Vad är en bouppgivare?

När någon avlider ska bland annat dennes tillgångar och skulder sammanställas i en så kallad bouppteckning. Att korrekt information lämnas om tillgångarna och skulderna är bouppgivarens ansvar, som tillsammans med dödsbodelägarna spelar en viktig roll i upprättandet av bouppteckningen.

Vad är en bouppteckning?

Utöver att redogöra för den avlidnes tillgångar och skulder ska bouppteckningen inkludera information om vilka arvingar den avlidne lämnar efter sig. 

Bouppteckningen ska göras av dödsbodelägarna. De kan antingen göra den på egen hand, eller ta hjälp av en jurist. Vid en bouppteckning ska arvingarna samlas för att gå igenom vilka tillgångar och skulder som finns. Det gör de vid ett så kallat förrättningsmöte, som ska hållas inom tre månader efter dödsfallet.

När ska bouppteckningen skickas in?

Senast fyra månader efter dödsfallet ska bouppteckningen skickas in i original till Skatteverket. I samband med detta ska ni även skicka in en bestyrkt kopia av bouppteckningen samt en bestyrkt kopia av de juridiska dokument den avlidne hade som kan påverka arvet och eventuella fullmakter om sådana upprättats. 

Om någon dödsbodelägare blivit kallad till förrättningsmötet men valt att inte närvara, ska ett kallelsebevis också skickas med. Kallelsebevis kan till exempel vara postens kvitto på ett rekommenderat kallelsebrev, eller ett intyg där person som ska ha kallats till förrättningen intygar med underskrift att den kallats till förrättningen

Har ni inte bifogat alla nödvändiga dokument kommer bouppteckningen inte godkännas. Då kontaktar Skatteverket er. 

Här kan du läsa mer om hur en bouppteckning kan se ut och vad den ska innehålla. 

Vilka ska delta på förrättningsmötet?

Följande personer ska kallas till förrättningsmötet:

• efterlevande make/maka eller sambo 
• dödsbodelägare
• efterarvingar
• eventuella efterarvingar till tidigare avliden make
• förmyndare till minderårig dödsbodelägare
• god man eller förvaltare till dödsbodelägare ställd under förvaltarskap
• allmänna arvsfonden, om det saknas legala arvingar. 

Bouppgivaren utses

Vid förrättningsmötet ska ni utse bouppgivaren, som ofta också är dödsbodelägare. Det är bouppgivaren som ska gå igenom alla tillgångar och skulder och presentera dessa för övriga närvarande på mötet. 

Bouppgivaren har också i uppgift att ta reda på om det finns andra juridiska dokument som kan komma att påverka arvet, till exempel om den avlidne hade skrivit ett testamente eller äktenskapsförord.

Den som utses till bouppgivare ska enligt lag vara den av er som bäst känner till den avlidnes tillgångar och skulder. Därför brukar det vanligtvis vara antingen en efterlevande make eller den avlidnes barn.

Bouppgivaren ska skriva under bouppteckningen

När bouppteckningen är färdig ska bouppgivaren och två förrättningsmän skriva under den och intyga att uppgifterna i den är korrekta. Genom att bouppgivaren skriver under bouppteckningen försäkrar bouppgivaren på heder och samvete att uppgifterna i bouppteckningen stämmer utifrån vad hen vet och känner till. 

När får man ut arvet?

Det är först när Skatteverket godkänt bouppteckningen som ett arvskifte kan utföras och därmed även arvet fördelas. För att processen ska gå så smidigt som möjligt är det därför viktigt att allt blir rätt från början.

Gör en bouppteckning med Jurio 

Att göra en bouppteckning helt själv kan vara betungande och svårt. Å andra sidan är det kostsamt att anlita en traditionell advokat eller jurist. Här kommer Jurio till undsättning. Med vår hjälp kan du skapa en bouppteckning till en bråkdel av kostnaden för en vanlig advokat, samtidigt som du kan vara säker på att den upprättade bouppteckningen kommer att vara juridiskt korrekt.

Genom att svara på frågor i vårt formulär skapas din bouppteckning och under hela processen får du hjälp av våra duktiga jurister. Vi tillhandahåller de nödvändiga dokumenten (kallelsebrev, kallelsebevis och fullmakter) och skapar själva bouppteckningsdokumentet åt dig baserat på dina svar.