Skapa konto
Logga in
Pris: 1 899:-
Inkl. moms
Spara kr. 5000-15000
Jämfört med traditionell advokat
20 min.
I uppskattad tid
När en person avlider bildas automatiskt ett dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes samlade tillgångar och skulder, till exempel lösa saker, fastighet, värdepapper (såsom aktier och fonder), fakturor och lån.
Tanken är inte att ett dödsbo ska existera för evigt. Tvärtom ska ett dödsbo avvecklas efter att arvet fördelats. Om det finns flera dödsbodelägare behöver den som ska sköta avvecklingen erhålla fullmakter från samtliga dödsbodelägare för att ensam kunna vidta några åtgärder. Det är inte ovanligt att det tar minst ett år efter dödsfallet innan dödsboet är helt avslutat.
Innan dödsboet avslutas måste det förvaltas fram till dess att arvskiftet äger rum. Ansvarets för dödsboets förvaltning ligger hos dödsbodelägarna, det vill säga de som har direkt arvsrätt efter den avlidne.
Om det finns fler än en dödsbodelägare, och det inte finns någon fullmakt som ger ensamrätt, måste alla dödsbodelägare vara överens. Om de inte kommer överens kan de ansöka om en boutredningsman hos tingsrätten.
Förvaltningen av dödsboet kan bland annat innefatta att betala återstående skulder, avsluta autogiro etc. I vissa fall kräver aktörer som dödsbodelägare kommer i kontakt med, såsom bank och försäkringsbolag, att man visar upp den avlidnes dödsfallsintyg från Skatteverket. Skatteverket skickar per automatik dödsfallsintyget till den avlidnes folkbokföringsadress.
Tanken är som sagt inte att ett dödsbo ska existera för evigt – när arvskiftet genomförs, upphör dödsboet att existera. Arvskifte innebär att den avlidnes alla tillgångar delas upp mellan de arvsberättigade, alltså de som är dödsbodelägare.
Året efter att personen avled behöver dödsboet deklarera. Därför avslutas dödsboet skattemässigt först när deklarationen är registrerad hos Skatteverket och boet antingen har fått sin skatteåterbäring eller betalat in restskatt.
Sammanfattningsvis behöver följande vara gjort för att ett dödsbo ska räknas som avslutat:
Efter ett dödsfall måste dödsbodelägarna sammanställa den avlidnes tillgångar och skulder. Denna sammanställning kallas bouppteckning och är, i de allra flesta fall, obligatorisk. Bouppteckningen är värdefull för att säkerställa en korrekt fördelning av tillgångar, liksom den kan vara viktig för att undvika tvister mellan arvingar.
Den färdiga bouppteckningen måste skickas in till Skatteverket inom 4 månader från dödsfallet. Listan över vad den ska innehålla kan göras lång. För att säkerställa att du får med allt viktigt, och att bouppteckningen blir juridiskt korrekt, kan du ta hjälp av Jurio!
Avvecklingen av ett dödsbo kan delvis påbörjas innan bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Exempel på åtgärder som kan göras innan bouppteckningen har registrerats är:
Observera att dessa åtgärder förutsätter att dödsbodelägarna är överens om att genomföra dem.
När Skatteverket har godkänt och registrerat bouppteckningen är det dags att föra över dödsboets tillgångar till de som är berättigade arvet. Detta kallas för att genomföra arvskifte.
Innan några åtgärder vidtas måste dock alla dödsbodelägare vara överens om vad som ska hända med dödsboets tillgångar. Ska bostadsrätten eller fastigheten säljas eller övergå till någon eller några av dödsbodelägarna? Om det finns lösöre kvar, ska det säljas eller fördelas mellan dödsbodelägarna?
Om ni är flera som ska ärva behöver ni upprätta en arvskifteshandling. Det är ett dokument som visar hur ni har delat upp arvet, det vill säga vem som ärver vad. En arvskifteshandling behövs ofta för att banker ska kunna betala ut de pengar som den avlidne innehar.
Om det enda som finns kvar till slut efter den avlidne är medel i en bank, så brukar man kunna använda en arvskiftesblankett som banken tillhandahåller. Är det bara en person som ska ärva behövs ingen arvskifteshandling, då verkställer man istället arvet med hjälp av den registrerade bouppteckningen.
Dödsboet måste minst göra en deklaration för det år som dödsfallet inträffade. I deklarationen ska alla inkomster för året som dödsfallet inträffade redovisas – både de inkomster som den avlidne hade före dödsfallet samt dödsboets eventuella inkomster, till exempel ränteinkomster.
Skatteverket skickar ut deklarationen i april året efter dödsfallet. Om en person avlider i februari 2024 görs alltså deklarationen under våren 2025. Om det sedan exempelvis säljs ett hus från dödsboet i januari 2025, så kommer det att behöva genomföras en deklaration även 2026.
När deklarationen är inlämnad undersöker Skatteverket om dödsboet har betalat för mycket skatt och ska få skatteåterbäring, eller om det har betalat för lite skatt och måste betala restskatt.
Ett dödsbo är först skattemässigt avslutat när det antingen har fått tillbaka skattepengar eller betalat in den slutliga restskatten. Det är därför viktigt att tänka på att avsätta pengar vid arvskiftet för restskatt, om man räknar med att det kommer behöva betalas pengar till Skatteverket.
Att upprätta en bouppteckning är bland det första som ska göras när en person har avlidit. Det kan ibland vara en krånglig process som ställer krav på juridiska kunskaper. För att underlätta bouppteckningen finns Jurio.
När du skapar bouppteckningen med oss får du först fylla i ett formulär där du besvarar några grundläggande frågor. Sedan guidar vi dig genom hela bouppteckningsprocessen – allt från att kalla till bouppteckningen till att skicka in den slutgiltiga dokumentationen till Skatteverket. Och så tar vi hand om det juridiska, för att säkerställa att bouppteckningen blir korrekt.
