Vem räknas som närstående i ett företag?

Vad är "närstående bolag"?

När man talar om närstående i aktiebolag syftar man på personer som har en viss koppling till någon med bestämmande inflytande i bolaget. Detta kan vara både fysiska och juridiska personer, såsom ett moderbolag till ett annat aktiebolag.

Bestämmande inflytande innebär att en person direkt eller indirekt kan påverka företagets strategi, verksamhet och viktiga beslut. Till exempel genom att äga en majoritet av aktierna i bolaget, sitta i styrelsen eller ha en hög ledningsposition. Man kan även ha detta inflytande genom exempelvis ett aktieägaravtal.

Fysiska personer

Om en person är VD, styrelseledamot eller har något annat inflytande över företaget – eller dess moderbolag – anses de ha bestämmande inflytande i aktiebolaget. Personer som har en viss koppling till denna person räknas då som närstående.

Det kan också inkludera personer som är ekonomiskt beroende av eller ingå i samma familj med den som har bestämmande inflytande.

Juridiska personer

Juridiska personer, såsom stiftelser och aktiebolag, kan också vara närstående till ett annat aktiebolag. Då kallas det mer specifikt för närstående bolag eller företag. Närstående företag definieras och regleras i både aktiebolagslagen och årsredovisningslagen. Det kan vara ett bolag i samma koncern, ett intresseföretag, ett företag som är gemensamt styrt med företaget i fråga eller andra bolag som har någon koppling till bolaget.

Vad innebär det att vara närstående företag?

Det finns särskilda regler som exempelvis begränsar vilka avtal ett bolag får ingå med närstående. Att vara närstående till någon i ett aktiebolag kan ha olika konsekvenser beroende på vilket område man rör sig i. Det kan exempelvis röra sig om avtal, beskattning, överföringar och lån. 

Oftast räknas den närstående och personen i fråga som en och samma person – exempelvis vid bedömning av hur många ägarandelar de har i aktiebolaget. Syftet med reglerna kring närstående är att man inte ska kunna utnyttja personer i sin närhet för att exempelvis betala lägre skatt.

Verklig huvudman med betydande inflytande

När man startar ett aktiebolag ska verklig huvudman anmälas till Bolagsverket. Verklig huvudman är den som har betydande inflytande i bolaget, till exempel genom att äga 25 procent  av rösterna i aktier, eller har rätt att avsätta eller tillsätta mer än hälften av styrelsen. 

Ifall en person och deras närstående tillsammans har inflytande räknas detta samman. 

Låt oss ta ett exempel! Maria äger 15 procent av rösterna i ett bolag och hennes fru äger 10 procent. Då kommer rösterna att räknas samman och båda två kommer vara verkliga huvudmän. Båda röstetal räknas samman då Maria och hennes fru är närstående till varandra. 

Låneförbudet inom närståendekretsen

Enligt aktiebolagslagen får ett aktiebolag inte ge några lån till sina aktieägare, styrelseledamöter eller sin VD – i dessa situationer finns nämligen ett låneförbud. Låneförbudet gäller också den som är närstående till någon av dessa, vilket exempelvis betyder att den som är gift med en VD inte får motta lån från aktiebolaget i fråga. Om ett sådant lån ändå ges, måste det återbetalas omedelbart och kan i vissa fall vara olagligt.

Dock undantas koncerner från låneförbudet. Det betyder att ett moderbolag exempelvis kan låna pengar av ett dotterbolag inom koncernen. Dock får lånet inte ges om det mottagande bolaget är insolvent, det vill säga inte kan betala sina förfallna skulder. Det är inte heller tillåtet att ge lån till koncerner i syfte att mottagande koncern ska köpa aktier i det långivande bolaget. 

Skatterättsliga konsekvenser

Skatterätten omfattar också definitionen av närstående, inklusive make/maka, föräldrar, mor- och farföräldrar, barn och deras makar, syskon och deras makar och barn, samt dödsbon där dödsbodelägaren är en närstående. Med barn omfattas även särkullbarn och fosterbarn.

Fåmansföretag

Om det finns närstående i ett företag kan detta påverka om företaget klassas som fåmansföretag, vilket i sin tur kan påverka beskattningen. Ett fåmansföretag kännetecknas av att det finns fyra eller färre delägare som tillsammans äger 50 procent av aktierna. Närstående räknas som en enhet vid beräkningen av andelar och för fåmansföretag gäller exempelvis andra regler för beskattning av vinstutdelning.