Vad är en fullmakt?

Ibland uppstår situationer där du kan ha behov av att någon annan utför ärenden eller uppgifter åt dig. Det kan till exempel vara att signera ett avtal eller köpa en bil i ditt namn. 

Med en fullmakt ger du någon annan i uppdrag att utföra sådana handlingar i ditt namn med rättsligt bindande verkan. Fullmakten har två parter:

• Fullmaktsgivare: personen som ger fullmakten till någon annan.
• Fullmaktshavare: personen eller personerna som får rätt att agera i fullmaktsgivarens namn.

Därutöver finns det något som kallas tredje man, vilket är en term som refererar till en individ eller part som varken är fullmaktsgivaren eller fullmaktshavaren. Den tredje mannen är den person mot vilken fullmakten visas upp för att utföra en rättshandling eller transaktion på fullmaktsgivarens räkning.

Vad är en fullmaktshavare?

Att vara fullmaktshavare innebär att du har blivit utsedd av en fullmaktsgivare att handla på fullmaktsgivarens vägnar. Du som är fullmaktshavare har behörighet och befogenhet att representera fullmaktsgivaren på ett visst sätt. Enkelt förklarat innebär behörighet och befogenhet att fullmaktshavaren ska följa vissa bestämmelser beträffande vad hen kan respektive får göra. 

Hur blir jag fullmaktshavare?

För att bli fullmaktshavare måste fullmaktsgivaren, alltså personen som upprättar fullmakten, tilldela dig denna roll. Det vill säga att du beviljas fullmakten genom att fullmaktshavaren muntligt eller skriftligt informerar dig om fullmakten. Fullmakten behöver även vara giltig – i många fall ska den vara skriftlig och i vissa fall måste den undertecknas både av fullmaktsgivaren och av två vittnen.

Fullmaktshavaren får göra det som fullmakten omfattar

Om du är fullmaktshavare har du rätt att utföra de uppgifter som står skrivna i fullmakten. Fullmaktshavaren ska agera i enlighet med fullmaktsgivarens intressen, detta innebär att hen – så gott det går – ska utföra uppdraget enligt fullmaktsgivarens vilja.

Vad du som fullmaktshavare får göra varierar från fullmakt till fullmakt. Olika typer av fullmakter kan innebära olika uppdrag. Nedan följer en sammanställning av de tre olika typerna av fullmakter man brukar tala om:

• Generalfullmakt: Med en generalfullmakt, även kallad generell fullmakt, kan fullmaktshavaren företräda en fullmaktsgivare i alla möjliga sorters ärenden vid upprepade tillfällen. Det kan röra sig om att fullmaktshavaren får ta ut pengar, kontakta myndigheter och ingå avtal på fullmaktsgivarens vägnar.
• Enkel fullmakt: Med en enkel fullmakt får fullmaktshavaren rätt att agera för fullmaktsgivarens ställning i ett visst uppdrag. I fullmakten kan man skriva att fullmaktshavaren till exempel kan köpa ett fordon, företräda fullmaktsgivaren vid en bolagsstämma eller andra liknande ärenden. En enkel fullmakt är således mer begränsad än en generalfullmakt.

• Framtidsfullmakt: Med en framtidsfullmakt tar fullmaktshavaren hand om fullmaktsgivarens ekonomiska och personliga angelägenheter när fullmaktsgivaren förlorat förmågan att fatta egna beslut. Vanligen träder en framtidsfullmakt i kraft när en person på grund av hög ålder eller sjukdom blivit beslutsoförmögen. I framtidsfullmakten kan en fullmaktsgivare själv bestämma vilka sorts uppdrag fullmakten ska omfatta.

Kanske är någon av fullmaktstyperna av intresse för dig. Du kan på ett enkelt och tryggt sätt skapa dem hos oss på Jurio!

Vem kan vara fullmaktshavare?

Fullmaktshavaren ska vara en fysisk person. Fysisk person är en juridisk term för en person eller individ, en människa helt enkelt. Det finns även juridiska personer. Juridiska personer är organisationer, företag eller verksamheter som har rättskapacitet. Juridiska personer kan, till skillnad från fysiska personer, inte vara fullmaktshavare.

Med andra ord kan i stort sett vilken människa som helst vara fullmaktshavare. Personen måste dock vara beslutsförmögen, det vill säga kunna överväga olika handlingsalternativ och förstå var fullmakten innebär och myndig när fullmakten tas i bruk. Fullmaktshavaren får inte heller vara försatt i konkurs eller stå under förvaltarskap. 

Tänk på! Fullmaktshavaren får inte bevittna fullmakten, vilket är ett krav för exempelvis en framtidsfullmakt. 

Fullmaktshavaren till din fullmakt kan alltså vara din partner, förälder, syskon, barn eller vän. Det är inte ovanligt att en make upprättar en framtidsfullmakt där den andra maken är fullmaktshavare. Eller att ett barn är fullmaktshavare i sin förälders framtidsfullmakt.

Fullmaktshavare, fullmaktstagare eller fullmäktig?

Kärt barn har många namn – fullmaktshavare kallas även för fullmaktstagare, fullmäktige och ombud. Det kan vara bra att ha koll på att fullmaktshavare kan benämnas på olika sätt.  

Riktlinjer för fullmaktshavare

Om du har blivit utsedd till fullmaktshavare bör du att följa några grundläggande riktlinjer för att säkerställa att dina handlingar överensstämmer med fullmaktsgivarens avsikter:

1. Granska noggrant innehållet i fullmakten och förstå dess innebörd innan du accepterar rollen som fullmaktshavare.
2. Förstå fullmaktsgivarens önskemål och avsikter.
3. Meddela fullmaktsgivaren eller hens närmast anhöriga när det blir dags att bruka fullmakten, om det är fråga om en framtidsfullmakt.

En fullmakt kan ha flera fullmaktshavare

Fullmaktsgivaren kan välja att utse flera fullmaktshavare till fullmakten. Om alla fullmaktshavare har samma behörighet var för sig kan var och en av dem företräda fullmaktsgivaren utan att informera eller samordna med de övriga. 

Det går även att prioritera sina fullmaktshavare i fullmakten. I sådana fall är det fullmaktshavare 1 som i första hand ska företräda fullmaktsgivaren. Om fullmaktshavare 1 inte längre kan eller vill vara fullmaktshavare övergår ansvaret till de andra. Det är också möjligt att utse flera fullmaktshavare som har rätt att agera samtidigt, men endast gemensamt. 

Att tänka på som fullmaktshavare

Att bli utsedd till fullmaktshavare är en handling som visar att fullmaktsgivaren har förtroende för dig och litar på att du handlar för hens räkning i vissa ärenden. Du har fått ett förtroendeuppdrag och ska utföra din uppgift enligt fullmaktsgivarens önskningar. 

Som fullmaktshavare får du inte agera utöver vad fullmaktsgivaren tillåter dig att göra genom fullmakten. 

Exempel:

Behörighet och befogenhet

Därmed är det viktigt för dig som är fullmaktshavare att inte gå ut över din befogenhet när du utövar ditt uppdrag. Om du gör det kan onödiga tvister uppstå och i värsta fall tvingas du betala skadestånd. 

Fullmaktshavarens skadeståndsansvar

Om fullmaktshavaren inte beaktar fullmaktens gränser kan det alltså bli en fråga om skadeståndsansvar. Därför är det väsentligt att fullmaktshavaren har koll på sina behörigheter respektive befogenheter. 

Fullmaktshavaren kan bli ersättningsskyldig gentemot fullmaktsgivaren om hen handlar utanför sin befogenhet. Om Lisa, enligt ovanstående exempel, köper en bil för 110 000 kr istället för 100 000 kr kan hon bli ersättningsskyldig. I detta fall kan hon bli skyldig 10 000 kr för vårdslöst agerande till Britta, eftersom hon överskred de 100 000 kr som Britta gav henne befogenhet att köpa en bil för. Det gäller dock endast om Britta själv bedömer agerandet som vårdslöst.

Fullmaktshavaren kan även bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man när hen handlar utanför hens behörighet. En rättshandling i strid med fullmakthavarens behörighet medför att handlingen inte blir bindande mellan fullmaktsgivaren och tredje man. Tredje man kan i detta fall få ersättning för den uteblivna affären i och med att inget bindande avtal kom till stånd.

Däremot förs inget skadeståndsansvar på tal om tredje man insåg eller borde ha insett att fullmaktshavaren handlande utanför sin behörighet.  

Vem kan vara fullmaktsgivare?

En fullmaktsgivare är den person som ger fullmakt till en fullmaktshavare som då får rätt att utföra specifika handlingar och företräda fullmaktsgivaren i vissa situationer. En fullmaktsgivare kan ge fullmakt till en eller flera fullmaktshavare.

Förutsättningarna för att vara fullmaktsgivare beror lite på vad fullmakten ska avse. Men huvudregeln är att en fullmaktsgivare ska vara ett rättssubjekt och ha rättshandlingsförmåga. 

1. Med rättssubjekt menas någon som kan åta sig rättigheter och skyldigheter. Enligt svensk rätt är alla juridiska och fysiska personer rättssubjekt. Det innebär att ett djur eller ett ting inte är ett rättssubjekt. 
2. Fullmaktsgivaren ska ha rättshandlingsförmåga, och det är här kraven kan börja skilja sig åt beroende på vad fullmakten avser. Utgångspunkten är att personer under 18 inte har rättshandlingsförmåga. Detsamma gäller personer som har en god man eller förvaltare, om fullmakten ska avse samma ärenden som den gode mannen och förvaltaren. I grova drag har en person rättshandlingsförmåga om hen är över 18 år och inte omfattas av andra begränsningar. 

Fullmaktsgivarens ansvar

Du blir fullmaktsgivare i samma sekund som du undertecknar fullmakten. Då ger du en eller flera personer rätten att agera juridiskt bindande i ditt namn. Eftersom en fullmakt i många avseenden fungerar som ett avtal, är det ditt ansvar att säkerställa att fullmaktens syfte faktiskt kan uppfyllas. Därför bör du inte hindra till fullmaktshavares möjlighet att faktiskt genomföra det som fullmakten föreskriver.

Det är även viktigt att du är så tydlig som möjligt i din fullmakt för att göra det lättare för fullmaktshavaren att faktiskt uppfylla dina önskningar. Det kan även underlätta för dig att välja fullmaktshavare som du litar på och som du är säker på vill ditt bästa.

Om du inte längre vill att fullmakten ska gälla kan du återkalla den. Läs mer om hur en framtidsfullmakt ändras och återkallas.