Bouppteckning – Mall

Vad är en bouppteckning?

När någon avlider behöver man klargöra vilka eventuella tillgångar och skulder den avlidne hade, för att kunna göra ett sorts bokslut över ekonomin. Detta kallas för bouppteckning. Det är ett dokument som sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Bouppteckningen ska också förtydliga vilka som ska ärva den avlidne. Fastän inget arv ska utdelas och dödsboet ska således vara oskiftat, så måste en bouppteckning ändå göras. När bouppteckningen är färdigställd och undertecknad ska den skickas in till Skatteverket.

Måste en bouppteckning göras?

Ja, i så gott som alla fall måste en bouppteckning göras. Det är obligatoriskt att göra en bouppteckning om:

• Det finns tillgångar kvar efter begravningskostnaderna, och/eller
• Den avlidne ägde en fastighet vid sin död

Om det inte finns pengar i dödsboet efter begravningskostnaderna, och om den avlidne inte ägde någon fastighet, kan man göra en dödsboanmälan istället för en bouppteckning. En dödsboanmälan görs hos socialkontoret i den kommun där den avlidne bodde.

Börja i tid!

Enligt lag måste bouppteckningsförrättningen hållas senast tre månader efter dödsfallet. När förrättningen är klar ska bouppteckningen finnas hos Skatteverket inom en månad. Sammantaget betyder det att bouppteckningen måste vara färdigställd och vara hos Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet.

Lämnas den inte in i tid kan Skatteverket utfärda ett vitesföreläggande, som dödsboet efter uppmaning kan tvingas betala. Vite är en form av böter som betalas in till Skatteverket.

Vem ansvarar för bouppteckningen?

Ansvaret för att upprätta och se till så att bouppteckningen faktiskt görs ligger i första hand på bouppgivaren. Det är den som känner till boet bäst, ofta en efterlevande make.

Hur går en bouppteckning till?

1. Inventera och förbered

Det första steget är att samla ihop information om den avlidnes tillgångar och skulder. Vilka bankkonton finns? Ägde den avlidne några aktier? Fanns det några lån? Finns det testamente, äktenskapsförord eller samboavtal?

2. Utse två förrättningsmän

Det är viktigt att en bouppteckning går rätt till. Därför måste du enligt lag utse två oberoende förrättningsmän. Deras uppgift är att anteckna allt av betydelse som förekommer vid den kommande bouppteckningsförrättningen och att intyga att bouppteckningsförrättningen har gått rätt till.

2. Kalla till bouppteckningsförrättning

Sedan är det dags att kalla till bouppteckningsförrättning. Det är ett möte där man går igenom den avlidnes ekonomi och skapar själva bouppteckningsdokumentet.

Innan bouppteckningen görs måste de som har rätt att delta vid bouppteckningen ha blivit kallade dit. Se därför till att kalla följande personer:

• Arvingar
• Universella testamentstagare (de som enligt ett testamente ska få en viss andel av hela kvarlåtenskapen – inte en viss sak eller en viss summa pengar)
• Efterlevande make eller sambo
• Efterarvingar (de som ska ärva först när den efterlevande maken eller sambon har avlidit)

3. Håll förrättningen

Sedan är det dags att hålla själva bouppteckningsförrättningen. Syftet med mötet är att säkerställa att ni alla är överens om att det som står i bouppteckningsförrättningen stämmer.

4. Underteckna och skicka in till Skatteverket

När dokumentet är färdigt ska det undertecknas av bouppgivaren och av båda förrättningsmän. Sedan ska det skickas in till Skatteverket, tillsammans med bilagor.

Vad ska en bouppteckning innehålla?

Själva bouppteckningsdokumentet måste bland annat innehålla:

• Den avlidnes personuppgifter, adress och dödsdag
• Hur arvingarna är släkt med den avlidne
• Namn och adress till dem som ska ha kallats till förrättningen
• Datumet för förrättningen
• Vilka som närvarade vid förrättningen
• Den avlidnes tillgångar och skulder

Dessutom ska följande dokument bifogas när bouppteckningen skickas in till Skatteverket:

• En förstärkt kopia av bouppteckningen, det vill säga att någon intygar med sitt namn att kopian stämmer överens med originalet
• Fullmakter i original, om någon hade en fullmakt vid förrättningen
• Testamente, om det finns
• Äktenskapsförord, om det finns

Vilka måste vara med på förrättningen?

Det kan kännas tungt att vara med på en bouppteckningsförrättning, även om det kan vara bra att närvara. Bouppgivaren och åtminstone en av förrättningsmännen måste vara med på bouppteckningsförrättningen. För de som kallats är det frivilligt att delta. Det viktiga är att de har fått en kallelse (och att det finns bevis på att de har kallats) – om de inte har kallats korrekt blir bouppteckningen ogiltig.

Fullmakt om en kallad vill närvara men inte kan

Om någon som blivit kallad vill delta på bouppteckningsförrättningen, men inte kan, går det att låta någon annan delta och representera en. Det gör man genom en fullmakt. Efter bouppteckningsförrättningen ska fullmakten skickas in till Skatteverket.

Måste bouppteckningen göras med en jurist?

Att upprätta en bouppteckning kan vara krångligt och ställa krav på juridiska kunskaper. Därför väljer många att anlita en jurist eller en advokat. Men faktum är att en bouppteckning också kan göras av en privatperson.

Vad kostar en bouppteckning?

En traditionell jurist tar ungefär 1 600 – 1 800 kronor i timmen och även en okomplicerad bouppteckning tar i alla fall ett par timmar att sammanställa. Kostnaden för en enkel bouppteckning brukar därför landa på ungefär 5 000 kronor. Men räkna med en större summa om det finns flera arvingar eller om den avlidnes ekonomiska situation var komplicerad.

Hur lång tid tar det att göra en bouppteckning?

Räkna med att det tar tid att göra en bouppteckning! Hur lång tid det kan ta varierar beroende på ett antal faktorer, till exempel:

• Hur den avlidnes tillgångar och skulder ser ut
• Eventuella tvister bland arvingarna
• Om ni har tillgång till nödvändiga dokument från den avlidne
• Hur många arvingar det finns

När bouppteckningen finns hos Skatteverket läggs den i kö för handläggning. Hur lång tid handläggningen tar varierar. På Skatteverkets hemsida kan du se aktuell väntetid.