Egenavgifter

Egenavgifter, särskild löneskatt och arbetsgivaravgifter

Eftersom egenavgifter, särskild löneskatt och arbetsgivaravgifter påminner om varandra är det lätt hänt att de förväxlas. Så hur håller man koll på vad som påverkar en, vad man ska betala och vem som ska betala vad?

Kortfattat ska egenavgifterna betalas på inkomst av aktiv näringsverksamhet av företagare. Särskild löneskatt betalas på inkomst av passiv näringsverksamhet och arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare för varje anställd. Storleken på dessa tre skiljer sig åt enligt följande: 

• Arbetsgivaravgifter: 31,42 procent 
• Egenavgifter: 28,97 procent
• Särskild löneskatt: 24,26 procent

Egenföretagare betalar egenavgifter

Som nämnt ovan betalar arbetsgivare sociala avgifter, så kallade arbetsgivaravgifter, för varje anställd. Arbetsgivaravgifterna betalas till staten och finns till för att finansiera bland annat pension, sjukvård och social omsorg. 

Som egenföretagare har du dock ingen arbetsgivare som betalar in de sociala avgifterna åt dig. Istället är det du som bär ansvaret för att betala in avgifterna, och i dessa tillfällen kallas avgifterna egenavgifter. Egenavgifter betalas på överskott från aktiv näringsverksamhet.

Vem är egenföretagare?

Du som driver enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag och är godkänd för F-skatt räknas som egenföretagare. Det vill säga – är du godkänd för F-skatt betyder det att det är du själv som ansvarar för att betala in skatt och egenavgifter varje månad. Den som både bedriver enskild näringsverksamhet och har en anställning ska vara godkänd för både F- och A-skatt, så kallad FA-skatt. 

💡Fysiska person som driver företag i aktiebolag är också egenföretagare, men betalar inte egenavgifter.

Om du är godkänd för FA-skatt behöver du själv betala in skatt och egenavgifter för de inkomster som genereras i näringsverksamheten, medan din arbetsgivare i din anställning drar av skatt och betalar in arbetsgivaravgifter på din lön.

När betalar man särskild löneskatt?

Bara för att man har en enskild firma betyder det inte att man alltid ska betala egenavgifter. Det är bara de som driver aktiv näringsverksamhet – antingen som enskild näringsverksamhet eller fysiska personer i handelsbolag och kommanditbolag – som betalar egenavgifter. I en passiv näringsverksamhet ska särskild löneskatt betalas istället för egenavgifter.

Vad ingår i egenavgifter?

Egenavgifterna är sociala avgifter och finansierar flera olika sektorer av det svenska trygghetssystemet. Egenavgifterna på 28,97 procent går till olika ändamål och består av flera olika skatter:

• Sjukförsäkringsavgift – 3,64 procent
• Föräldraförsäkringsavgift – 2,60 procent
• Ålderspensionsavgift – 10,21 procent
• Efterlevandepensionsavgift – 0,60 procent
• Arbetsmarknadsavgift – 0,10 procent
• Arbetsskadeavgift – 0,20 procent
• Allmän löneavgift – 11,62 procent

Egenavgifter beräknas på överskottet

Egenavgifterna beräknas på företagarens nettointäkt, det vill säga verksamhetens överskott. För att räkna fram den beräknade vinsten gör man en uppskattning av intäkterna och de avdragsgilla kostnaderna för året. Från den beräknade vinsten räknar man som huvudregel av 25 procent, vilket är ett schablonavdrag som ska motsvara egenavgifterna som ska betalas av företagaren. Det belopp man sedan får fram benämns som nettointäkt efter schablonavdrag och motsvarar den skattemässiga nettointäkten. 

Storleken på schablonavdraget påverkas bland annat av det aktuella beskattningsåret, vilket år du är född, samt huruvida du har fått hel sjuk- eller aktivitetsersättning. För beskattningsåret 2025 är schablonavdraget som högst 25 procent och lägst 0 procent. 

En enskild firma behöver varken betala egenavgifter eller särskild löneskatt ifall överskottet i näringsverksamheten understiger 1 000 kr.

Egenavgifterna kan bli lägre

Beroende på om företagare har tagit ut karensdagar eller om de har ett visst överskott så kan deras egenavgifter bli lägre. 

Nedsättning av sjukförsäkringsavgiften

Egenavgiften är, som nämnt, ett samlingsbegrepp för flera olika socialavgifter – varav en är sjukförsäkringsavgiften. Den kan sättas ned beroende på din valda karenstid. Ju längre karenstid, desto lägre blir sjukförsäkringsavgiften. Om du inte har valt karenstid gäller som standard sju karensdagar, men du kan ändra detta hos Försäkringskassan.

Särskilt avdrag på egenavgifterna

Du kan också få nedsättning av egenavgifter genom ett särskilt avdrag på egenavgifterna. Avdraget uppgår till högst 7,5 procent och maximalt 15 000 kronor per år. För att ha rätt till avdraget behöver du ha betalat fulla egenavgifter och haft ett överskott på minst 40 000 kronor. Skatteverket beräknar avdraget automatiskt, så du behöver inte ansöka om det.