Vår support är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng
Bouppteckning
ditt dokument påbörjas ...
20
Det tar 20 från början till slut

Ärvdabalken

När det gäller arv och testamente finns det en del snåriga lagar och regler att ha koll på. Här djupdyker vi i Ärvdabalken och reder ut eventuella frågetecken!

Hos LegalDesk

Pris: 1 899:-

Inkl. moms

Traditionel advokat

Spara 5 000 - 15 000 kr

Jämfört med traditionell advokat

Tidsforbrug

20 min.

I uppskattad tid

Innehållsförteckning

Ärvdabalken – Sveriges lag om arv 

Ärv­da­bal­ken är Sveriges viktigaste lag inom frågor om arv och testamente. Att den heter “ärvdabalken” och inte “arvslagen” beror på att lagarna förr i tiden kallades just balkar. Inom svensk rätt finns det idag flera lagar som kallas för balkar – gemensamt för dem är att de täcker ett stort rättsområde.

Regler om arv sträcker sig långt bak i tiden, men dagens ärvdabalk kom till 1958. Sedan dess har reglerna om arv genomgått en hel del förändringar, men grundfrågorna är desamma – vilka har rätt att ärva, och hur mycket ska var och en få? 

Ärvdabalken innehåller även regler om testamenten, bouppteckning och om hur dödsboet ska förvaltas. Vi börjar med att gå igenom hur arvet fördelas enligt huvudregel, det vill säga enligt arvsordningen. Sedan går vi igenom regler som har med testamente att göra och sist men inte minst går vi igenom det praktiska runt arv.

1. Arv enligt arvsordningen 

I Sverige avgör arvsordningen vem som ärver och i vilken ordning. Både äktenskap och testamente påverkar arvsordningen och det är därmed viktigt att ta reda på om den avlidne var gift eller hade ett testamente på plats för att kunna avgöra hur arvet ska fördelas. Det är också viktigt att komma ihåg att sambor inte har samma arvsrätt som makar. 

Makars arvsrätt

När man ska ta reda på vem som ska ärva den avlidne börjar man med att ta reda på om personen var gift. Gifta par ärver nämligen varandra i första hand. Först när båda makar gått bort går arvet vidare till gemensamma barn (eller övriga släktingar). Då kallas barnens arv för efterarv. Om personen inte var gift går man vidare till släktingar som ska ärva, dessa delas upp i arvsklasser. 

Ett undantag: Särkullbarn 

Det finns två stora undantag som kan påverka en makes rätt att ärva. Det ena undantaget är om något annat har angivits i ett testamente (mer om det senare). Undantag nummer två är särkullbarn. Som vi skrev här ovan ärver en efterlevande make innan parets gemensamma barn, som måste vänta tills båda föräldrarnas bortgång innan de kan hämta ut sitt arv. Det är dock vanligt att man har barn från tidigare relationer. De kallas för särkullbarn, och som särkullbarn har man rätt att få ut sitt arv direkt efter förälderns bortgång. 

Låter det klurigt? Vi tar ett exempel! 

Barbro och Kenneth är gifta och har två gemensamma barn: Nicke och Stina. Barbro har också ett barn från en tidigare relation, Sigge. Sigge räknas som särkullbarn. Barbro och Kenneth har inte skrivit något testamente.  

När Barbro går bort lämnar hon 600 000 kronor efter sig. Detta kallas för hennes kvarlåtenskap. Om Barbro inte var gift skulle hennes barn direkt ha fått 200 000 kronor vardera. 

Eftersom Barbro var gift kommer Kenneth ärva före Nicke och Stina. Däremot har Sigge rätt att begära ut sin del av arvet (200 000 kronor) direkt eftersom Sigge är Barbros särkullbarn. 

Läs mer om särkullbarn

Arvsklasserna 

I Sverige finns tre arvsklasser. Om det finns arvingar i den första arvsklassen fördelas arvet mellan dem. Om det inte finns några arvingar i första klassen går man vidare till andra, och om det inte finns några arvingar där går man till tredje arvsklassen. 

  1. Första arvsklassen är den avlidnes barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. De kallas för bröstarvingar
  2. Andra arvsklassen är den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn. 
  3. Tredje arvsklassen är den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn. Det innebär att mor- och farbröder samt mostrar och fastrar ingår i tredje arvsklassen. 

Om det saknas arvingar i alla arvsklasser och den avlidne inte har ett testamente, går arvet till Allmänna arvsfonden. Kom ihåg att kusiner inte ingår i någon arvsklass och därmed inte ärver enligt lag. Om du vill låta dina kusiner ärva dig eller om du vill ha en annan ordning än arvsklasserna ovan måste du skriva ett testamente. 

Sambors arvsrätt 

Makar har mycket starkare arvsrätt än sambor i Sverige. I Sverige ärver sambor nämligen inte varandra. Det gäller oavsett hur länge man har varit tillsammans och det spelar inte heller någon roll att man har barn tillsammans. För att sambor ska ärva varandra måste man upprätta ett testamente. Det är en bra idé om ni vill skydda varandra, särskilt om ni har gemensamma barn eller om någon av er har barn sedan tidigare förhållande, så kallade särkullbarn. 

Ogifta personers arv 

Om du varken är gift eller sambo kommer ditt arv fördelas enligt den svenska arvsordningen, förutsatt att du inte har skrivit ett testamente. Om du har barn ärver de dig i första hand. Har du inga arvingar i någon av arvsklasserna går ditt arv till Allmänna arvsfonden. 

Full äganderätt och fri förfoganderätt 

Egendom kan ärvas med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Det påverkar hur man får använda egendomen. 

Att ärva något med full äganderätt är precis vad det låter som – du ärver och äger egendomen fullt ut. Det betyder att du kan göra vad du vill med det du ärvt – du får till och med testamentera eller ge bort egendomen till vem du vill. När du avlider går det som du ärvt med full äganderätt vidare till dina arvingar.

Om en make går bort ska en bodelning göras innan arvet kan fördelas. Det den efterlevande maken får i bodelningen äger hen med full äganderätt. Efter att bodelningen är klar är det dags att fördela arvet. Om inget annat framgår av ett testamente och makarna bara har gemensamma barn, kommer den efterlevande maken att ärva den avlidnes del av bodelningen med fri förfoganderätt

Egendom som ärvs med fri förfoganderätt får användas fritt – med två undantag: Egendomen får inte testamenteras eller skänkas bort. Tanken är nämligen att arvegodset ska gå vidare till övriga arvingar i framtiden.

Enligt lag ärver makar varandra med fri förfoganderätt. Har du en efterlevande make när du går bort betyder det att hen ärver dig, och först när ni båda har gått bort tar dina arvingar över dina tillgångar och egendom. När dina arvingar får sitt arv kallas det för efterarv.

2. Arv enligt testamente 

Om du själv vill styra hur ditt arv fördelas behöver du skriva ett testamente. Det är ett dokument där du kan bestämma vem som ska ärva och vad. Du kan exempelvis välja att dela upp ditt arv mellan dina vänner istället för din familj. Du kan också ge hela ditt arv till välgörenhet. 

Tänk på att det finns formkrav för testamenten som du måste iaktta för att testamentet ska vara giltigt.

Testamentets innehåll 

När du skriver ett testamente får du själv bestämma vad det ska innehålla, men vissa saker är nödvändiga att ha med. Det är bra om du anger om testamentet gäller en enskild person eller om det är ett gemensamt testamente för ett par. Om det finns ett tidigare testamente är det också bra att förtydliga hur det förhåller sig till tidigare testamente. 

Sedan är det dags att bestämma var arvet ska gå och hur mycket varje arvinge ska få. Om du har barn kan du exempelvis skriva in att barnen ska ärva dig direkt, innan din efterlevande make. 

Läs mer om testamentets innehåll.

Enskild egendom och testamente

Inte nog med att du i ett testamente kan påverka hur ditt arv ska fördelas. Du kan också bestämma att arvegodset ska vara din arvtagares enskilda egendom. Med ett sådant villkor i testamentet kan du vara säker på att den egendom som går i arv efter dig inte kommer att ingå i någon framtida bodelning om dina arvingar separerar från en make/maka eller sambo. 

Huruvida egendom är enskild eller inte blir aktuellt när ett äktenskap tar slut. Allt som gifta par äger anses som utgångspunkt vara giftorättsgods, och det ska delas helt lika mellan makarna när äktenskapet tar slut – antingen på grund av skilsmässa eller dödsfall.

Laglott och arvslott 

Med testamentet får du själv bestämma vad som ska hända med din egendom, men det finns ett undantag – laglotten. Laglotten är en del av arvet som bröstarvingar alltid har rätt till. Reglerna kring laglott ser till att föräldrar aldrig kan göra sina barn helt arvlösa. 

Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga hälften av vad en bröstarvinge skulle ha ärvt om det inte funnits ett testamente. Om en bröstarvinge görs arvslös genom ett testamente kan hen alltid välja att begära jämkning av testamentet, och på så vis få ut sin laglott.

Ångra, återkalla eller ändra testamentet

Den som har skrivit ett testamente (testatorn) kan när som helst ångra sitt testamente genom att återkalla det. Det finns inga regler kring hur återkallelsen ska gå till, det enda som krävs är att man tydligt visat att testamentet inte längre ska gälla – till exempel genom att förstöra det. Man kan också återkalla testamentet genom att skriva ett nytt, men det är viktigt att båda dokumenten är daterade så att man kan avgöra vilket som är nyast. 

Du kan även göra ändringar i ditt befintliga testamente. Ändringar görs genom att du upprättar ett nytt testamente som gäller tillsammans med testamentet du redan har. I det nya testamentet anger du vad som ska läggas till, eller att ett visst förordnande i det tidigare testamentet inte längre ska gälla.

Läs mer om att ändra och återkalla testamenten.

Jämkning och klander 

Jämkning av ett testamente innebär att man rättar något som har blivit fel. Om en testator inte har tagit hänsyn till laglotten i testamentet måste det rättas till. Att begära jämkning innebär alltså att man ber om att få testamentet rättat och därmed få ut laglotten. Endast bröstarvingar har rätt till laglotten och det är därmed bara de som kan begära jämkning. 

Jämkning ska inte förväxlas med klander. Att klandra ett testamente innebär att man vill ogiltigförklara testamentet. För att klandra ett testamente ska en klandertalan väckas i domstol. Talan måste väckas senast sex månader efter att arvingen har tagit del av testamentet. 

Hur länge gäller testamentet? 

När testamentet väl skrivits och undertecknats av testatorn och två vittnen gäller det tills vidare. Testamenten har alltså ingen tidsgräns, men de kan återkallas eller förstöras av testatorn.

Skapa ett testamente med Jurio 

Reglerna kring testamenten kan kännas kluriga, därför har vi på Jurio sett till att du enkelt och snabbt kan skapa ett testamente med oss. Du fyller i vårt smarta formulär och efter betalning får du testamentet direkt. Om du vill kan du få hjälp på vägen av våra duktiga jurister, så att du kan känna dig säker på att allt blir korrekt. 

3. Vad händer sen? 

Ärvdabalken innehåller inte bara regler om testamenten och hur arv ska fördelas. Där finns även regler kring vad som sker efter ett dödsfall. Exempelvis ska en bouppteckning upprättas och arvet ska delas ut. Vi har sammanställt en checklista över vad du ska göra när en anhörig gått bort.

Tillgångar och skulder samlas i ett dödsbo

När någon går bort finns det oftast tillgångar och skulder kvar från den avlidne. Dessa samlas i ett dödsbo. Dödsboet är en egen juridisk person som förvaltas av den avlidnes arvingar och testamentstagare – dödsbodelägare. Dödsboet innehåller allt som finns kvar efter den avlidne och dödsbodelägarna har i ansvar att administrera det praktiska efter ett dödsfall, som exempelvis att betala räkningar och hyra. 

Om det finns flera dödsbodelägare upphör dödsboet att existera när arvskiftet har genomförts. Om det bara finns en dödsbodelägare upphör dödsboet istället när bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Här kan du läsa mer om att avsluta ett dödsbo och att tömma dödsboet innan bouppteckningen.

Dödsbodelägare ansvarar för att förvalta dödsboet

Dödsbodelägare är namnet på de som har rätt att ärva en andel av en avliden persons kvarlåtenskap. Det spelar ingen roll ifall arvet kommer från ett testamente eller beror på den legala arvsordningen. Det kan vara en efterlevande make, arvingar som ska få ärva enligt arvsordningen eller universella testamentstagare.

Det är bara arvingar som kan bli dödsbodelägare, inte efterarvingar. Dödsbodelägarna ansvarar för att förvalta dödsboet. Utomstående har inte samma rätt som dödsbodelägarna att ta hand om egendomen i dödsboet. Däremot kan en dödsbodelägare ge någon annan en fullmakt för att agera i dödsbodelägarens ställe

Bouppteckningen upprättas

Tillgångarna och skulderna som finns i den avlidnes dödsbo ska nedtecknas i en bouppteckning. Bouppteckningen är ett dokument som ska skapas senast tre månader efter dödsfallet. Man kan säga att det är ett slags bokslut över den avlidnes ekonomi, så som den såg ut på dödsdagen. 

Dödsbodelägarna är ansvariga för att ta fram en bouppteckning och att allt går rätt till. Alla tillgångar och skulder och information om arvet gås igenom på bouppteckningsförrättningen

Kallelse till bouppteckningen skickas ut

Innan bouppteckningsförrättningen behöver en kallelse skickas ut till de som ska närvara. Dödsbodelägarna ansvarar för att bestämma tid för mötet och sedan för att skicka ut kallelsen. De som ska kallas till mötet är efterlevande make/sambo, alla arvingar, testamentstagare, efterarvingar och eventuella förmyndare till de arvingar som är under 18. Kallelsen ska skickas i god tid, senast två veckor innan mötet till de som bor i Sverige och senast 1 månad för de som bor utomlands.  

Detta ska bouppteckningen innehålla

När ni skriver en bouppteckning ska ni ange namn och personnummer på den avlidne, vilka som är arvingar och testamentstagare och vilka tillgångar och skulder den avlidne hade. 

Ni ska också ange vem som är bouppgivare. Bouppgivaren är den som känner till boet bäst och som på mötet redogör för den avlidnes ekonomi för de andra dödsbodelägarna. 

Ni ska också välja två förrättningsmän som närvarar på mötet. Förrättningsmännen är ansvariga för att skriva ner allt det viktiga i samband med bouppteckningen, exempelvis vilka som närvarat vid förrättningen och om det finns ett testamente eller ett äktenskapsförord. Förrättningsmännen är också ansvariga för att se till att tillgångarna verkar ha värderats rätt. 

Som dödsbodelägare, efterarvinge eller bouppgivare kan man inte samtidigt vara förrättningsman. Det är istället vanligt att man väljer en utomstående, exempelvis en vän eller en partner till någon av dödsbodelägarna. 

Skicka in bouppteckningen till Skatteverket 

När föreningsmötet är färdigt ska bouppteckningen undertecknas av bouppgivaren och förrättningsmännen. Sedan skickas själva dokumentet in till Skatteverket. I samma veva skickar ni också in bilagor till bouppteckningen, exempelvis en kopia av testamente, äktenskapsförord eller fullmakt. 

Arvskiftet genomförs 

När Skatteverket har godkänt bouppteckningen kan arvet fördelas. Bouppteckningen fungerar som underlag för arvskiftet. Arvskiftet är det sista steget innan arvingarna får ut arvet. I arvskifteshandlingen står det vem som ska få vad av arvet. Dokumentet tas med till exempelvis banken för att visa att banken ska betala ut den avlidnes pengar till arvingarna. Om dödsboet innehåller minst två dödsbodelägare, behöver man alltid upprätta en arvskifteshandling. 

Vid själva arvskiftet delas arvet ut och dödsboet upphör att existera när arvskiftet är klart, med undantag för hantering av eventuell skatteåterbäring eller kvarståendeskatt.

Bodelningen genomförs

Om den avlidne var gift måste en bodelning göras innan arvet kan fördelas. Bodelning görs alltid när ett äktenskap upphör, antingen genom skilsmässa eller genom dödsfall. Bodelningen görs bland annat för att se vilka tillgångar den avlidne hade vid sin bortgång. Det är först när bodelningen är gjord som man kan skifta arvet.

Skapa en Bouppteckning med Jurio 

Känns det fortfarande krångligt med all juridik? Då har du kommit rätt! Vi på Jurio vet att det kan vara klurigt att göra en bouppteckning på egen hand och har därför tagit fram en digital bouppteckningstjänst. Du får hjälp genom hela processen, och du kan känna dig säker på att allt blir juridiskt korrekt när du skapar en bouppteckning med Jurio.

Bouppteckning

Sammanställ skulder och tillgångar

Slipp krångligt pappersarbete

Samtal med jurist ingår

Gör allt i din egen takt

Alla relevanta frågor gås igenom

Bouppteckningen upprättas av jurist

Bara 1 899:-

Inkl. moms

Skapa en Bouppteckning

Spara 5 000 - 15 000:- jämfört med traditionell advokat