Förrättningsmän vid bouppteckning

När en nära anhörig går bort är det mycket som ska tas hand om. Det är allt från att planera begravning och dela upp arv till att upprätta bouppteckningen. 

I samband med bouppteckningen ska två så kallade förrättningsmän utses, som bär ansvar för att intyga att allt är korrekt och har noterats efter bästa förmåga.

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är ett dokument i vilken man sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder. Man kan säga att bouppteckningen är en kvarleva från när vi hade arvsskatt i Sverige, och Skatteverket behövde få in information för beräkning av arvsskatten. I dag är det huvudsakliga syftet med bouppteckningen att sammanställa vilka som är dödsbointressenter och att skapa ett underlag för det kommande arvskiftet. Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter att någon avlidit. 

För att kunna göra bouppteckningen ska dödsbodelägarna gå igenom den avlidnes tillgångar och skulder vid ett så kallat förrättningsmöte, även kallat bouppteckningsförrättning. Mötet ska hållas inom tre månader efter att personen avlidit. 

Kallelse till förrättningsmöte

Inför förrättningsmötet ska en kallelse skickas ut till specifika parter, närmare bestämt:

• efterlevande make, maka eller sambo
• dödsbodelägare
• efterarvingar (legala och genom testamente)
• efterarvingar till tidigare avliden make som den nu avlidna har ärvt med fri förfoganderätt
• förmyndare till minderårig dödsbodelägare
• god man eller förvaltare till dödsbodelägare ställd under förvaltarskap
• allmänna arvsfonden, om det saknas legala arvingar. 

Kallelsen ska skickas ut i god tid innan mötet, senast två veckor innan det äger rum om den som kallas är bosatt i Sverige, och senast fyra veckor innan mötet om personen är bosatt utomlands. Även bouppgivaren och förrättningsmännen ska kallas till mötet.

Vad är en förrättningsman?

En bouppteckning ska skötas av två kunniga och trovärdiga gode män – så kallade förrättningsmän. Förrättningsmännen är de personer som har i uppgift att granska och säkerställa att det som framkommer av bouppteckningen stämmer och att all nödvändig information finns med. Oftast väljs en närstående att vara förrättningsman, till exempel en make, maka eller annan anhörig till en dödsbodelägare eller efterarvinge. 

Dödsbodelägare, efterarvingar eller företrädare för dessa får inte lov att vara förrättningsmän. Detsamma gäller för en boutredningsman, testamentsexekutor eller bouppgivare.

Vad innebär det att vara förrättningsman?

Att vara förrättningsman är en viktig roll vad gäller hanteringen av ett dödsbo. Det finns inga specifika villkor som måste uppfyllas, men det är av största vikt att arbetet utförs noggrant och rättvist, för alla involverade parters skull. Dessutom måste förrättningsmännen ta hänsyn till lagens riktlinjer och göra vad de kan för att undvika eventuella intressekonflikter.

Måste man ha förrättningsmän vid bouppteckning?

Ja, det går inte att undgå förrättningsmän vid en bouppteckning. Enligt svensk lag ska två förrättningsmän vara involverade, men de måste inte båda nödvändigtvis närvara under hela bouppteckningsförrättningen.

Känns det krångligt? Ta hjälp av Jurio!

Det är mycket att tänka på i samband med att någon går bort. Om du tycker det låter krångligt med bouppteckningen kan du använda vår onlinetjänst. Vi vägleder dig genom hela bouppteckningsprocessen och ser till att allt blir juridiskt korrekt. Du sparar dessutom tusenlappar jämfört med att gå till en traditionell juristbyrå.