Testamente

Det kan vara så att den utsedda testamentstagaren inte längre är vid liv när du går bort. Vad ska i så fall hända med arvet?

Det kan vara så att en eller flera utsedda testamentstagare inte längre finns när du går bort. Vad ska i så fall hända med arvet?

 
Det kan hända att testamentstagaren som har utsett inte finns kvar när arvet ska fördelas. Vad ska i fall hända med arvet? 

 
Det kan hända att någon av testamentstagarna som har utsett inte finns kvar när arvet ska fördelas. Vad ska i fall hända med arvet? 

 
Det kan hända att testamentstagaren som har utsett inte finns kvar när ni gått bort. Vad ska i fall hända med arvet? 

 
Det kan hända att någon av testamentstagarna som har utsett inte finns kvar när ni gått bort. Vad ska i fall hända med arvet? 

Med detta val kommer ett barn ärva så mycket som möjligt, medan övriga barn endast får ärva sin laglott.

Med detta val kommer ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn.

Eftersom makarna saknar barn innebär det att respektive makes eventuella barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn står i tur att ärva. 

Det kan hända att den utsedda testamentstagaren inte finns kvar när arvet ska fördelas. Vad ska i fall hända med arvet? 

Det kan hända att någon av de utsedda testamentstagarna inte finns kvar när arvet ska fördelas. Vad ska i fall hända med arvet? 

Den make som lever längst kommer att ärva med fri förfoganderätt. Bröstarvingar får först ärva när båda makarna har gått bort.

Bröstarvingarna kommer att ärva den först avlidna maken direkt, med lika stor del vardera. Den efterlevande maken ärver ingenting.

Den efterlevande maken kommer som utgångspunkt ärva med fri förfoganderätt. Övriga arvingar får först sin del av arvet när båda makar har gått bort.

Eventuella särkullbarn kan alltid begära hälften av arvet från sin förälder direkt. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att respektera makarnas vilja att vänta med hela arvet. 

När den första maken avlider genomförs en bodelning. Hälften av allt giftorättsgods och all enskild egendom som tillhört den avlidne maken tillfaller dennes arvingar. Detta val kan ha stora konsekvenser för den efterlevande maken.

När den första maken avlider genomförs en bodelning. Hälften av allt giftorättsgods och all enskild egendom som tillhört den avlidne maken tillfaller dennes bröstarvingar. Detta val kan ha stora ekonomiska konsekvenser för den efterlevande maken.

Gemensamma barn kommer först ärva när båda föräldrar har gått bort. Särkullbarn har dock alltid rätten att kräva hälften av arvet från sin förälder direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad som står i testamentet.

Testamentet innehåller alltså enbart en önskan om att särkullbarn väntar med att begära ut hela sitt arv till dess att båda makarna gått bort. 

Arvet efter

Arvet efter