Vår support är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng
Bouppteckning
ditt dokument påbörjas ...
20
Det tar 20 från början till slut

Arvskifte

Har ni gjort färdigt bouppteckningen och eventuell bodelning för en person som avlidit? Då är det dags att fördela arvet! Här reder vi ut hur ett arvskifte går till, vad du behöver göra som delägare i dödsboet och vad ni kan göra om dödsboets delägare inte kommer överens.

Hos LegalDesk

Pris: 1 899:-

Inkl. moms

Traditionel advokat

Spara 5 000 - 15 000 kr

Jämfört med traditionell advokat

Tidsforbrug

20 min.

I uppskattad tid

Innehållsförteckning

Vad är ett arvskifte?

När en person avlider skapas automatiskt ett dödsbo som består av alla de tillgångar som den avlidne lämnar efter sig. De som förvaltar dödsboet kallas för dödsbodelägare och består av den avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare. Dödsbodelägarna ska gemensamt upprätta en bouppteckning som registreras hos Skatteverket.

Bouppteckningen kan du upprätta på egen hand, med hjälp av en jurist eller med stöd av en onlinetjänst som vår egen! Se bara hur enkelt det är att upprätta en bouppteckning med Jurio:

När gör man arvskifte?

När bouppteckningen har upprättats och registrerats hos Skatteverket kan arvskiftet göras. Det betyder att dödsboet skiftas, vilket innebär att dödsboets tillgångar tilldelas och fördelas mellan delägarna i dödsboet. Det är sista steget i förvaltningen av dödsboet. 

Efter arvskiftet är dödsboet upplöst. Om dödsbodelägarna är överens kan boets tillgångar skiftas efter de värden som de själva bestämmer. Fördelningen kan alltså ske oberoende av de värden som redovisats för tillgångarna i bouppteckningen. Det är dock vanligast att använda sig av summorna som angivits i bouppteckningen. 

Arvskifte och testamente

Finns det ett testamente påverkar det arvskiftet. Det är vid arvskiftet som så kallade universella testamentstagare får sin andel av kvarlåtenskapen. Universella testamentstagare är testamentstagare som har rätt till en viss andel av den avlidnes egendom genom testamente, och anses vara dödsbodelägare tillsammans med legala arvingar. 

Legala arvingar är de som enligt den legala arvsordningen ärver den avlidne, exempelvis efterlevande make och barn. Testamentstagare som istället har rätt till ett visst penningbelopp (penninglegat) eller specifik sak (saklegat) genom testamente kallas för legatarier. Legatarier har rätt att få ut sitt arv direkt och behöver inte invänta arvskiftet. De är inte dödsbodelägare. 

Med Jurio kan du snabbt och smidigt upprätta ett testamente, vilket förklarar hur det du lämnar efter dig ska fördelas. Läs mer om testamente här. 

Vad händer om dödsbodelägarna inte är överens?

Det är inte alltid dödsbodelägare är överens om hur arvet ska fördelas inför arvskiftet. I sådana fall kan dödsbodelägarna begära att en skiftesman utses av tingsrätten. Skiftesmannen kommer först försöka få dödsbodelägarna att komma överens. 

Om det inte går kommer skiftesmannen göra ett tvångsskifte. Dödsbodelägarna har möjlighet att överklaga tvångskiftet vid tingsrätten inom fyra veckor från att de blivit meddelade att arvskiftet är klart. Ersättning för skiftesmannens arbete betalas av dödsboet. 

Om arvskifte inte görs?

Det finns ingen tidsbegränsning som säger att ett arvskifte måste göras inom en viss tid. Dödsbodelägarna kan välja att behålla boet oskiftat och därmed inte fördela tillgångarna. Istället ingår delägarna i dödsboet ett avtal om samlevnad i oskiftat bo

Detta kan man göra om delägarna vill ta hand om tillgångarna gemensamt istället för att dela upp dem emellan sig. Det går även att göra ett så kallat partiellt arvskifte. Då skiftas bara en del av arvet medan resten ligger kvar oskiftat i dödsboet och fortsätter förvaltas gemensamt. Detta kan vara en lösning om den avlidne lämnar ett hus eller fastighet efter sig. Istället för att dödsbodelägarna ska få en andel av huset kan det kvarstå oskiftat. 

Arvskifteshandlingen 

I samband med arvskiftet ska en arvskifteshandling genomföras. Arvskifteshandlingen ska visa hur tillgångarna har delats upp mellan dödsbodelägarna. En arvskifteshandling behöver inte följa någon särskild mall, men det ska tydligt framgå hur arvet har fördelats och handlingen måste vara skriftlig. Dödsbodelägarna kan fritt upprätta arvskifteshandlingen så som de önskar. 

Arvskifteshandlingen ska signeras av alla dödsbodelägare när de är överens om arvskiftet. Det är först efter att alla dödsbodelägare har signerat dokumentet som det blir giltigt. Till skillnad från en bouppteckning behöver arvskifteshandlingen inte skickas in och registreras hos någon myndighet. 

Om det bara finns en dödsbodelägare? 

Om den avlidne endast lämnar en dödsbodelägare efter sig kommer denne person att ärva hela kvarlåtenskapen från den avlidne. Kvarlåtenskapen är alla tillgångar man lämnar efter sig när man dör. Tillgångarna i dödsboet kommer då att övergå till den enda dödsbodelägaren när bouppteckningen inkommit och registrerats hos Skatteverket. Detta innebär att ett arvskifte inte behöver göras och att ingen arvskifteshandling behöver skrivas.

Skriv en bouppteckning med Jurio 

Innan arvskiftet kan göras måste man upprätta en bouppteckning. Bouppteckningen är ett dokument som visar hur den avlidnes ekonomi såg ut på dödsdagen. I bouppteckningen kan man se vilka tillgångar och skulder den avlidne lämnat efter sig och vilka som ska ärva. En bouppteckning behöver göras om det finns pengar kvar efter begravningskostnaderna eller om den avlidne ägde en fastighet. 

Det är mycket att tänka på när kvarlåtenskapen ska fördelas och när bouppteckningen ska upprättas. Om du skriver bouppteckning med oss på Jurio får du vägledningen genom hela processen och du kan lita på att allt blir juridiskt giltigt. Genom att skapa en bouppteckning med oss sparar du både tid och pengar jämfört med en traditionell advokat.

Bouppteckning

Sammanställ skulder och tillgångar

Slipp krångligt pappersarbete

Samtal med jurist ingår

Gör allt i din egen takt

Alla relevanta frågor gås igenom

Bouppteckningen upprättas av jurist

Bara 1 899:-

Inkl. moms

Skapa Bouppteckning

Spara 5 000 - 15 000:- jämfört med traditionell advokat