Vår support är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng

21. mars 2024

Böter, vite och skadestånd

I Sverige har vi olika straff beroende på vilket brott som begåtts. De vanligaste straffen är en rad olika avgifter, som böter, vite och skadestånd. Utan juridiska förkunskaper kan det vara svårt att förstå de olika begreppen – vi hjälper dig!

Böter 

Böter är ett straff som döms ut till den som har begått ett brott. Böter innebär att den som begår brottet ska betala in en summa pengar till staten. Man kan ha fått böter i form av en ordningsbot, i samband med ett strafföreläggande eller i form av domstolsböter. Bötern betalas in till polisen.

Ordningsbot 

Ordningsbot är en form av böter som bland annat polisen eller tullen får dela ut direkt utan att behöva ta ärendet vidare till domstol. En ordningsbot får endast delas ut vid brott med penningböter i straffskalan. Exempel på sådana brott är trafikförseelser, det vill säga överträdelser eller handlingar som anses brottsliga relaterade till trafikregler och trafiksäkerhet.

För att polisen ska kunna dela ut en ordningsbot måste den som har begått brottet erkänna på plats. Det innebär att man “slipper” förhör och rättegång och tar emot boten direkt om man erkänner.

På ordningsboten finns information om vilket brott som har begåtts och hur mycket som ska betalas. Beloppet är mellan 200 kronor och 4 000 kronor beroende på brott. 

Ordningsboten räknas som en dom och kan inte överklagas mer än i särskilda fall. Att få en ordningsbot innebär också att uppgifter om brottet förs in i belastningsregistret för den som begått brottet. 

Polisens hemsida finns mer information om ordningsböter. 

Strafföreläggande 

Strafföreläggande liknar ordningsböter, men delas inte ut av polis. Istället utdelas strafföreläggande av en åklagare. Vid mindre allvarliga brott kan åklagaren välja att meddela ett strafföreläggande istället för att väcka åtal mot den som utfört brottet. Exempel på brott där strafföreläggande kan bli aktuellt är snatteri, stöld och trafikförseelser. 

I strafföreläggandet finns information om vilket brott som har begåtts och omständigheterna runt gärningen. Där står även vilken konsekvens som ska följa av brottet – böter eller villkorlig dom

Den som får strafföreläggandet kan välja att acceptera eller inte acceptera strafföreläggandet. Om personen accepterar, motsvarar strafföreläggandet en dom (på samma sätt som en ordningsbot) som registreras i belastningsregistret. 

På Polisens hemsida kan du läsa mer om strafföreläggande och hur man betalar sina böter

Domstolsböter 

Utöver strafföreläggande och ordningsböter kan man även få böter genom en dom. Då har frågan tagits upp i en rättegång och domstolen har sedan kommit fram till att den dömde ska betala böter. 

Böter kan antingen dömas ut som penningböter eller dagsböter. Penningbot är en fast summa, till exempel 2 000 kronor.

Dagsböter är en summa som domstolen bestämmer beroende på hur mycket den dömde tjänar och hur allvarligt brottet är. Dagsböter skrivs ut som exempelvis “30 dagsböter à 100 kronor”, vilket i slutändan blir 3 000 kronor. 30 står i detta fall för hur allvarligt brottet är och beloppet, 100 kronor, fastställs utefter den dömdes inkomst. 

Den tredje kategorin av böter, normerade böter, bestäms efter en särskild beräkningsgrund, såsom olovligt fiske eller fartygets motorstyrka. Normerade böter är väldigt ovanliga. 

På Polisens hemsida kan du läsa mer om domstolsböter

Företagsbot 

Om någon har begått ett brott i sin näringsverksamhet kan företagsbot dömas ut. Det är inte ett straff, utan en ekonomisk sanktion som döms ut till företaget. Företagsbot döms ut om en företagare har begått brott i utövandet av näringsverksamheten, eller om företagaren inte har gjort tillräckligt för att förebygga brottsligheten. 

En företagsbot kan som lägst vara 5 000 kronor och som högst vara 10 miljoner kronor. 

Vite 

Vite är en förbestämd summa pengar som ska betalas in om man bryter mot ett myndighetsbeslut eller begår ett avtalsbrott. 

Myndighetssammanhang 

Vite kan exempelvis bli aktuella i aktiebolagsvärlden. Enligt lagen är aktiebolag skyldiga att anmäla vilka som styr bolaget till Bolagsverket. Detta kallas för anmälan om verklig huvudman. Om ett aktiebolag låter bli att anmäla verklig huvudman kommer Bolagsverket skicka ut ett föreläggande – ett meddelande där Bolagsverket skriver att aktiebolaget måste skicka in sin anmälan. Föreläggandet är kopplat till ett vite. Det innebär att man blir tvungen att betala in en viss summa pengar - ett vite – till Bolagsverket om man inte skickar in anmälan efter föreläggandet.

Avtalsbrott 

Vite delas inte bara ut från myndigheter – det är även vanligt i samband med avtalsskrivande. Det kan till exempel bli aktuellt när ett företag får en ny anställd. Då skrivs ofta ett sekretessavtal mellan företaget och den anställde som säger att arbetstagaren inte får dela med sig av känslig information från företaget. I sekretessavtalet tar man med en vitesklausul – ett avsnitt som säger att den anställde blir skyldig att betala en summa pengar till företaget om hen bryter mot avtalet. Vid avtalsbrott ska vite betalas in till den andra parten i avtalet som man har brutit mot. 

Skadestånd 

Skadestånd är en summa pengar som ska betalas till personer som har råkat ut för en skada. Den som har orsakat skadan kallas för skadevållande och ska betala pengarna som ersättning för skadan till den som utsatts för skadan, alltså skadelidande.

Sakskador 

Skadestånd kan man få för flera olika typer av skador. Det kan gälla sakskador, såsom om någon kört in i ens bil eller stulit ens dator. Då ska skadevållande betala så mycket som det kostar att återställa bilen, eller så mycket som datorn var värd vid inköp. 

Personskador

Man kan också få skadestånd för personskador. Personskador är, precis som det låter, skador på en person. Det kan vara antingen fysiska eller psykiska skador. Personskador delas upp i ekonomiska skador och ideella skador.

Ekonomiska skador 

När man drabbas av en personskada kan man som sagt få ersättning för ekonomiska skador, det vill säga skador som kan mätas i pengar. Det kan vara exempelvis läkare- eller psykologkostnader som har uppstått till följd av skadan. Det kan också vara ersättning för inkomstförlust, om man exempelvis inte har kunnat jobba en viss tid efter skadan. Du kan även få ersättning för exempelvis ett par glasögon eller kläder som gått sönder när du skadades. 

Ideella skador 

I samband med personskador kan man också få ersättning för ideella skador. Ideella skador är motsatsen till ekonomiska skador – alltså skador som inte kan mätas i pengar. Det kan exempelvis bli aktuellt om man i krocken har brutit benen. Då kan man få: 

  1. de ekonomiska skadorna ersatta, det vill säga kostnaderna för läkarvård och inkomstförlust, och 
  2. de ideella skadorna ersatta, det vill säga en summa för sitt fysiska och/eller psykiska lidande under sjuktiden. Om skadorna blir permanenta i form av ärr eller fortsatt psykiskt lidande är man berättigad ytterligare ersättning. 

Exempel på ideella skador: 

  • Fysiskt och psykiskt lidande under läketiden. 
  • Utseendemässiga förändringar, exempelvis ärr eller amputerade kroppsdelar. 
  • Invaliditet, det vill säga olika typer av funktionsnedsättningar som är bestående, exempelvis nedsatt hörsel eller syn eller kronisk smärta.

Rena förmögenhetsskador 

Rena förmögenhetsskador är skador där den skadelidande fått en försämrad ekonomisk situation utan att skadan har ett samband med en person- eller sakskada. Det innebär att ingen ska ha drabbats av en person- eller sakskada för att ersättning för ren förmögenhetsskada ska bli aktuellt. Så kan vara fallet vid exempelvis bedrägerier

Kränkning 

Om någon har blivit drabbad av ett väldigt grovt brott kan kränkningsersättning bli aktuellt. Kränkningsersättning är ersättning för den allvarliga kränkning av den personliga integriteten som vissa brott innebär. För att få kränkningsersättning måste det vara fråga om en allvarlig kränkning av den skadelidande personens personliga integritet, privatliv och människovärde. 

Kränkningsersättning blir aktuellt i de allra flesta fall av sexuella övergrepp. Även misshandel, hemfridsbrott, olaga hot, rån och överträdelse av kontaktförbud leder ofta till kränkningsersättning. Hur mycket man får i kränkningsersättning varierar beroende på vilket brott som har begåtts. För exempelvis rån med vapen delas cirka 7 000 kronor ut och för våldtäkt cirka 100 000 kronor. 

Hur mycket betalar man i skadestånd? 

Till skillnad från böter är skadestånd inte en förbestämd summa, utan beror istället på hur stor skadan har varit. Syftet med skadestånd är att den skadelidande ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig hade skett

Om man jämför med andra länder har Sverige, och resten av Europa, relativt låga skadestånd. För den som kollar mycket på amerikansk film kan svenska skadestånd låta väldigt fjuttiga. Det beror på att i USA har skadestånd en straffande funktion – till skillnad från i Europa där skadestånd finns till för att ersätta den skada som har skett och inte mer än så. 

Skadestånd bestäms ofta utifrån schabloner. Det är särskilt förekommande vid ideella skador och vid kränkning. Det innebär att man får en summa som bestäms utifrån en mall som domstolen har tagit fram för liknande fall. Ideella skador och kränkning kan inte mätas i pengar, och därför utgår man istället från domstolarnas modell för ersättning. 

Regressrätt

Om du har fått en skada på till exempel din bil, som orsakats av någon annan, behöver du oftast betala en självrisk till försäkringsbolaget. Är det någon annan som orsakat skadan så kan det kännas orättvist att du ska stå för självrisken på egen hand. Då kan du använda dig av regressrätt. Regressrätt innebär att du kan kräva tillbaka det du har betalat i självrisk, av den som faktiskt har orsakat skadan. Du kräver regressrätt genom att rikta ett skadeståndsanspråk gentemot skadevållanden.