Skapa konto
Logga in
Pris: 1499,-
Inkl. moms
Spara 5 000 - 15 000,-
Jämfört med traditionell advokat
30 min.
I uppskattad tid
När någon avlider ska dennes tillgångar och skulder sammanfattas. Man måste också ta reda på vilka som ärver den avlidne, arvingarna. Sammanställningen över skulder, tillgångar och arvingar kallas för en bouppteckning. Som regel måste man alltid göra en bouppteckning när någon går bort.
Det kan vara jobbigt att göra en bouppteckning själv. Därför kan vi på Jurio hjälpa dig med bouppteckningen. Du får hjälp under processen och kan vara säker på att allt blir rätt.
Med Jurios bouppteckningstjänst får du stöd och vägledning genom hela bouppteckningsprocessen. Genom att besvara några frågor får du snabbt och enkelt en överblick över vilka personer som behöver involveras och den avlidnes huvudsakliga tillgångar. Därefter får du kostnadsfritt prata med en jurist i 15 minuter, som går igenom den grundläggande informationen du lämnat in och besvarar eventuella frågor du har. Du får sedan steg för steg information om vad som behöver göras och hur det ska göras, så att allt blir rätt och riktigt. Med Jurios bouppteckningstjänst som stöd, blir hanteringen av bouppteckningen smidigare och enklare.
Bouppteckningen har flera funktioner. Dels blir det ett underlag inför arvskiftet eftersom alla tillgångar och skulder samlas och värderas. Om bouppteckningen går rätt till kan dödsbodelägarna förhoppningsvis slippa onödiga tvister i dödsboet.
Bouppteckningen är också ett sätt att kartlägga och fastställa vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar. För dödsbodelägarna blir bouppteckningen också en form av legitimation, då det framgår av bouppteckningen att de är just dödsbodelägare. Som dödsbodelägare kan man behöva göra handlingar som att avsluta bankkonton eller sälja fastigheter. För att banken ska veta att det är rätt person som utför handlingarna kan dödsbodelägaren företräda dödsboet med hjälp av bouppteckningen. För den som ärver en fastighet måste bouppteckningen dessutom visas upp för att få lagfart för fastigheten.
En bouppteckning ska göras efter varje person som går bort. Den är personlig och gäller bara för en person. Det går inte att göra en gemensam bouppteckning för två makar som går bort vid samma tillfälle. Bouppteckningen ska göras även om den avlidne var omyndig eller en utländsk medborgare bosatt i Sverige.
Bouppteckningen görs av dödsbodelägarna. De kan välja att göra bouppteckningen kostnadsfritt på egen hand, med hjälp av juridiskt ombud eller med stöd av en juridisk onlinetjänst som Jurio. Om dödsbodelägarna väljer att ta hjälp med bouppteckningen, så står dödsboet och inte dödsbodelägarna för kostnaderna. 
Under en bouppteckningsförrättning samlas arvingarna för att gå igenom de tillgångar och skulder som den avlidne har lämnat efter sig. Tillgångar och skulderna sammanställs i ett dokument som kallas för bouppteckning. Mötet man håller kallas för förrättningsmöte eller för bouppteckningsförrättning. Detta möte måste hållas inom tre månader efter dödsfallet.
På förrättningsmötet ska utöver arvingarna minst en så kallad förrättningsman närvara. En förrättningsman är en person som ska kontrollera att informationen som lämnas i bouppteckningen är korrekt och att all information som behövs finns med. Man kan likna förrättningsmannen vid ett vittne. Dödsbodelägarna och efterarvingarna själva kan inte vara förrättningsmän.
Man brukar istället vända sig till en annan närstående eller bekant, till exempel en make eller vän. Totalt ska två stycken förrättningsmän skriva under bouppteckningen och därigenom intyga att den lämnade informationen är korrekt så vitt man kunnat avgöra, men endast en av förrättningsmännen behöver närvara vid själva förrättningsmötet. Den andra kan granska bouppteckningen i efterhand.
Under förrättningsmötet ska en person agera så kallad bouppgivare. Det är den person som går igenom den avlidnes skulder och tillgångar. Enligt lagen ska bouppgivaren vara den person som har bäst koll på den avlidnes tillgångar och skulder. Det är därför ofta en efterlevande make eller ett barn till den avlidne som agerar bouppgivare. Bouppgivare kan vara, och är ofta, en dödsbodelägare eller efterarvinge. När bouppteckningen är färdig ska bouppgivaren skriva under den. Genom det intygar bouppgivaren att uppgifterna är riktiga.
Följande personer ska kallas till förrättningsmötet:
Kallelsen till förrättningsmötet ska skickas senast två veckor innan mötet om den kallade personen är bosatt i Sverige. Kallelse till person bosatt utomlands ska skickas ut senast fyra veckor innan mötet. Kallelsen behöver skickas på ett sätt som gör att avsändaren kan kontrollera att den har tagits emot, till exempel med rekommenderat brev eller genom brev med bilagt kallelsebevis som mottagaren behöver signera för att visa att kallelsen mottagits.
Enligt lagen behöver alla relevanta personer kallas. Det finns dock inget krav att personerna faktiskt deltar på mötet. Antingen kan man visa att en person som inte närvarat kallats genom t.ex. rekommenderat brev eller med ett kallelsebevis, eller så kan personen som kallats välja att låta någon annan representera den vid mötet genom en fullmakt.
Bouppteckningen ska vara färdigställd och skickas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Väl hos Skatteverket granskas och registreras bouppteckningen för att kontrollera att allt har gått rätt till vid upprättandet. Bouppteckningen ska lämnas in i original med en bestyrkt kopia, det vill säga en kopia där någon har skrivit under och intygat att kopian överensstämmer med originalet. Vidimerade eller vanliga kopior av vissa handlingar, såsom eventuellt testamente eller äktenskapsförord, behöver också biläggas bouppteckningen när den sänds in.
En bouppteckning ska huvudsakligen innehålla uppgifter om den avlidne och dess tillgångar, skulder och arvingar. Här kan du läsa mer om bouppteckningens innehåll.
Om den avlidne inte hade några tillgångar, eller bara så pass mycket att det endast räcker till att betala begravningskostnader och hen inte ägde någon fastighet eller tomträtt, behöver inte en bouppteckning upprättas. Då räcker det att göra en så kallad dödsboanmälan hos kommunen i samband med dödsfallet. En dödsboanmälan innehåller den avlidnes fullständiga namn, personnummer, adress och dödsdag. Kontakta kommunen den avlidne bodde i för mer information.
Klicka på ‘Skapa en Bouppteckning’ nedan för att komma igång!
