Vad är en fastighet?

Fastigheter är det som juridiskt kallas för fast egendom. Med fast egendom menas jord, och jorden är sedan indelad i fastigheter. Oftast brukar fastigheter inte bara utgöra själva marken. Det brukar även stå träd, byggnader, stängsel med mera på marken. Dessa utgör fastighetstillbehör. Fastighetstillbehören utgör i sin tur en del av fastigheten och räknas därmed också som en del av den fasta egendomen.

Om fastighetstillbehöret har tillförts av någon annan än den som äger fastigheten, är det en fast sak och tillhör inte fastigheten vid överlåtelser. 

Hur skapas fastigheter?

En fastighet identifieras eller betecknas genom sin fastighetsbeteckning, och Lantmäteriet som sitter inne med en förteckning över alla Sveriges fastigheter. 

Men hur skapas fastigheter egentligen? Det är trots allt väldigt sällan att ett land får ny mark eller jord. Fastighetsbildning kan ske på fyra olika sätt: 

Fastighetsreglering

Fastighetsreglering avser ombildning av befintliga fastigheter. Detta kan ske genom:

• Överförsel av en fastighet till en annan
• Andelar i samfälligheter överförs till annan fastighet
• Samfälligheter* bildas
• Servitut* bildas, ändras eller upphävs
• Byggnader eller tillbehör överförs till annan fastighet. 

* Samfälligheter är mark som används gemensamt av andra fastigheter och har en egen beteckning. Det kan exempelvis vara en parkeringsplats. 

* Med servitut menas en rätt för en fastighetsägare att nyttja en annans fastighet för ett specifikt ändamål.  

Avstyckning

Ett annat sätt att bilda en ny fastighet är genom avstyckning. När en fastighets mark eller andel i en samfällighet avskiljs kallas det för avstyckning. Avstyckningen kan sedan utgöra en fastighet eller ingå i en sammanläggning av flera fastigheter. Den avstyckade fastigheten kallas för styckningslott och den ursprungliga fastigheten kallas för stamfastighet.  

Sammanläggning

Flera fastigheter som har samma ägare och innehas med lika rätt kan slås samman till en fastighet. Kravet för sammanläggning är att personerna ska ha lika rätt, det vill säga de ska äga lika stora andelar av fastigheterna.

Klyvning

Det är inte helt ovanligt att flera personer äger en fastighet med samäganderätt. Dessa personer kan välja att dela upp fastigheten i lotter och sedan äga varje lott självständigt. Denna process kallas för klyvning. Klyvning kan också resultera i en sammanslagning av flera fastigheter.  

Exempel på fastighetsbeteckning

Fastighetsbeteckningen bestäms av Lantmäteriet och består av ett områdesnamn, traktens namn och ett nummer, till exempel Göteborg Heden 47. Lantmäteriet mäter löpande och delar in all mark i olika fastigheter. Om fastigheten skulle delas upp får den nybildade fastigheten det första lediga numret – Göteborg Heden 47:1. 

Vad används fastighetsbeteckning till?

Fastighetsbeteckningar används för att hålla ordning och reda på landets alla fastigheter. Det är Lantmäteriet som mäter och delar in all mark i fastigheter, vilka sedan sparas i Fastighetsregistret. Lantmäteriet sköter sedan informationen i registret, kompletterar den med lagfarter och uppgifter från Skatteverket och kommuner. 

Informationen som Lantmäteriet har underlättar även vid fastighetsförsäljningar. Den innehåller värdefull information om fastigheten, exempelvis om en detaljplan gäller för området, om det finns förbehåll vid försäljning av fastigheten eller om fastigheten är utmätt.

När behöver man ta reda på fastighetsbeteckningen?

Fastighetsbeteckningen har stor betydelse när en fastighet ska säljas, bytas eller ges bort som gåva. Då är det ett krav att ha med fastighetsbeteckningen i det juridiska dokumentet (exempelvis ett köpeavtal eller gåvobrev) för att kunna specificera exakt vilken fastighet som byter ägare. 

Med hjälp av fastighetsbeteckningen kan man även ta fram information om huruvida det finns några servitut knutna till fastigheten, om fastigheten ingår i en samfällighet, tidigare försäljningspriser och hur stora inteckningar fastigheten har.

Behöver jag veta min fastighetsbeteckning för att ansöka om bygglov?

Kort svar, ja. Du behöver uppge fastighetsbeteckningen om du ansöker om bygglov och när du är i kontakt med kommunen eller Skatteverket om något som rör din fastighet.

Hitta fastighetsbeteckning – kontakta Lantmäteriet

Om du vill ta reda på en fastighetsbeteckning för ett hus du själv äger är det lättaste kanske att kika i köpekontraktet eller lånehandlingarna. Om det är en tomt du inte äger, eller om du inte hittar handlingarna, kan du söka på Lantmäteriets hemsida, vilket oftast är det säkraste sättet att få korrekt fastighetsbeteckning. 

Du kan även under “Min fastighet”, på Lantmäteriets hemsida, hitta en tomtkarta över just din tomt, hur stor din tomt är, var dina tomtgränser går och tomtens taxeringsvärde. Det kan även finnas mer specifika uppgifter, som information om detaljplanen och hur du får använda och bebygga fastigheten. 

Vem äger fastigheten?

Om du vill ta reda på vem som äger en fastighet finns även denna information i fastighetsregistret. Lantmäteriet har en e-tjänst, “Vem äger fastigheten”, där du enkelt och snabbt kan få fram svaret. 

Fastighetsbeteckning för lägenheter och bostadsrätter

Sedan 2009 betraktas enskilda lägenheter i bostadsbyggnader, kända som ägarlägenheter, som separata fastigheter och tilldelas därmed en specifik fastighetsbeteckning.

Däremot har inte bostadsrätter sina egna fastighetsbeteckningar. Istället får de ett lägenhetsnummer från Skatteverket och ett nummer från bostadsrättsföreningen. Information om bostadsrättsföreningens fastighetsbeteckning finns i föreningens årsredovisning.