Vad är övertid? 

Grundregeln i de flesta kollektivavtal är att arbetet ska planeras så att det kan utföras på ordinarie arbetstid. Men ibland kan man behöva jobba utöver ordinarie arbetstiden, som oftast är 40 timmar i veckan för heltidsanställda. Detta kallas för övertidsarbete. Övertidsarbete får inte schemaläggas och förutsätter att det finns särskilda skäl för att övertidsarbete ska anses tillåtet. Att det finns särskilda skäl innebär att något oförutsägbart ska ha hänt som gör övertidsarbetet nödvändigt. 

Kvällar och helger är annorlunda

Tröskeln för övertidsarbete på helger och kvällar är lägre. Då krävs det endast att det har uppstått ett akut behov i verksamheten. Om det skulle uppstå ett akut behov i verksamheten kan din chef alltså beordra dig att arbeta längre.

Order om att jobba övertid kan komma när som helst – det finns ingen lag som säger att beskedet om övertid måste komma ett visst antal timmar i förväg.

Hur mycket övertid får du jobba utöver din ordinarie arbetstid? 

Enligt svensk lag är gränsen för övertidsarbete är högst 48 timmar per fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Övertiden får vara högst 200 timmar per kalenderår. Om det finns skäl för det och det inte finns någon annan lösning får extra övertid tas ut med maximalt 150 timmar per år. Det kan vara situationer som till exempel oväntade sjukdomsfall eller förlust av särskild kompetens.

Reglerna för just din övertidssituation beror helt och hållet på huruvida du omfattas av kollektivavtal, och vad som står i kollektivavtalet. Vi rekommenderar därför att kolla med din arbetsgivare, eller ditt fackförbund, vad som gäller för just dig.

Övertid eller mertid?

Även deltidsanställda kan arbeta övertid. Precis som med heltidsanställda händer det när arbetstiden överstiger 40 timmar per vecka. De timmar som en deltidsanställd arbetar utöver sina ordinarie arbetstider och upp till 40 timmar på en vecka kallas för mertid.

Övertidsersättning

I många kollektivavtal finns bestämmelser om extra ersättning när en anställd arbetar övertid. Ersättningen är oftast en viss procent av den ordinarie lönen eller en viss ersättning i kronor utöver den ordinarie timlönen. Det är bra att kontrollera vilka regler för övertid som gäller på din arbetsplats. Här kan du läsa mer om övertidsersättning.

Övertid under obekväm arbetstid

Det är vanligt i anställningsavtal eller kollektivavtal att övertidsersättningen är högre om den sker på en obekväm arbetstid. Då kan man få ett så kallat OB-tillägg. Obekväm arbetstid kan vara tidiga mornar, kvällar, helger eller högtider. Ofta ökar ersättningen successivt efter vissa klockslag, exempelvis med en ökning klockan 17.00 och ytterligare en ökning efter klockan 21.00.

Även ledig tid kan räknas som arbetad tid

När en anställd räknar ut hur mycket hen har arbetat övertid ska även ledighet som infallit under ordinarie arbetstid räknas in. Sådan ledig tid är till exempel sjukfrånvaro, semesterledighet, ledighet för vård av barn, föräldraledighet eller kompensationsledighet.

Med andra ord ska det faktum att du varit sjuk en dag inte leda till att ersättningen för ditt övertidsarbete en annan dag uteblir.

Nödfallsövertid

Vid omskakande händelser som arbetsgivaren inte har kunnat förutse och som orsakar ett avbrott i verksamheten får arbetstagare lov att ta ut extra nödfallsövertid. Nödfallsövertid får tas ut i så stor utsträckning som omständigheterna kräver. Det kan handla om sådant som naturkatastrofer, olyckshändelser eller epidemier.

Övertidsjournal 

En arbetsgivare är skyldig att föra anteckningar över all jourtid, övertid och mertid i en övertidsjournal. Här dokumenteras hur många timmar de anställda har arbetat utöver sin ordinarie arbetstid. Både facket och de anställda har rätt att begära att få se anteckningarna över deras övertid. 

Om en arbetsgivare överträder bestämmelserna om övertid kan denne bli skyldig att betala en så kallad övertidsavgift till den anställde. För varje sådan otillåten övertidstimme ska avgiften uppgå till 1% av prisbasbeloppet för det aktuella året. Här kan du läsa mer om övertidsjournal. 

Kan jag säga nej till övertid? 

Huruvida du kan säga nej till övertid beror på om du har ett kollektivavtal eller inte. Om ett kollektivavtal finns på plats är det reglerna där i som bestämmer över din situation. För arbetsplatser utan kollektivavtal ställer lagen istället upp regler för övertidsarbete och lagen ger arbetsgivaren rätt att kräva att arbetstagaren jobbar övertid.

Om du säger nej till att jobba övertid räknas det som arbetsvägran. Då riskerar du att arbetsgivaren ger dig en skriftlig varning eller till och med säger upp dig. Om din arbetsgivare felaktigt beordrar övertid, till exempel om du redan har arbetat maximalt antal övertidstimmar eller om kravet på särskilda skäl inte är uppfyllt, kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

Det finns undantagsfall

Generellt sett ska du inte säga nej till övertid, men i vissa fall kan du få förhinder som ger dig rätt att tacka nej. Då behöver du ha tungt vägande skäl – till exempel att du är ensamstående förälder och måste hämta ditt barn på dagis och ingen annan kan göra det åt sig. 

Även om du inte har tungt vägande skäl för att tacka nej har du alltid rätt att framföra varför du inte kan jobba över och arbetsgivaren måste förklara varför övertiden är nödvändig. Om en konflikt skulle uppstå är det bäst att kontakta ditt fackförbund för hjälp.

Skapa ett gratis anställningsavtal med Jurio

Med Jurio kan du snabbt och enkelt skapa ett anställningsavtal. Avtalet skapas genom att svara på ett antal frågor i vårt formulär. Du kan klicka dig fram och tillbaka mellan frågorna. När du känner dig nöjd slussas du vidare och får sedan ditt anställningsavtal inom några minuter. Utan extra tillval är anställningsavtalet helt gratis!

Klicka på 'Skapa gratis anställningsavtal' för att komma igång!