04. september 2024
Bouppgivaren spelar en viktig roll vid upprättandet av bouppteckningen. Bouppgivaren måste utses inom tre månader efter den avlidnes bortgång i samband med ett så kallat förrättningsmöte.
När någon avlider ska bland annat dennes tillgångar och skulder sammanställas i en så kallad bouppteckning. Att korrekt information lämnas om tillgångarna och skulderna är bouppgivarens ansvar, som tillsammans med dödsbodelägarna spelar en viktig roll i upprättandet av bouppteckningen.
Utöver att redogöra för den avlidnes tillgångar och skulder ska bouppteckningen inkludera information om vilka arvingar den avlidne lämnar efter sig.
Bouppteckningen ska göras av dödsbodelägarna. De kan antingen göra den på egen hand, eller ta hjälp av en jurist. Vid en bouppteckning ska arvingarna samlas för att gå igenom vilka tillgångar och skulder som finns. Det gör de vid ett så kallat förrättningsmöte, som ska hållas inom tre månader efter dödsfallet.
Senast fyra månader efter dödsfallet ska bouppteckningen skickas in i original till Skatteverket. I samband med detta ska ni även skicka in en bestyrkt kopia av bouppteckningen samt en bestyrkt kopia av de juridiska dokument den avlidne hade som kan påverka arvet och eventuella fullmakter om sådana upprättats.
Om någon dödsbodelägare blivit kallad till förrättningsmötet men valt att inte närvara, ska ett kallelsebevis också skickas med. Kallelsebevis kan till exempel vara postens kvitto på ett rekommenderat kallelsebrev, eller ett intyg där person som ska ha kallats till förrättningen intygar med underskrift att den kallats till förrättningen
Har ni inte bifogat alla nödvändiga dokument kommer bouppteckningen inte godkännas. Då kontaktar Skatteverket er.
Här kan du läsa mer om hur en bouppteckning kan se ut och vad den ska innehålla.
Följande personer ska kallas till förrättningsmötet:
Vid förrättningsmötet ska ni utse bouppgivaren, som ofta också är dödsbodelägare. Det är bouppgivaren som ska gå igenom alla tillgångar och skulder och presentera dessa för övriga närvarande på mötet.
Bouppgivaren har också i uppgift att ta reda på om det finns andra juridiska dokument som kan komma att påverka arvet, till exempel om den avlidne hade skrivit ett testamente eller äktenskapsförord.
Den som utses till bouppgivare ska enligt lag vara den av er som bäst känner till den avlidnes tillgångar och skulder. Därför brukar det vanligtvis vara antingen en efterlevande make eller den avlidnes barn.
När bouppteckningen är färdig ska bouppgivaren och två förrättningsmän skriva under den och intyga att uppgifterna i den är korrekta. Genom att bouppgivaren skriver under bouppteckningen försäkrar bouppgivaren på heder och samvete att uppgifterna i bouppteckningen stämmer utifrån vad hen vet och känner till.
Det är först när Skatteverket godkänt bouppteckningen som ett arvskifte kan utföras och därmed även arvet fördelas. För att processen ska gå så smidigt som möjligt är det därför viktigt att allt blir rätt från början.