03. november 2025
Arbetsgivarens rätt till uppfinningar
Det är inte ovanligt att anställda uppfinner något nytt inom ramen för sin anställning. Det kan då ligga i arbetsgivarens intresse att ha rätt till uppfinningen, eftersom arbetsgivarens verksamhet och resurser har spelat en betydande roll vid skapandet av uppfinningen. Här följer en förklaring av anställningsavtalets verkan i detta avseende.
Vem äger en uppfinning?
Som huvudregel gäller att den som uppfunnit något också äger det. Om du exempelvis uppfinner ett nytt verktyg kan du ansöka om patent och få ensamrätt till att använda och sälja det.
Regeln kan dock sättas ur spel om det är en arbetstagare som uppfinner något i sin tjänst! Arbetsgivaren har ofta ett intresse av att överta äganderätten till en anställds uppfinning eftersom den skapades under arbetstid. Detta då den kan användas i arbetsgivarens verksamhet, men också eftersom arbetsgivarens resurser ofta spelat en betydande roll i uppkomsten av uppfinningen.
När har arbetsgivaren rätt till en uppfinning?
Arbetsgivarens rätt till en arbetstagares uppfinning regleras i lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar (1949:345). Men, rätten kan även regleras i kollektivavtal – såsom i exempelvis Uppfinnaravtalet. I sådana fall gäller andra regler än de vi går igenom nedan.
För att arbetsgivaren ska kunna ta över rätten - i enlighet med lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar - krävs att tre villkor är uppfyllda:
1. Uppfinningen görs i samband med den anställdes tjänst
En arbetstagares uppfinning syftar på uppfinningar som är patenterbara i Sverige. För att en uppfinning ska vara patenterbar måste den vara ny i förhållande till vad som var känt innan ansökningsdagen och dessutom skilja sig väsentligt från tidigare lösningar.
För att arbetsgivaren ska kunna göra anspråk på uppfinningen ska den ha uppkommit inom anställningsförhållandet. Uppfinningar som patentsöks av arbetstagaren inom sex månader från det att anställning har upphört presumeras ha uppkommit under anställningstiden om inte arbetstagaren kan visa det motsatta.
OBS: Konst, vetenskapliga och matematiska teorier är INTE patenterbara.
2. Den anställdes tjänst innebär forskning- eller uppfinningsverksamhet
Arbetsgivaren har bara rätt att ta över uppfinningen om arbetstagaren arbetar med forskning, utveckling eller uppfinningsverksamhet.
Om verksamheten inte har den inriktningen kan det räcka att den anställde har fått i uppdrag att uppfinna eller lösa ett problem – så länge arbetsgivaren har specificerat problemet men inte hur det ska lösas.
3. Uppfinningen faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde
Det sista kravet som måste uppfyllas är att uppfinningen kan användas inom arbetsgivarens verksamhet. Med andra ord ska uppfinningen vara relevant och användbar i företagets arbete.
Omfattningen av arbetsgivarens rätt varierar!
Arbetsgivares rätt till uppfinningar kan variera i omfattning vilket påverkar när och hur arbetsgivaren får använda uppfinningen i verksamheten. Det avgörande är vilken betydelse anställningen haft för uppfinningens tillkomst. Ju större betydelse anställningen haft, desto starkare är arbetsgivarens rätt att överta uppfinningen – och om betydelsen är liten, desto svagare är rätten.
Rätten att överta uppfinningen beror även på hur uppfinningen klassificeras. Det finns tre kategorier av uppfinningar: tjänsteuppfinningar, forskningsuppfinningar och övriga uppfinningar. För klassificeringen har både sambandet mellan tjänsten och uppfinningen samt de instruktioner som uppfinningen tagits fram under betydelse.
Anställningsavtalets betydelse
Arbetsgivaren kan reglera rätten till uppfinningar direkt i anställningsavtalet. Det kan till exempel tydliggöras:
- När arbetsgivaren har rätt till en uppfinning,
- Vad som anses falla inom företagets verksamhet,
- Och vilka arbetsuppgifter som omfattas av forsknings- eller utvecklingsarbete.
Genom att ytterligare klargöra den anställdes arbetsuppgifter minskar risken för en eventuell tvist om huruvida uppfinningen är ett resultat av arbetet eller inte.
Vad händer om uppfinningar inte regleras i avtalet?
Om det saknas ett skriftligt anställningsavtal kan det vara svårt att avgöra vilka arbetsuppgifter som ingår i anställningen, något som är centralt för att avgöra huruvida arbetsgivaren har rätt till uppfinningen.
När arbetsuppgifterna är tydligt angivna i avtalet blir det också enklare att se om uppfinningen faller inom ramen för tjänsten eller inte.
Vad kan man inte reglera i avtalet?
Om arbetsgivaren förvärvar rätten till arbetstagarens uppfinning har arbetstagaren rätt till skälig ersättning. Detta kan alltså inte förhandlas bort i anställningsavtalet. Dessutom får arbetsgivaren inte begränsa arbetstagarens rätt att använda uppfinningen längre än ett år efter att anställningen upphört.
Skapa ett anställningsavtal med Jurio
Om du driver företag med anställda är det en bra idé att upprätta ett anställningsavtal. Där kan du inte bara reglera anställningsvillkoren, utan även rätten till uppfinningar som görs i tjänsten.
Med Jurio kan du skapa ett anställningsavtal helt kostnadsfritt på bara 15 minuter. Det sparar tid och pengar säkerställer att du får ett juridiskt giltigt avtal. Om du vill ha ett engelskt avtal, eller lägga till en konkurrensklausul eller ett värvningsförbud, kan detta göras mot en extra avgift.
