Skapa konto
Logga in
Pris: 1 899:-
Inkl. moms
Spara kr. 5000-15000
Jämfört med traditionell advokat
20 min.
I uppskattad tid
När en individ avlider, uppstår en rad frågor kring fördelningen av tillgångar, skulder och arv. En bouppteckning är en formell sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Bouppteckningen fastställer också vilka som ska ärva den som gått bort.
Anledningen till att det finns krav på att upprätta en bouppteckning är för att man ska säkerställa att ingen arvinge glöms bort eller luras. Bouppteckningen ligger också till grund för den kommande fördelningen av arvet.
Jurio erbjuder en enkel och smidig väg för att upprätta en bouppteckning. Genom vår digitala plattform guidas du genom bouppteckningsprocessen, så att du slipper oroa dig över vad som ska göras och hur det ska göras.
När du besvarat alla frågor vi ställer, så skapas bouppteckningen åt dig. Dessutom ingår ett 15 minuter långt samtal med en jurist, som kommer gå igenom ditt ärende och besvara frågor du kan ha.
Bouppteckningen har flera viktiga funktioner. Dels blir den ett underlag inför arvskiftet eftersom alla tillgångar och skulder samlas och värderas. Om bouppteckningen går rätt till kan dödsbodelägarna förhoppningsvis minska risken för onödiga tvister i dödsboet.
Ett annat syfte med bouppteckningen är att kartlägga och fastställa vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar. Skatteverket kontrollerar att rätt personer involverats, så att man inte går vidare och fördelar arvet utan att alla som ska vara med har varit det.
För dödsbodelägarna blir bouppteckningen också en form av legitimation, då det framgår av bouppteckningen att de är just dödsbodelägare.
En bouppteckning ska göras efter varje person som går bort. Bouppteckningen ska göras även om den avlidne var omyndig eller en utländsk medborgare bosatt i Sverige. Bouppteckningen görs av dödsbodelägarna. De kan välja att göra bouppteckningen på egen hand, med hjälp av juridiskt ombud eller med stöd av en juridisk onlinetjänst som Jurio. Om dödsbodelägarna väljer att ta hjälp med bouppteckningen, så kan dödsboet stå för kostnaderna.
BouppteckningsförrättningUnder en bouppteckningsförrättning samlas arvingarna för att gå igenom de tillgångar och skulder som den avlidne har lämnat efter sig. Tillgångar och skulderna sammanställs i ett dokument som kallas för bouppteckning. Mötet man håller kallas för förrättningsmöte eller för bouppteckningsförrättning. Detta möte måste hållas inom tre månader efter dödsfallet.
På förrättningsmötet ska utöver arvingarna minst en så kallad förrättningsman närvara. En förrättningsman är en person som ska kontrollera att informationen som lämnas i bouppteckningen är korrekt och att all information som behövs finns med.
Man kan likna förrättningsmannen vid ett vittne. Dödsbodelägarna och efterarvingarna själva kan inte vara förrättningsmän.
Man brukar istället vända sig till en annan närstående eller bekant, till exempel en make eller vän. Totalt ska två stycken förrättningsmän skriva under bouppteckningen och därigenom intyga att den lämnade informationen är korrekt så vitt man kunnat avgöra, men endast en av förrättningsmännen behöver närvara vid själva förrättningsmötet. Den andra kan granska bouppteckningen i efterhand.
Under förrättningsmötet ska en person agera så kallad bouppgivare. Det är den person som går igenom den avlidnes skulder och tillgångar.
Enligt lagen ska bouppgivaren vara den person som har bäst koll på den avlidnes tillgångar och skulder. Det är därför ofta en efterlevande make eller ett barn till den avlidne som agerar bouppgivare.
Bouppgivare kan vara, och är ofta, en dödsbodelägare eller efterarvinge. När bouppteckningen är färdig ska bouppgivaren skriva under den. Genom det intygar bouppgivaren att uppgifterna är riktiga.
Bouppteckningen ska vara färdigställd och skickas till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Väl hos Skatteverket granskas och registreras bouppteckningen för att kontrollera att allt har gått rätt till vid upprättandet.
Bouppteckningen ska lämnas in i original med en bestyrkt kopia, det vill säga en kopia där någon har skrivit under och intygat att kopian överensstämmer med originalet. Vidimerade eller vanliga kopior av vissa handlingar, såsom eventuellt testamente eller äktenskapsförord, behöver också biläggas bouppteckningen när den sänds in.
Om den avlidne inte hade några tillgångar, eller bara så pass mycket att det endast räcker till att betala begravningskostnader och hen inte ägde någon fastighet eller tomträtt, behöver inte en bouppteckning upprättas. Då räcker det att göra en så kallad dödsboanmälan hos kommunen i samband med dödsfallet.
En dödsboanmälan innehåller den avlidnes fullständiga namn, personnummer, adress och dödsdag. Kontakta kommunen den avlidne bodde i för mer information.
Med Jurios bouppteckningstjänst får du stöd och vägledning genom hela bouppteckningsprocessen. Genom att svara på våra frågor får du snabbt och enkelt en överblick över vilka personer som behöver involveras och den avlidnes huvudsakliga tillgångar.
Därefter får du kostnadsfritt prata med en jurist i 15 minuter, som går igenom den grundläggande informationen du lämnat in och besvarar eventuella frågor du har. Du får löpande information om vad som behöver göras och hur det ska göras, så att allt blir rätt och riktigt.
Med Jurios bouppteckningstjänst som stöd blir hanteringen av bouppteckningen smidigare och enklare.
En bouppteckning är en inventering av en avliden persons tillgångar och skulder som görs för att fördela arvet till dess berättigade mottagare.
En bouppteckning måste göras av arvingar eller testamentsexekutor för att fördela den avlidnes tillgångar och skulder enligt lag eller testamente.
En bouppteckning ska vanligtvis göras inom fyra månader från det att personen avled. Vid behov kan man ansöka om förlängd tid hos Skatteverket. Du kan läsa mer om när en bouppteckning behöver göras här.
Vanligtvis krävs den avlidna personens testamente, dödsbevis, samt information om tillgångar och skulder som bankkonton, fastigheter, fordon etc. Här kan du läsa mer om bouppteckningens innehåll.
Du kan få hjälp av en jurist, advokat eller begravningsbyrå med din bouppteckning – men det är normalt sett rätt kostsamt att gå den vägen. Vill du spara pengar, utan att kompromissa med kvaliteten, kan du alltid vända dig till oss på Jurio. Med hjälp av oss kan du upprätta en juridiskt giltig bouppteckning på nolltid, till en billig peng.
Bouppteckningen är avgörande för att fördela arvet enligt lag eller testamente. Den visar vilka tillgångar och skulder som finns samt hur de ska fördelas bland arvingarna.
Kostnaden för en bouppteckning kan variera beroende på om du anlitar hjälp från en jurist, upprättar bouppteckningen på egen hand eller använder dig av Jurio. Generellt kan kostnaderna inkludera arvoden och eventuella avgifter för att upprätta handlingarna.
Följande personer ska kallas till och delta på förrättningsmötet:
Om en bouppteckning inte görs kan det försvåra eller förlänga arvsprocessen och fördelningen av tillgångar, vilket kan leda till problem för arvingarna.
Tiden för att slutföra en bouppteckning kan variera beroende på komplexiteten i den avlidnes tillgångar och skulder. Vanligtvis tar det några månader att färdigställa processen.
