Vår support är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng
Bouppteckning
ditt dokument påbörjas ...
20
Det tar 20 från början till slut

Dödsbodelägare

När du skriver ett testamente eller gör en bouppteckning kan du komma i kontakt med begreppet dödsbodelägare. Men vad betyder det egentligen?

Hos LegalDesk

Pris: 1 899:-

Inkl. moms

Traditionel advokat

Spara 5 000 - 15 000 kr

Jämfört med traditionell advokat

Tidsforbrug

20 min.

I uppskattad tid

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Vad är en dödsbodelägare? 

Dödsbodelägare är namnet på de som har rätt att ärva en avliden person. Det spelar ingen roll ifall arvet kommer från ett testamente eller beror på släktskap. 

Som utgångspunkt är en efterlevande make eller maka dödsbodelägare i första hand. Ifall den avlidne personen har barn från tidigare förhållanden, så kallade särkullbarn, så är även de dödsbodelägare. På så vis skiljer sig särkullbarn från makars gemensamma barn. Barn inom ett äktenskap ärver nämligen först när båda deras föräldrar har gått bort, så kallat efterarv.

Låter det klurigt? Här kommer ett exempel! 

Bamse och Brummelisa är gifta och har tre barn: Brum, Nalle-Maja och Brumma.

Bamse avlider och lämnar efter sig Brummelisa, Brum, Nalle-Maja och Brumma. Brummelisa blir dödsbodelägare i Bamses dödsbo medan Brum, Nalle-Maja och Brumma blir efterarvingar. Först när Brummelisa går bort blir Brum, Nalle-Maja och Brumma dödsbodelägare. 

Vem är dödsbodelägare? 

Som utgångspunkt är det den närmaste familjen som blir dödsbodelägare. En efterlevande make eller maka kommer först, följt av barn och barnbarn, föräldrar och syskon. Det är den legala arvsordningen som bestämmer vem eller vilka det blir. Så är det i alla fall om du inte skrivit ett testamente. Även universella testamentstagare blir nämligen dödsbodelägare.

En universell testamentstagare är någon som enligt den avlidnes testamente ska ärva en andel av kvarlåtenskapen. På så vis skiljer sig universella testamentstagare från en legatarie. En legatarie är en person eller organisation som enligt testamentet ska ärva en specifik ägodel eller en särskild summa pengar, men räknas inte som dödsbodelägare.

Tänk tillbaka till vårt exempel: 

Bamse skriver ett testamente där han anger att hans goda vän Skalman ska få ärva hälften av all hans egendom. Bamse skriver även in att Lille-Skutt ska få ärva hans käraste ägodel – dunderhonungen. Med andra ord är Skalman universell testamentstagare och därmed också dödsbodelägare tillsammans med Brummelisa. Lille-Skutt är däremot “bara” legatarie eftersom han ska ärva en särskild ägodel.

Vad gör en dödsbodelägare? 

När någon går bort samlas dennes tillgångar i ett dödsbo. Det kan vara ett hus, pengar på ett bankkonto, bil eller annat som den avlidne ägde – men även skulder. Dödsboet är alltså kvarlåtenskapen från den avlidne och räknas som en egen juridisk person. Dödsbodelägarna är ansvariga för dödsboet och det är även de som ska kalla till bouppteckningsförrättningen.

Bouppteckning

Dödsbodelägarna ansvarar för dödsboet och för att upprätta en bouppteckning över de tillgångar och skulder som finns kvar. Det är en lista över vad den avlidne har lämnat efter sig. Bouppteckningen används när arvet sedan ska fördelas. Dödsbodelägarna ska upprätta bouppteckningen inom tre månader från dödsfallet. När bouppteckningen är färdig ska dödsbodelägarna skicka in den till Skatteverket.

En missnöjd dödsbodelägare har även rätten att överklaga bouppteckningen inom tre veckor från dagen den registrerades hos Skatteverket. 

Ta hand om dödsboet 

I början är det vanligt att en närstående till den avlidne tar hand om det viktigaste. Det kan röra sig om att exempelvis kontakta andra dödsbodelägare, ta hand om begravningsförberedelser och annat som inte kan vänta tills efter bouppteckningen är klar. Det finns även vissa fall då dödsbodelägarna kan delvis börja avveckla dödsboet innan bouppteckningen är upprättad.

Dödsbodelägarna är ansvariga för att ta hand om dödsboet fram tills att det avvecklas. Det innebär att den avlidnes angelägenheter ska skötas på ungefär samma sätt som om hen fortfarande levde. Det kan innefatta att fortsätta betala räkningar eller att säga upp telefonabonnemang.

För att kunna företräda dödsboet måste dödsbodelägarna ha behörighet. Innan bouppteckningen ska därför ett dödsfallsintyg beställas från Skatteverket som visar vem som har avlidit och vilka efterlevande som finns kvar. Dödsfallsintyget är en typ av legitimation som dödsbodelägarna kan använda sig av om de exempelvis behöver kontakta banken åt den avlidne. När bouppteckningen är färdig behövs inte längre dödsfallsfallsintyget, då används istället bouppteckningen som legitimation. 

Arvskifte och arvskifteshandling 

När alla skulder har betalats av ska tillgångarna som finns kvar delas upp mellan den avlidnes arvingar och testamentstagare. Dödsbodelägarna är ansvariga för att besluta om arvskifte, vilket betyder att de bestämmer hur tillgångarna ska fördelas. Om dödsbodelägarna inte kommer överens om arvskiftet, så kan en skiftesman bli aktuell. När arvskiftet är bestämt ska de upprätta en arvskifteshandling, ett dokument som sammanfattar fördelningen. När fördelningen är avklarad är dödsbodelägarna också ansvariga för att avveckla dödsboet. 

Om det bara finns en dödsbodelägare behöver du inte göra något arvskifte. Då ses dödsboet som avvecklat när bouppteckningen har registrerats av Skatteverket. I samma veva går äganderätten för tillgångarna i dödsboet över till dig. Du behöver dock anmäla ägarförändringarna, exempelvis till banken. Då hör du av dig till banken och ber om att avsluta den avlidnes konton, och att pengarna ska föras över till dig. Det gäller även om du tar över en fastighet, då behöver du ansöka om lagfart hos Lantmäteriet. Sådant sker inte automatiskt. 

Boutredningsman

Dödsbodelägarna måste vara överens i sina beslut. Det betyder att en ensam dödsbodelägare inte kan betala en räkning utan de andras samtycke. Om ni inte är överens, om ni inte har tid eller möjlighet att ta hand om dödsboet eller om dödsboet är väldigt omfattande kan ni ta hjälp av en boutredningsman. Det är en person som är utomstående och som hjälper er att fatta beslut, oftast en advokat. Boutredningsmannen kan antingen väljas av dödsboet, eller så kan tingsrätten utse en lämplig person. Dödsboet kan också förvaltas med hjälp av en testamentsexekutor

Tänk på! 

Huvudregeln är att skulder som den avlidne hade inte ska betalas förrän en månad efter att bouppteckningen upprättades. Däremot kan vissa vanliga räkningar betalas däremellan, men bara om det är klarlagt att det finns mer tillgångar än skulder i boet, det vill säga att pengarna räcker till alla skulder. Då kan du exempelvis betala en elräkning som har förfallit till betalning. 

Dödsboanmälan 

Om den avlidnes tillgångar inte täcker mer än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan. Dödsboanmälan görs till socialnämnden i den kommun den avlidne bodde i. 

Vad händer om det inte finns några dödsbodelägare? 

Ibland händer det att någon går bort och att personen inte har några arvingar kvar och inte heller något testamente på plats. Det finns alltså varken arvingar eller testamentstagare som kan bli dödsbodelägare. Då blir Allmänna arvsfonden dödsbodelägare. 

Allmänna arvsfonden är en statlig fond och dit går de tillgångar som finns kvar från personer utan andra dödsbodelägare. Ur fonden kan föreningar och andra organisationer söka ekonomiskt stöd och under 2022 fick Allmänna arvsfonden in nästan 1 200 miljoner kronor. Målet med fonden är att ge stöd till projekt som gynnar barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Gör bouppteckning med Jurio

Vi på Jurio har tagit fram en tjänst för att hjälpa till med bouppteckningen. Samtidigt som du skriver in de uppgifter som behövs, guidar vi dig genom processen – allt för att det ska bli så enkelt som möjligt. Du får hjälp med allt det kluriga – som till exempel att ta reda på vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar.

Bouppteckning

Sammanställ skulder och tillgångar

Slipp krångligt pappersarbete

Samtal med jurist ingår

Gör allt i din egen takt

Alla relevanta frågor gås igenom

Bouppteckningen upprättas av jurist

Bara 1 899:-

Inkl. moms

Skapa en Bouppteckning

Spara 5 000 - 15 000:- jämfört med traditionell advokat