Undvik familjekonflikter om arv

Arvsordningen i Sverige

I Sverige fördelas arv enligt den legala arvsordningen – om inget testamente finns. Vilka som ärver enligt den legala arvsordningen regleras i ärvdabalken och beror den avlidnes familjesituation. I den legala arvsordningen finns tre olika arvsklasser som man kan säga utgår från hur nära släktskap man har med varandra: första, andra och tredje arvsklassen.

Första arvsklassen

Den första arvsklassen består av dina bröstarvingar. Bröstarvingar är dina barn, barnbarn, barnbarnsbarn och så vidare. I första hand går arvet till dina barn, och om de inte längre finns kvar, går det vidare till barnbarnen – och så vidare.

Andra arvsklassen

Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen, går arvet vidare till den andra arvsklassen. Då är det dina föräldrar som ärver dig. Saknas en eller båda föräldrar, träder syskon in – och om sådana finns, går arvet vidare till syskonbarn eller syskonbarnbarn. 

Tredje arvsklassen

Om arvingar saknas i de två första arvsklasserna, är det dina mor- och farföräldrar som ärver. Om ingen av dem är i livet, ärver deras barn deras del av arvet, vilket betyder att dina morbröder, mostrar, farbröder och fastrar kan ärva dig i sista hand. 

Här tar dock arvsordningen slut. Om du varken är gift eller har någon arvinge i någon av de tre arvsklasserna, betyder det att ingen släkting kommer ärva dig. Då går ditt arv istället till den allmänna arvsfonden – om du inte har skrivit ett testamente som säger annorlunda. 

Undvik konflikter med ett testamente

Allt du äger vid din bortgång ska ärvas av dina arvingar – vanligtvis familjen eller andra anhöriga. Det gäller i stort sett alla dina tillgångar, från sparpengar och aktier till fritidshus och antikviteter. 

Oavsett vad du lämnar efter dig kommer det alltid finnas en risk för oönskade konflikter och frågetecken – även om det inte är något värdefullt du lämnar efter dig. Det som tillhörde dig kan trots allt väcka starka känslor och minnen hos dina anhöriga, trots att egendomen kanske inte har något större ekonomiskt värde. 

5 tips för att undvika konflikter

1. Ta reda på hur ditt arv fördelas utan ett testamente: Utan ett testamente kommer ditt arv fördelas enligt den legala arvsordningen, som vi gått igenom ovan. Fundera på om du tycker att det är en rimlig fördelning, eller om du vill bestämma på egen hand. 

2. Skriv ett testamente: För att själv bestämma över ditt arv – samt undvika bråk och oönskade situationer – behöver du skriva ett testamente. I ditt testamente kan du exempelvis förtydliga att ditt arv ska delas lika mellan dina barn och att arvet ska förenas med villkor som säkerställer att arvet förblir deras efter en eventuell skilsmässa.

Skapa ett Testamente

3. Var tydlig med gåvor: Om ett barn, eller en annan anhörig, har fått eller ska få en större gåva är det bra att upprätta ett gåvobrev. Kom ihåg att gåvobrev till bröstarvingar räknas som förskott på arv, om ni inte har kommit överens om annat i gåvobrevet. 

4. Gör arvet till enskild egendom: Säkerställ att arvet från dig även undantas eventuella framtida bodelningar, genom att i testamentet ha med ett villkor om att arvet från dig ska vara enskild egendom. 

5. Håll koll på laglotten: Enligt svensk rätt kan man inte göra sina bröstarvingar helt arvlösa – de har alltid rätt till sin laglott. Skulle du ha testamenterat bort allt ditt arv, så kan dina bröstarvingar klandra testamentet eftersom de alltid har rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den arvslott de skulle ha fått utan testamentet. Exempelvis om du har två barn vid din bortgång, och din kvarlåtenskap uppgår till 500 000 kronor, så utgör vardera barns laglott 125 000 kronor.

Om arvingarna inte kommer överens

Missförstånd och oenigheter kan leda till en arvstvist – där konflikten kring arv blir så intensiv att juridiska åtgärder krävs. I en sådan situation kan hjälp från en boutredningsman eller skiftesman vara avgörande:

• En boutredningsman är en person som utreder dödsboet och dess tillgångar. Hen blir ansvarig för de tillgångar som finns, och ni som arvingar slipper reda ut vem som ska ha vad. Om ni vill ansöka om att få hjälp av en boutredningsman ska ni vända er till tingsrätten.
• En skiftesman är en person som ska hjälpa till med att skifta arvet; det vill säga dela ut arvet till arvingarna. Skiftesmannen ska först försöka få arvingarna att komma överens om hur arvet ska fördelas – om det inte går kan ett tvångsskifte äga rum. Vid ett tvångsskifte bestämmer skiftesmannen hur arvskiftet ska gå till. Det ska hen dock enbart göra ifall det är omöjligt att få arvingarna att enas. Om ni vill ansöka om att få hjälp av en skiftesman, ska ni vända er till tingsrätten.