Stämpelskatt

Vad är stämpelskatt?

Du som köper en fast egendom, fastighet eller tomträtt måste ansöka om att bli registrerad som ny ägare – detta kallas för lagfart, och för att få lagfart måste man betala stämpelskatt. 

Vid köp av fastighet beräknas stämpelskatten antingen på köpeskillingen (det vill säga det pris som ska betalas för bostaden) eller taxeringsvärdet från föregående år. Skattesumman beräknas utifrån det belopp av dessa två som är högst. 

För privatpersoner, bostadsrättsföreningar och kommuner är stämpelskatten 1,5 procent. För juridiska personer (som aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar) är stämpelskatten 4,25 procent.

Vad är ett taxeringsvärde? 

Taxeringsvärdet är en fastighets samlade värde ett visst år. Prisnivån beräknas bland annat utifrån försäljningar av liknande fastigheter i samma område under året. Prisnivån i området tillsammans med fastighetens alla värdefaktorer, som exempelvis storleken och åldern på huset samt gatans bullernivå, utgör taxeringsvärdet. Värdet beräknas av Skatteverket och vanligtvis brukar taxeringsvärdet ligga på ungefär 57 procent av marknadsvärdet. 

Exempel på beräkning av stämpelskatt:

Du får köpa en fastighet billigt och betalar 50 000 kronor i köpeskilling. Fastighetens taxeringsvärde för föregående år uppgår till 360 000 kronor. Eftersom taxeringsvärdet är högre än köpeskillingen i detta fall ska stämpelskatten beräknas på taxeringsvärdet. Du kommer därför betala 1,5 procent av 360 000 kronor i stämpelskatt, alltså 5 400 kronor. 

Vad händer om fastigheten saknar taxeringsvärde? 

Om fastigheten inte har något taxeringsvärde behöver du skicka med ett värdeintyg när du ansöker om lagfart. Ett värdeintyg ska utfärdas av en sakkunnig – exempelvis en banktjänsteman eller en mäklare – för att intyga fastighetens marknadsvärde när köpehandlingen upprättades. 

Detta gäller även när fastigheten endast har fått ett taxeringsvärde under nuvarande år, eftersom ett sådant inte kan ligga till grund för beräkning av stämpelskatten.

Vad gäller vid arv, gåva eller bodelning? 

Om du har tagit över fastigheten genom arv eller bodelning behöver du inte betala någon stämpelskatt. Däremot behöver du betala Lantmäteriets expeditionsavgift på 825 kronor för deras handläggning av ärendet. 

Vid gåva kan du behöva betala stämpelskatt om du exempelvis köpt en del av gåvan. Det är inte ovanligt att fastigheter ges i gåva till ett pris under marknadsvärdet. Vid lagfartsansökan jämförs då taxeringsvärdet för föregående år med summan du har betalat för gåvan. Om summan du betalat för gåvan motsvarar 85 procent eller mer av taxeringsvärdet ska stämpelskatten betalas precis som vid ett vanligt köp. 

Glöm inte att du behöver du skriva ett gåvobrev om du ger bort en fastighet i gåva. Du kan läsa mer om gåvobrev för fastigheter här. 

Exempel på stämpelskatt vid gåva

 
Exempel 1

Du får en fastighet i gåva av din mormor. Som tack betalar du en symbolisk summa på 10 000 kronor. Fastigheten har ett taxeringsvärde på 750 000 kronor. Eftersom det rör sig om en gåva och 10 000 kronor inte motsvarar 85 procent av taxeringsvärdet behöver du inte betala någon stämpelskatt. 

Exempel 2

Du får en fastighet i gåva av din släkting. Som ersättning betalar du släktingen 650 000 kronor. Fastighetens taxeringsvärde uppgår till 750 000 kronor. Eftersom 650 000 kronor, som är ersättningen får gåvan överstiger 85 procent av taxeringsvärdets 750 000 kronor, ska du betala stämpelskatt trots att det delvis rör sig om en gåva.