Aktiv eller passiv näringsverksamhet?

Aktiv eller passiv näringsverksamhet?

En person som driver en enskild näringsverksamhet eller verksamhet i ett handels- eller kommanditbolag kan antingen bedriva aktiv eller passiv näringsverksamhet. Vilken näringsverksamhet det rör sig om spelar en avgörande roll när du ska betala skatt, eftersom benämningarna fastställs utefter verksamhetens inkomst. 

Framförallt har de två olika sätten att bedriva näringsverksamhet betydelse för huruvida egenavgifter eller särskild löneskatt ska betalas på överskottet.

Vid bedömningen av om näringsverksamheten är aktiv eller passiv tas hänsyn till varje enskild delägare eller näringsidkare.

Vad definierar en aktiv näringsverksamhet?

Aktiv näringsverksamhet betyder att personen som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i så kallat inte oväsentlig omfattning. En verksamhet anses vara aktiv om du som företagare har varit aktiv – det vill säga arbetat i verksamheten under minst en tredjedel av ett helt arbetsår – vilket motsvarar ungefär 500-600 timmar under året.

En verksamhet kan dock räknas som aktiv även om du inte har jobbat detta antal timmar. Detta är om verksamheten i huvudsak baseras på ditt eget arbete. Om du exempelvis har konsultverksamhet vid sidan av en vanlig anställning och inte har jobbat 500-600 timmar i konsultverksamheten, kan den ändå räknas som aktiv.

Om du har flera olika företagsverksamheter räknas det oftast som ett enda företag när det gäller att bedöma om de är aktiva eller inte. Man tittar alltså på det totala arbete som utförs inom alla verksamheter. 

Vad krävs för att en näringsverksamhet ska räknas som aktiv?

För att Skatteverket ska bedöma din näringsverksamhet som aktiv krävs det oftast att du lägger ner minst en tredjedel av en normal arbetstid på den. Det motsvarar ungefär 10-15 timmar i veckan.

Men det finns undantag! Om du driver en verksamhet som till största delen bygger på din egen arbetsinsats – till exempel som frilansare eller konsult – kan kravet på arbetstid bli mindre strikt.

Om din verksamhet däremot bygger på att du äger en tillgång (till exempel en fastighet), krävs en betydligt större arbetsinsats för att den ska ses som aktiv. Har sådana verksamheter dessutom en betydande balansomslutning – alltså högt värde på tillgångar, skulder och eget kapital – krävs det normalt minst 500 arbetade timmar per år.

Konsekvensen av aktiv näringsverksamhet

Driver du en aktiv näringsverksamhet betalar du egenavgifter, vilket gör att inkomsten både ger pensionsrätt och andra förmåner. Egenavgifter är till exempel sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift och ålderspensionsavgift. Det är endast i aktiv näringsverksamhet som man får göra pensionssparavdrag. 

Näringsverksamhet med sjukpenning

Om en person som driver näringsverksamhet får sjukpenning baserad på inkomst från samma verksamhet, brukar verksamheten ses som aktiv. Detta eftersom Försäkringskassan endast får betala ut sjukpenning på inkomst av aktiv näringsverksamhet.

Vad definierar en passiv näringsverksamhet?

Om du inte uppfyller kraven för aktiv näringsverksamhet – till exempel om du personligen inte lägger ner tillräckligt med tid eller inte själv arbetar i den – räknas den istället som passiv.

I en passiv näringsverksamhet betalar du inte egenavgifter, istället betalar du en särskild löneskatt. Löneskatten för arbetsgivare ligger idag på ca 25 % medan egenavgifterna ligger på ca 29 %.

Sammanfattningsvis påverkar klassificeringen mellan aktiv och passiv näringsverksamhet hur mycket du ska betala i skatt och i slutändan hur mycket du får behålla av vinsten. Det är därmed bra att veta hur just din verksamhet klassificeras!