Vår support är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng
Bouppteckning
ditt dokument påbörjas ...
20
Det tar 20 från början till slut

Bouppteckningsförrättning

När någon anhörig avlider finns det mycket att ta hand om och mitt i allt ska man också hinna sörja den anhörige. Då kan det kännas skönt att få lite hjälp på traven. Här går vi igenom vad bouppteckningsförrättning innebär.

Hos LegalDesk

Pris: 1 899:-

Inkl. moms

Traditionel advokat

Spara 5 000 - 15 000 kr

Jämfört med traditionell advokat

Tidsforbrug

20 min.

I uppskattad tid

Innehållsförteckning

Vad är bouppteckningsförrättning?

När en person avlider ska personens kvarlåtenskap sammanfattas i ett dokument – bouppteckningen. För att göra detta samlas den avlidnes dödsbodelägare för att gå igenom den avlidnes tillgångar och skulder. 

Delägarna dokumenterar vilka tillgångar och skulder som finns i ett dokument som kallas för bouppteckning. De håller helt enkelt ett möte där de går igenom vad som finns kvar efter den avlidne och om det finns ett testamente brukar detta även gås igenom inför eller under mötet. Det mötet kallas för bouppteckningsförrättning, eller förrättningsmöte. Bouppteckningsförrättningen måste hållas inom tre månader efter en persons död. 

I den här artikeln fokuserar vi på själva bouppteckningsförrättningen, alltså mötet under vilket bouppteckningen gås igenom och undertecknas. Själva bouppteckningen kan du med fördel upprätta genom Jurio!

Kallelse till bouppteckningsförrättning 

Innan mötet måste rätt personer bjudas in till bouppteckningsförrättningen. Det gör man genom att skicka ut en kallelse. Kallelsen ska skickas ut i god tid innan mötet ska hållas. Om en dödsbodelägare är bosatt i Sverige, ska kallelsen gå ut senast två veckor innan mötet. Om en dödsbodelägare istället är bosatt utomlands, ska kallelsen utgå senast 4 veckor i förväg. 

Kallelsen ska innehålla information om vem som har avlidit, samt var och när mötet ska hållas. När kallelsen skickas ut är det bäst att den skickas med rekommenderat brev, så att man kan bevisa att kallelsen faktiskt sänts ut. 

Det finns inget lagkrav på att kallelsen ska skickas med rekommenderat brev, det går därför bra att maila kallelsen eller att skicka den med vanlig post. I sådant fall behöver du vara säker på att personen antingen kommer att närvara vid förrättningsmötet, eller att den kan signera och sända åter ett bevis om att den kallats. Skatteverket behöver nämligen kunna bekräfta att personen antingen närvarat vid eller minst vetat om att mötet ägt rum.

Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättningen? 

När man håller i en bouppteckningsförrättning finns det vissa personer som har rätt att delta: 

  • den avlidnes efterlevande make eller sambo 
  • dödsbodelägare 
  • efterarvingar 
  • förmyndare och vårdnadshavare till omyndiga
  • god man eller förvaltare till person som har rätt att närvara
  • allmänna arvsfonden (om den avlidne inte har några arvingar i livet går arvet till allmänna arvsfonden, och då ska de bjudas in till bouppteckningsförrättningen)

Utöver ovanstående ska även bouppgivare och förrättningsman kallas till mötet.  

Bouppgivare är den person som har bäst inblick i den avlidnes ekonomi och är därför den som huvudsakligen lämnar information till bouppteckningen. När man har gått igenom allt ska bouppgivaren underteckna bouppteckningen. Det är tillåtet för dödsbodelägare och efterarvingar att agera som bouppgivare. Ofta är det en efterlevande maka eller ett barn till den avlidne som agerar bouppgivare. 

Förrättningsmannen är en person som har i uppgift att granska och säkerställa att bouppteckningen är korrekt och att all nödvändig information finns med. Dödsbodelägare och efterarvingar kan inte vara förrättningsmän. Istället väljer man ofta en annan närstående, exempelvis en make eller en vän. 

I vissa fall kan även andra personer delta vid bouppteckningsförrättningen. Kanske vill en släkting följa med för att se till att allt går rätt till. I de fallen får dödsbodelägarna bestämma om denne ska få delta vid mötet. Oftast brukar det inte vara några problem om en utomstående deltar, men dödsbodelägarna har alltid möjlighet att säga nej. 

Bouppteckning Jurio SE Vad Innebar Begreppen

Vad händer om man inte kan vara med på mötet?

På varje bouppteckningsförrättning måste en bouppgivare och minst en förrättningsman närvara. Utöver dessa är det frivilligt att delta på mötet, du som arvinge kan därmed välja att inte närvara. Däremot är det viktigt att du bekräftar att du har tagit del av kallelsen och meddelar att du inte ska närvara, så att de resterande vet om att du inte ska delta. 

Du kan använda dig av ett ombud om du inte kan delta 

Om du inte kan närvara vid bouppteckningsförrättningen kan du låta någon annan vara ditt ombud på mötet. Då representerar personen dig och för din talan. Om du har ett ombud på plats räknas det som om du har varit närvarande, men man gör en anteckning om att du har deltagit genom ombud. 

För att någon ska kunna vara ditt ombud måste du ge dem en fullmakt. I fullmakten skriver du att personen är ditt ombud och har rätt att representera dig vid bouppteckningsförrättningen. Du bör även meddela de andra att ett ombud deltar i ditt ställe och att hen har en fullmakt att representera dig. 

Hur går en bouppteckningsförrättning till? 

Nu när vi har gått igenom en massa information om bouppteckningsförrättningen kanske det hela känns som ett väldigt stort och komplicerat möte. Vanligtvis är mötet relativt kort, och som vi skrev ovan finns det inget krav för andra än bouppgivare och förrättningsman att delta. Mötet kan i vissa fall vara en ren formalitet och ibland hålls det bara för att det krävs enligt lag.

Vanligtvis tar bouppteckningsförrättningen cirka en timme. Om ni tar hjälp av en jurist i samband med er bouppteckning brukar juristen vara förrättningsman, men det kan också vara exempelvis en arvinges make eller någon annan utomstående. Den efterlevande maken brukar vara bouppgivare, eftersom denne ofta har god insyn i den avlidnes ekonomi. 

Som du kanske märker kan bouppteckningsförrättningen i själva verket vara ett relativt informellt möte. Ni kan välja att hålla mötet på plats, digitalt eller över telefon, och det är inte hela världen om någon inte kan närvara. Under mötet går ni igenom den avlidnes tillgångar och skulder och alla närvarande har möjlighet att ställa frågor om innehållet i bouppteckningen. 

Efter bouppteckningsförrättningen ska ni skriva själva bouppteckningen, det vill säga dokumentet där ni skriver in information om den avlidne och dennes skulder. Det dokumentet ska undertecknas av förrättningsmännen och bouppgivaren. När det är klart ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket som sedan registrerar bouppteckningen. 

Låter det klurigt? Skapa en bouppteckning med Jurio! 

Det är mycket att tänka på när en bouppteckning ska upprättas. Om du skapar bouppteckningen med Jurios onlinetjänst får du vägledning genom hela processen och kan lita på att allt blir rätt och riktigt. Dessutom sparar du pengar jämfört med en traditionell jurist.

Bouppteckning

Sammanställ skulder och tillgångar

Slipp krångligt pappersarbete

Samtal med jurist ingår

Gör allt i din egen takt

Alla relevanta frågor gås igenom

Bouppteckningen upprättas av jurist

Bara 1 899:-

Inkl. moms

Skapa bouppteckning nu

Spara 5 000 - 15 000:- jämfört med traditionell advokat

Vanliga frågor

.

Vad är en bouppteckning?

Vem behöver göra en bouppteckning?

När måste en bouppteckning göras?

Vilka dokument behövs för en bouppteckning?

Hur påverkar bouppteckning arvsprocessen?

Vad kostar en bouppteckning?

Kan man överklaga en bouppteckning?

Hur lång tid tar en bouppteckning?