Skapa konto
Logga in
Pris: 1 899:-
Inkl. moms
Spara kr. 5000-15000
Jämfört med traditionell advokat
20 min.
I uppskattad tid
Kvarlåtenskap är den egendom som en avliden person efterlämnar, och som arvingarna i sin tur ärver. Med det sagt kan kvarlåtenskap vara allt från pengar på banken till en bil eller möbel.
Innan kvarlåtenskapen fördelas mellan arvingarna ska den användas för att betala av eventuella skulder som den avlidne hade. Det som blir över fördelas sedan enligt den svenska arvsordningen eller genom ett testamente.
För att veta vad kvarlåtenskapen uppgår till krävs det att tillgångarna och skulderna är väl sammanställda, vilket görs genom en bouppteckning som förrättas innan arvskiftet.
I samband med en persons bortgång efterlämnar denne tillgångar och skulder; tillgångar och skulder som kan vara allt från lösöre såsom fordon och möbler till en bostad.
Det är bouppteckningen som redogör för vilka tillgångar och skulder den avlidne hade vid dödstillfället. Bouppteckningen ska även innehålla uppgifter om eventuellt äktenskapsförord och testamente, samt vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar.
Att förrätta en bouppteckning är ett av de första åtagandena som ska utföras i anknytning till en persons bortgång. Inför arvskiftet är det därför väsentligt att ha klart för sig vad den avlidne hade för tillgångar respektive skulder.
Det finns olika tillvägagångssätt för den som ska upprätta en bouppteckning. Du kan välja att upprätta den på egen hand, få hjälp av en jurist, eller använda dig av en onlinetjänst såsom vår.
Eftersom bouppteckningen är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder utgör den underlaget för kvarlåtenskapen som sedan fördelas genom arvet. För att förhindra eventuella missförstånd är det därför viktigt att den förrättas på ett juridiskt korrekt sätt.
För att landa i juridisk trygghet och samtidigt spara tid, kan du förenkla processen med Jurio! Tack vare våra automatiserade formulär kan du upprätta en juridiskt giltig bouppteckning på nolltid.
När du tar hjälp av Jurio slipper du alltså krångligt pappersarbete, kan utföra alla nödvändiga steg i din egen takt och behöver inte betala mer än nödvändigt. Samtidigt ingår ett samtal med en av våra jurister, och du kan konsultera vår kundtjänst om frågor uppstår.
Dödsbodelägarna, det vill säga de personer som innehar rätt att ärva den avlidne, ansvarar för bouppteckningen. Oftast är det efterlevande make eller den avlidnes barn eller barnbarn som står som dödsbodelägarna.
Bouppteckningen ska vara färdigställd och inskickad till Skatteverket senast fyra månader från dödsdatumet. Innan detta ska samtliga dödsbodelägare och efterarvingar samlas till ett förrättningsmöte, som ska hållas senast tre månader efter arvlåtarens bortgång.
Utöver dödsbodelägare och efterarvingar ska även den avlidnes efterlevande make eller sambo, eventuella förmyndare eller vårdnadshavare, god man eller förvaltare kallas till mötet.
Observera att alla dödsbodelägare inte behöver närvara på mötet, men måste bli kallade.
Fördelningen av kvarlåtenskapen, det vill säga arvskiftet, kan först komma till stånd när bouppteckningen är färdigställd och inskickad. Däremot kan dödsbodelägarna tömma dödsboet innan bouppteckningen i vissa situationer. Om den avlidne inte har skrivit ett testamente kommer kvarlåtenskapet att övergå till de efterlevande släktingarna enligt den legala arvsordningen.
Släktingar delas in i olika grupper, så kallade arvsklasser, och det är arvsklasserna som i sin tur styr vem som har rätt att ärva den avlidne. Kort sagt kan man säga att de närmaste släktingarna ärver den avlidne i en bestämd turordning och att vänner och andra som den avlidne inte är släkt med inte ärver alls. Exempelvis har kusiner ingen arvsrätt enligt arvsordningen.
Om du vill fördela kvarlåtenskapen på egen hand behöver du skriva ett testamente, som till stor del kan kringgå den legala arvsordningen.
De tillgångar och skulder som den bortgångne efterlämnar blir automatiskt ett dödsbo, som kortfattat är en juridisk person. Att dödsboet är en juridisk person innebär att det kan åta sig rättigheter och skyldigheter. Med det sagt kan dödsboet ingå avtal, ta på sig skulder med mera.
Det är i första hand dödsbodelägarna som ansvarar för förvaltningen av dödsboet innan ett arvskifte. Huvudregeln är att dödsbodelägare endast får vidta åtgärder med samtliga dödsbodelägares samtycke, såsom betala räkningar eller liknande.
Om en av dödsbodelägarna ska sköta alla åtgärder som tillkommer dödsboet behöver hen en fullmakt från de resterande delägare för att kunna göra detta.
Om dödsbodelägarna är oeniga om hur dödsboet ska förvaltas eller hur arvskiftet ska gå till kan det vara aktuellt att ansöka om en boutredningsman eller skiftesman hos tingsrätten.
Boutredningsmannen ersätter dödsbodelägarna vid boutredningen samt förvaltningen av dödsboet tills arvskiftet sker. Ansökan kan göras av en ensam dödsbodelägare och behöver inte göras av alla.
Skiftesmannen är den som sköter arvskiftet när dödsbodelägarna inte är överens. Det kan handla om vem som ska få vad eller liknande. Om dödsboet har haft en boutredningsman kan de även begära att samma person ska vara skiftesman.
Om det finns pengar eller annan egendom kvar efter begravningskostnaderna, eller om den avlidne ägde en fastighet, ska en bouppteckning förrättas. Och det är mycket att tänka på vid fördelningen av kvarlåtenskap och upprättandet av bouppteckningen. Skriver du din bouppteckning med oss får du som tur är vägledning genom hela processen. På så vis kan du lita på att den färdiga handlingen blir juridiskt giltig.
