Skapa konto
Logga in
Pris: 1 899:-
Inkl. moms
Spara kr. 5000-15000
Jämfört med traditionell advokat
20 min.
I uppskattad tid
När någon avlider omvandlas eventuella tillgångar och skulder som finns kvar till ett dödsbo.
Dödsboet är en juridisk person som ska förvaltas och skötas av dödsbodelägarna, som avser de eller de som har rätt att ärva den avlidne. I Sverige ärver man inte skulder, men eventuella tillgångar ska fördelas mellan de som är arvsberättigade – och denna fördelning går under namnet arvskifte. Det är även i samband med arvskiftet som dödsboet upphör att existera. Dödsbodelägarna kan dock delvis tömma dödsboet innan bouppteckningen i vissa situationer.
När dödsbodelägarna är överens om arvskiftet ska de tillsammans upprätta en arvskifteshandling. I arvskifteshandlingen ska det framgå hur arvet har fördelats, samt hur upplösningen av dödsboet har gått till. Samtliga dödsbodelägare ska i sin tur underteckna arvskifteshandlingen.
För att kunna besluta om arvskifte måste dödsboets tillgångar och skulder vara fastställda, vilket dödsbodelägarna gör genom att upprätta en formell överblick: en bouppteckning.
Som tidigare konstaterats blir den avlidnes tillgångar och skulder ett dödsbo. Handlingen som redogör för dessa tillgångar och skulder är bouppteckningen. Utöver dödsboet ska bouppteckningen innehålla uppgifter om huruvida den avlidne var gift, hade skrivit ett äktenskapsförord, testamente eller liknande avtal samt vilka som är dödsbodelägare respektive efterarvingar.
En bouppteckning måste upprättas för varje avliden person. Man kan således inte göra en gemensam för flera avlidna. Själva upprättandet kan ske på olika sätt beroende på hur man vill gå tillväga.
Antingen kan man göra det själv utan någon hjälp, med hjälp av en jurist eller genom onlinetjänster såsom vår. Bouppteckningen är ofta omfattande och kan vara knepig att få ihop på egen hand. Den ska dessutom skickas in och godkännas av Skatteverket, och måste därför vara upprättad på rätt sätt samt innehålla alla aktuella uppgifter om den avlidne.
Om du vill spara tid (jämfört med att upprätta bouppteckningen på egen hand) och pengar (jämfört med att upprätta bouppteckningen med en jurist) kan du med fördel använda Jurio! Se hur enkelt det är att upprätta din bouppteckning digitalt med oss:
Den färdigställda bouppteckningen måste skickas in till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Inom de första 3 månaderna måste ni arrangera ett förrättningsmöte. Testamentsexekutor eller boutredningsmannen bestämmer tid och plats för mötet, varav dödsbodelägarna ansvarar för att förvalta egendomen.
Samtliga dödsbodelägare, efterlevande make eller sambo ska kallas till förrättningsmötet, och det är under detta möte som bouppteckningen förrättas. När bouppteckningen är färdigställd ska den i sin tur skickas in till Skatteverket.
Som huvudregel krävs det att dödsbodelägarna är överens gällande dödsboets förvaltning och arvskiftet. Om dödsboets delägare inte kommer överens går det att ansöka om en skiftesman eller boutredningsman hos tingsrätten.
Skiftesmannens uppgift är att få dödsbodelägarna att enas om en lösning. Om dödsboets delägare trots detta inte kommer överens kan skiftesmannen fatta ett eget beslut. Detta kallas för tvångsskifte.
En boutredningsman är den som förvaltar boet samt utreder det inför bouppteckningen när dödsbodelägarna inte kommer överens. Detta om dödsbodelägarna har ansökt om en boutredningsman hos tingsrätten. Boutredningsmannen kan också vara skiftesman på begäran av en dödsbodelägare.
Eftersom varje situation och kvarlåtenskap är unik är det svårt att följa en generell mall för hur en arvskifteshandling ska utformas. Det finns inte heller några formkrav som måste iakttas när man skriver en arvskifteshandling. Däremot måste det framgå att samtliga dödsbodelägare har samtyckt till arvskiftet som föreskrivs i handlingen, exempelvis genom att handlingen är signerad.
Arvskifteshandlingen ser ut på olika sätt beroende på vilka tillgångar som finns i dödsboet. Här följer två enkla exempel på situationer:
Knut avled den 1 november 2020. Knut har tre bröstarvingar: Bengt, Gösta och Lars. Knuts kvarlåtenskap är värd sammanlagt 300 000 kronor. Arvsfördelningen resulterade efter upprättandet av arvskifteshandlingen i följande uppdelning:
Marie avled den 1 oktober 2020. I Maries testamente står det att hennes önskan är att sonen Stefan ska ärva hennes bil och att hennes dotter Doris ska ärva hennes värdefulla klocka. Maries totala kvarlåtenskap har ett värde på 500 000 kronor och ska fördelas mellan hennes två bröstarvingar, dottern Doris och sonen Stefan.
Stefan har precis köpt en ny bil och har inget behov av att ärva sin mors bil, som hans syster i själva verket skulle ha större nytta av. Syskonen undrar om de har rätt att frångå vad som står i testamentet vid arvskiftet.
Så länge samtliga dödsbodelägare, i det här fallet Doris och Stefan, är överens kan de frångå sin mors önskemål i testamentet. En arvsfördelning skulle då kunna resultera i följande uppdelning:
Innan arvskiftet kan göras måste man som sagt upprätta en bouppteckning. Bouppteckningen är det dokument som visar hur den avlidnes ekonomi såg ut på dödsdagen. I bouppteckningen kan man se vilka tillgångar och skulder den avlidne lämnat efter sig och vilka som ska ärva. En bouppteckning behöver göras om det finns pengar kvar efter begravningskostnaderna eller om den avlidne ägde en fastighet.
Att fördela kvarlåtenskapen och upprätta bouppteckning innebär ett komplicerat ansvar. Genom att skriva bouppteckningen med Jurio får du fullständig vägledning genom hela processen och garanteras en juridiskt giltig bouppteckning. Dessutom sparar du tusentals kronor jämfört med traditionella juristbyråer!
