Vad är ett gåvobrev? 

Ett gåvobrev är en juridisk handling som visar att en gåva har överlåtits. Det är sällan nödvändigt att upprätta ett gåvobrev vid en gåva av mindre värde. Däremot är det bra och ibland nödvändigt enligt lag att upprätta ett gåvobrev vid vissa större gåvor. I de flesta fall utgör gåvobrevet också ett bevis på att en gåva faktiskt har skett och att det som ges bort inte är ett köp eller ett lån.  

När man ger bort en fastighet behöver man enligt lag upprätta ett gåvobrev, annars blir gåvan inte juridiskt giltig. Vårt gåvobrev för fast egendom innehåller allt som krävs enligt lag och du kan även lägga till särskilda villkor för att anpassa gåvobrevet utifrån dina behov och önskemål.

Skapa ett Gåvobrev

Vad räknas som gåva?

För att bedöma om en gåva räknas som en gåva måste följande tre krav vara uppfyllda:

• Givaren ska ha haft en gåvoavsikt, 
• Gåvan ska ha getts frivilligt* 
• Gåvan ska ha getts utan motprestation. 

* Med frivillighet menas att gåvan har getts utan tvång.

1. Gåvoavsikt

Det som är avgörande för om en överlåtelse av egendom är att betrakta som en gåva är givarens avsikt. Den som ger gåvan till mottagaren ska med andra ord ha en gåvoavsikt. 

Det innebär att givaren ska ha för avsikt att ge egendomen i gåva. Det spelar ingen roll om mottagaren ansåg att det var en gåva eller inte – det är givarens perspektiv som är styrande.

2. Frivillighet

Gåvan ska ha skett frivilligt från gåvogivarens sida, det ska alltså inte finnas något tvång eller liknande vilket kan medföra att gåvogivaren känner sig pressad att ge bort fastigheten till gåvotagaren.

3. Ingen motprestation

Kravet på att överlåtelsen ska ha skett utan vederlag kan tänkas självklar när det gäller gåvor, eftersom det annars skulle vara fråga om ett köp. Det kan dock uppstå situationer när det är svårt att avgöra huruvida en motprestation har skett eller inte.

Gåvotagaren kan exempelvis lämna ersättning för gåvan, men som är av obetydligt värde i förhållande till egendomen. Situationen är att betrakta som om ingen motprestation har skett. 

Ett vanligt exempel är att någon överlåter en fastighet med obetalda lån. Att gåvomottagaren övertar det återstående lånet som är relativt litet i förhållande till fastighetens värde, är att anse som om ingen motprestation har skett. 

För att en gåva av fastighet skattemässigt ska betraktas som en gåva måste eventuell betalning understiga fastighetens taxeringsvärde för det aktuella året. Om betalningen är lika med eller överstiger taxeringsvärdet betraktas överlåtelsen istället som ett köp..

Varför behöver vi skriva ett gåvobrev?

Om du vill ge bort något av större värde är det bra att skriva ett gåvobrev. Det är en trygghet för både givaren och mottagaren, eftersom gåvan och eventuella villkor den ges bort med kan styrkas i gåvobrevet. Vid gåva av fastighet eller bostadsrätt är skriftligt gåvobrev dessutom ett krav enligt lag.

Det finns även krav på hur gåvobrevet ska se ut och vad det ska innehålla. Läs mer om vad som gäller vid gåva av bostadsrätt här.

Vad måste finnas med i gåvobrevet?

Det finns några saker som måste finnas med i ett gåvobrev för att det ska vara juridiskt giltigt. Utöver detta kan det vara bra att anpassa gåvobrevet utifrån era behov, så att ni båda blir nöjda och känner er trygga med vad ni kommit överens om. Villkor som måste framgå i ett gåvobrev är:

• Eventuell ersättning för gåvan, om ersättning utgått.
• Parternas namn och underskrifter samt ort och datum för undertecknande.
• Personuppgifter för alla gåvotagare och hur stor andel av fastigheten som ges i gåva.
• En tydlig specifikation gällande vilken fastighet gåvobrevet avser, med en fastighetsbeteckning för den fastighet som överlåts.
• Om hela eller endast delar av fastigheten överlåts och isåfall hur stor del. Om gåvan bara gäller en del av fastigheten leder det till samäganderätt. 

Vilka villkor kan vara bra att ha med i gåvobrevet?

Enskild egendom

Detta är ett av de vanligaste villkoren att ha med i ett gåvobrev. Genom att gåvan blir enskild egendom säkerställer ni att gåvan inte ska ingå i en bodelning ifall någon av gåvotagarna skulle separera i framtiden.

Överlåtelseförbud

Om gåvan innehåller ett överlåtelseförbud får mottagaren inte sälja, byta, ge bort eller på annat sätt överlåta fastigheten till någon annan.

Detta villkor sträcker sig dock inte över generationer, så om gåvotagarens barn sedan ärver fastigheten får de lov att överlåta den. Här kan du läsa mer om överlåtelseförbudet.

Hembud

Ett hembudsförbehåll betyder att mottagaren av gåvan inte får sälja fastigheten till vem som helst på marknaden när försäljning blir aktuell. Den som äger fastigheten måste först fråga de personer som har förköpsrätt enligt gåvobrevet. 

Nyttjanderätt

Om du som ger en fastighet i gåva vill fortsätta använda och nyttja fastigheten även efter att du har gett bort den kan ett villkor om nyttjanderätt skrivas in i gåvobrevet. Det kan vara om du vill fortsätta bo kvar i fastigheten så länge du önskar, eller ha tillgång till den under en viss period varje år. 

Förskott på arv

Om du ger bort en gåva till en bröstarvinge betraktas det som ett förskott på bröstarvinges framtida arv. Med bröstarvinge avses i första hand barn och i andra hand barnbarn ifall ens barn är avlidet. Du kan läsa mer om hur det funkar med förskott på arv här. I gåvobrevet kan du skriva in att gåvan ska eller inte ska ses som förskott på arv. 

Att komma ihåg när du ska ge bort fast egendom

Det är många villkor som ska finnas med i ett gåvobrev. Innan du bestämmer dig för att ge bort en fastighet så är det några saker som är bra att fundera över, för att överlåtelsen ska bli så smidig som möjligt.

Om det finns lån kvar på fastigheten behöver du fundera på hur de ska hanteras innan överlåtelsen sker. Om någon förändring ska ske med lånen behöver du kontakta din bank. 

Det kan även vara bra att veta om det kommer bli aktuellt med skatt i samband med överlåtelsen. Om du som gåvogivare har en sambo eller är gift så krävs ibland samtycke från din partner innan du kan ge bort en fastighet.

Behöver gåvomottagaren skatta på fastigheten?

I Sverige avskaffades gåvoskatten 2005 samtidigt som arvsskatten. Innan dess betalade gåvomottagaren skatt på alla gåvor, vare sig det var en fast egendom, såsom en fastighet, eller lös egendom, såsom en bil. Nu behöver gåvomottagaren inte längre betala gåvoskatt på gåvor – dock kan vissa andra skatteförpliktelser uppstå. 

Försäljning av fastigheten 

Som utgångspunkt träder gåvomottagaren in i givarens skatterättsliga situation. Det innebär att den skatteförpliktelse som givaren tidigare hade gällande sin egendom, överförs till gåvomottagaren i samband med gåvan. 

Om gåvomottagaren skulle sälja fastigheten, behöver hen skatta på den kapitalvinst som hen gör på försäljningen precis som givaren skulle ha gjort. 

Kapitalvinstbeskattning och stämpelskatt kan dock aktualiseras. Det kan du läsa mer om här!

Är det något annat som måste göras?

När du har fått din fastighet i gåva behöver du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Att ha lagfart på en fastighet innebär att du står som registrerad ägare av fastigheten. Detta måste göras senast 3 månader efter gåvotillfället.

Ansökan ska innehålla en fastighetsbeteckning för fastigheten och gåvobrevet. Om gåvans fullbordande är villkorat, det vill säga att gåva endast kan fullbordas om ett eller flera villkor är uppfyllda, ska ansökan även innehålla handlingar som bevisar detta.

Om gåvan är mellan makar ska den först registreras hos Skatteverket innan ni skickar in en lagfartsansökan.

Upprätta ett gåvobrev med Jurio

Det är många saker att tänka på när du ska ge bort en fastighet. Genom att använda vårt formulär ser vi till att allt viktigt finns med i gåvobrevet. Gåvobrevet kan även anpassas utifrån dina behov. Du kan gå fram och tillbaka mellan de olika stegen och när du känner dig nöjd skriver du ut gåvobrevet och signerar det  för hand.