Skapa konto
Logga in
Pris: 399:-
Inkl. moms
Spara 3 900:-
Jämfört med traditionell advokat
10 min.
I uppskattad tid
Ett omyndigt barn kan alltid ta emot “vanliga” presenter; sådana som ges vid födelsedagar och andra högtider. Gåvor av ovanligt stort värde får barnet bara ta emot om hen anses vara tillräckligt mogen för att förstå gåvans innebörd. Ett barn kan till exempel förstå innebörden av en leksak och vad den är till för, men sakna förståelse för hur aktier fungerar eller hur en större summa pengar ska förvaltas.
Om barnet inte uppnått tillräckligt hög förståelsenivå för en viss gåva måste någon företräda barnet. Fram till 18 års ålder företräds barn av sin förmyndare. Förmyndare är oftast barnets vårdnadshavare, vilket brukar vara föräldrarna, och de ska gemensamt bestämma hur barnets tillgångar ska tas om hand.
Personer under 18 år räknas som barn, och får som huvudregel inte bestämma över sin egendom. Men det finns undantag. Till exempel kan en gåvogivare skriva ett gåvobrev med särskilt villkor om att barnet får råda över gåvan själv.
Att själv råda över sin egendom innebär bland annat att barnet får sälja gåvan. Beroende på barnets uppfostran och livssituation har förmyndare dock rätt att ingripa och ta hand om gåvan om det behövs, trots villkoret om att barnet ska få råda över den själv. Om barnet har fyllt 16 år måste förmyndarna i ett sådant fall först få tillstånd från kommunens överförmyndare för att ta hand om det som barnet har fått i gåva.
Genom ett villkor i gåvobrevet kan det även bestämmas att gåvan ska tas om hand av någon annan än förmyndarna. Den här personen kallas för särskild förvaltare, och kommer fatta beslut åt barnet i frågor som rör gåvan. Den särskilda förvaltaren ska dock följa de instruktioner som lämnats i gåvobrevet.
Om ett barn får en gåva utan särskilda villkor för hur den ska användas har förmyndarna alltid rätt att bestämma över gåvan tills barnet blir myndigt. Detta ska förmyndarna göra omsorgsfullt och med barnets bästa i åtanke.
Om förmyndare vill ge bort något av större värde till sitt barn kan de inte samtidigt företräda barnet som mottagare. Detta gäller bland annat om föräldrar vill ge sitt barn en fastighet. Istället utser kommunens överförmyndare en god man som får företräda barnet.
Överförmyndaren är en kommunal myndighet som bland annat granskar förmyndare och god man. En god man är en person som bevakar en annan persons, i detta fall barnets, intressen. Du kan läsa mer om godmanskap här.
Vill du som är förmyndare sätta in pengar på ett bankkonto i gåva till ditt barn behöver inte en god man utses. Istället anses banken företräda barnet.
När en förälder ger en gåva av större värde till sitt barn anses gåvan som utgångspunkt vara förskott på arv. Om du som gåvogivare vill att gåvan inte ska vara förskott på arv måste det uttryckligen stå som villkor i ett gåvobrev. Du kan läsa mer om förskott på arv här.
När du gift dig med någon som har barn från tidigare förhållanden är dessa barn dina styvbarn. Om du vill ge ett styvbarn gåvor av större värde kan det vara bra att känna till vad som gäller enligt lagen. Styvbarn ärver nämligen inte från dig. Ändå räknas gåvor till styvbarn i huvudregel som förskott på arv.
När ett styvbarns biologiska förälder, som gåvogivaren är gift med, avlider kommer gåvans värde istället att räknas bort från barnets arv från sin förälder, som alltså är styvföräldern och gåvogivarens make/maka.
Regeln om att gåvor till styvbarn ska ses som förskott på arv från deras biologiska förälder gäller endast gåvor som ges när båda makarna fortfarande är i livet, av makarnas gemensamma giftorättsgods. Om styvföräldern ger en gåva av sin enskilda egendom kommer gåvan inte att uppfattas som ett förskott på arv av den biologiska föräldern.
För att vara på den säkra sidan och tydliggöra sin önskan kan en gåvogivare (styvföräldern) som vill ge sitt styvbarn en gåva skriva ett gåvobrev. Där kan det exempelvis skrivas ett villkor om att gåvan inte ska utgöra förskott på arv.
Tänk på: Om gåvan är en bostad eller en fastighet så måste ett gåvobrev alltid skrivas, annars blir gåvan inte juridiskt giltig. Det kan du läsa mer om här.
Om exempelvis en farmor vill ge en gåva till sitt barnbarn så gäller olika regler beroende på vad som ges bort, och hur väl barnet förstår gåvans innebörd.
Du kan alltid ge bort en födelsedagspresent eller andra gåvor av mindre värde till någon annans barn. Men när det handlar om gåvor som till exempel aktier eller en större summa pengar kan särskilda regler börja gälla för att gåvan ska anses giltig. När ett barn inte förstår innebörden av en gåva ska barnets förmyndare, eller en annan ställföreträdare, bestämma om gåvan ska accepteras. Därefter tar hen emot gåvan för barnets räkning.
När en större summa pengar ska ges i gåva till ett barn är det också en bra idé att upprätta ett gåvobrev. Med gåvobrevet säkerställer du att pengarna har getts bort som gåva och inte längre tillhör dig.
En förmyndare kan skänka pengar till barnet genom att sätta in dem på ett bankkonto för barnets räkning. När banken har tagit emot pengarna låses kontot. Förmyndaren kan inte ta ut pengarna igen, och barnet får tillgång till bankkontot först när hen blivit 18 år gammal.
Om barnet du ska ge pengar till är en minderårig person som inte är ditt eget barn, måste barnets förmyndare (vanligtvis föräldrarna), underteckna gåvobrevet. Efter förmyndares godkännande kan gåvan placeras på valfritt bankkonto. Genom ett villkor om särskild överförmyndarkontroll placeras pengarna på ett överförmyndarspärrat bankkonto. Det är endast efter samtycke från överförmyndaren som pengarna får tas ut eller placeras annorlunda.
För gåvor som överstiger åtta prisbasbelopp, alltså 420 000 kronor (ett prisbasbelopp år 2023 är 52 500 kronor) är det obligatoriskt med en överförmyndarspärr.
Vill du ge fast egendom, till exempel en lägenhet, i gåva till barn så ställer lagen upp vissa krav som kan vara bra att känna till. När någon annan än barnets förmyndare är givare av gåvan krävs överförmyndarens samtycke för att barnets föräldrar ska få ta emot gåvan i barnets ställe.
När en förmyndare är givare av gåvan krävs att en god man förordnas, som företräder barnet och tar emot gåvan för barnets räkning. När gåvan mottagits ansöker den gode mannen om att få överförmyndarens samtycke till att barnet tar över gåvan.
Här kan du läsa mer om vad som gäller vid gåva av en fastighet.
Om du vill ge bort aktier till ett barn får barnet i regel inte ta emot gåvan själv. Barnets förmyndare måste underteckna gåvobrevet och ta emot aktierna i ett investeringssparkonto eller aktiekonto i sitt eget, eller den minderårigas namn. Den minderårigas förmyndare kan öppna ett aktiekonto till barnet genom att kontakta sin bank. Om du inte är barnets vårdnadshavare men ändå vill öppna ett aktiekonto till barnet, måste alla barnets vårdnadshavare skriva under blanketten som krävs för att öppna ett konto för minderårig. Det är barnets förmyndare som förfogar över barnets aktiekonto. Först när barnet fyllt 18 år får hen tillgång till det.
Hur avgör man då vilka gåvor som ska räknas som förskott på arv? Ska varje cykel, inredningsdetalj och mobil räknas med och dras av? Det enkla svaret är nej. Så kallade vardagsgåvor brukar inte räknas som förskott på arv. Med vardagsgåvor menas högtidspresenter som födelsedags- och studentpresenter, och annat en förälder kan tänkas ge till sitt barn, så länge gåvan inte är av ovanligt stort värde.
Det finns ingen specifik summa som avgör ifall en gåva ska räknas som vardagsgåva eller förskott på arv. Det är snarare gåvogivarens ekonomi och det värde som gåvorna inom familjen brukar ha som avgör. För att vara på den säkra sidan är det bäst att förtydliga avsikten med gåvan i ett gåvobrev.
Här kan du läsa mer om att registrera gåvor mellan makar hos Skatteverket.
Om du som gåvogivare vill att gåvan till dina styvbarn inte ska räknas som förskott på arv från styvbarnets förälder måste du uttryckligen skriva det. Detta sker vanligtvis i ett gåvobrev. Där kan gåvogivaren genom ett särskilt villkor ange att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. När ett sådant villkor finns med i ett gåvobrev kommer värdet på gåvan inte räknas med i det framtida arvskiftet efter styvbarnets förälders bortgång. Läs mer om förskott på arv i vår artikel här.
När en förälder bara ger några av sina bröstarvingar förskott på arv innebär det att arvsandelen (det bröstarvingarna ska ärva) minskar med lika stort värde som gåvan de fått.
Exempel: När Johan avlider är hans kvarlåtenskap värd 90 000 kronor. Johan har tre barn, Anja, Beata och Christian, som ska få ärva en tredjedel av kvarlåtenskapen var – det vill säga 30 000 kronor. Det visar sig dock att döttrarna Anja och Beata redan har fått 45 000 kronor vardera i förskott från Johan, vilket måste räknas med i arvskiftet.
När kvarlåtenskapens värde slås ihop med Anjas och Beatas förskott blir det 180 000 kronor totalt (90 000 + 45 000 + 45 000). Den här summan delat på tre visar att varje syskon borde få 60 000 kronor i arvslott. Johans kvarlåtenskap på 90 000 kronor räcker alltså inte till för att betala ut alla syskonens arvslotter på 60 000 kronor vardera. Eftersom Anja och Beata redan fått 45 000 kronor i förskott blir deras arvslott 60 000 - 45 000 = 15 000 kronor. Det innebär att Anja och Beata får 15 000 kronor vardera medan Christian får hela sin arvslott på 60 000 kronor.
Alla gåvor som ges till ett barn från en förälder räknas inte som förskott på arv. Du kan läsa mer om vilka gåvor som kommer vara förskott på arv här.
När alla syskon har fått förskott på arv av olika värde ska detta tas med i beräkningen i arvskiftet.
Exempel: När Agneta avlider är hennes kvarlåtenskap 300 000 kronor. Agneta har tre söner, Björn, Carl och Daniel. Sönerna kommer få ärva en tredjedel av kvarlåtenskapen var – det vill säga 100 000 kronor. Det visar sig dock att alla söner fått olika stora gåvor som ska ses som förskott på arv. Björn fick ekonomisk hjälp av Agneta med en renovering för 25 000 kronor. Carl fick hjälp att köpa en ny bil för 50 000 kronor och Daniel fick hjälp med att köpa sin första lägenhet för 75 000 kronor.
När kvarlåtenskapens värde slås ihop med förskotten (gåvorna på 25 000, 50 000 och 75 000 kronor) blir kvarlåtenskapen istället 450 000 kronor. Den här summan delat på tre visar att varje syskon borde få 150 000 kronor i arvslott, vilket Agnetas kvarlåtenskap på 300 000 inte räcker till. Eftersom syskonen fått olika mycket i gåva beräknas deras arvslotter individuellt. Björn har redan fått 25 000 kronor. Därför ska han få 125 000 kronor (150 000 - 25 000) i arvslott. Carl får ärva 100 000 kronor (150 000 - 50 000) och Daniel ärver 75 000 kronor (150 000 - 75 000). Alla sönerna får på så vis ut lika mycket i slutändan.
Om ett förskott på arv visar sig vara större än själva arvslotten finns ingen återbäringsskyldighet. Ett barn som har fått en för stor gåva tvingas inte betala tillbaka något.
Ifall en avliden förälder bara har ett barn och alltså bara en bröstarvinge blir inte reglerna om förskott på arv aktuella. Reglerna om förskott på arv finns ju för att det i slutändan ska bli lika mellan syskon, och för att vardera bröstarvinge ska få lika del av sin förälders kvarlåtenskap. När det bara finns en bröstarvinge till en avliden person behöver ingen annan kompenseras och gåvor som bröstarvingen fått under förälderns livstid kommer inte adderas in i kvarlåtenskapen. Bröstarvingen får ju hela förälderns kvarlåtenskap ändå.
Med Jurio kan du enkelt, snabbt och prisvärt skapa ett gåvobrev som uppfyller alla dina behov. Gåvobrevet skapar du genom att svara på några frågor i vårt smarta formulär. Efter att alla frågor besvarats kan gåvobrevet signeras digitalt med Mobilt BankID. Klicka här för att komma igång. Om gåvan är hela eller andelar av en fastighet ser gåvobrevet lite annorlunda ut eftersom lagen ställer lite högre krav på sådana. Här kan du läsa mer det.
Klicka på 'Skapa ett Gåvobrev' för att komma igång!
