Skapa konto
Logga in
31. januari 2025
Anhörigbehörighet
Skulle en anhörig till dig mista förmågan att fatta beslut, kan du genom så kallad anhörigbehörighet hjälpa till med vardagliga ekonomiska och personliga ärenden. Men det är lagen som bestämmer vem som är närmast anhörig, och så finns det vissa begränsningar. Här går vi igenom vad som gäller.
Vad innebär anhörigbehörighet?
Om en person inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska eller personliga angelägenheter på egen hand, ges anhörigbehörighet direkt enligt lag till den person som räknas som närmast anhörig.
Räknas du som närmast anhörig behöver du därför varken ansöka om eller registrera anhörigbehörigheten. Då behöver du inte heller en fullmakt från den person du planerar att hjälpa.
Anhörigbehörighet kan vara en trygghet om någon i din närhet har blivit sjuk, råkat ut för en olycka eller något annat som hindrar hen från att fatta beslut på egen hand.
Vem är närmast anhörig?
Närmast anhöriga enligt lagen är, i tur och ordning:
- make eller sambo
- barn
- barnbarn
- föräldrar
- syskon
- syskonbarn
Om det inte finns någon make eller sambo går behörigheten vidare till ett barn. Om det inte finns några barn går behörigheten vidare till ett barnbarn, och så vidare. Detsamma gäller om den som i första hand är behörig inte önskar ha anhörigbehörighet, inte är anträffbar eller är under 18 år. Om någon i behörighetslistan själv har en god man eller förvaltare räknas hen inte heller med.
Det finns dock ingen skyldighet att företräda någon – var och en i listan över närmast anhöriga kan frånsäga sig ansvaret.
Hur får jag behörighet?
Är du närmast anhörig till en person som behöver hjälp med vardagliga ekonomiska eller personliga sysslor, tilldelas du anhörigbehörighet direkt genom lagstiftningen. Du behöver alltså inte genomgå en ansökningsprocess, och du behöver ingen fullmakt eller liknande handling från personen du ska företräda. Du kan dock behöva styrka att du räknas som närmast anhörig, exempelvis genom ett familjebevis från Skatteverket.
Vad händer om flera är behöriga?
Om flera anhöriga är behöriga samtidigt, till exempel om personen som behöver hjälp har flera barn, är utgångspunkten att de företräder personen tillsammans. Alternativt kan de anhöriga lämna fullmakter åt varandra sinsemellan.
Exempel
Stina, Kajsa och Gabriel är barn till Annika, de är hennes närmaste anhöriga. Annika är inte förmögen att betala sina räkningar själv och därför gör barnen det åt henne, med hjälp av anhörigbehörighet. Stina, Kajsa och Gabriel behöver gå till banken tillsammans för att kunna använda anhörigbehörigheten och föra över pengar mellan Annikas konton, men den dagen de ska till banken är Kajsa bortrest. För att Stina och Gabriel ändå ska kunna utföra ärendet måste Kajsa skriva en fullmakt som tillåter dem att även agera för Kajsas räkning.
Om de anhöriga inte kan komma överens blir det nödvändigt att överväga en ansökan om en god man eller förvaltare.
Alternativ till anhörigbehörighet
Om personen som behöver hjälp med sin ekonomi eller liknande fortfarande har förmågan att lämna sitt samtycke, kan hen istället upprätta en fullmakt så att någon kan hjälpa hen.
Det finns olika typer av fullmakter som passar till olika situationer.
Enkel fullmakt
En enkel fullmakt används för specifika ärenden, till exempel om du behöver hjälp med att köpa en bil eller göra ett bankärende. En enkel fullmakt kan även användas för att låta någon annan företräda dig vid en bouppteckning eller bolagsstämma. Den enkla fullmakten slutar gälla när det specifika uppdraget är slutfört.
Här kan du läsa mer om enkla fullmakter.
Generalfullmakt
En generalfullmakt ger en person en generell eller allmän behörighet att utföra ärenden åt dig. Fullmakten gör att fullmaktshavaren är behörig att företräda fullmaktsgivaren i flera olika ärenden, vid upprepade tillfällen. Det går att begränsa generalfullmakten så att vissa utvalda uppgifter inte ingår. Det kan exempelvis stå i generalfullmakten att fullmaktshavaren får sköta all typ av vardaglig ekonomi men inte köp och försäljning av bostad. En generalfullmakt gäller tills vidare eller under en bestämd tid.
Här kan du läsa mer om generalfullmakter.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt skriver du när du är i dina sinnes fulla bruk, så att en eller flera utvalda personer kan ta hand om dina angelägenheter i framtiden när du själv inte har den möjligheten. Det är därmed väldigt bra att ha en framtidsfullmakt ifall du i framtiden skulle råka ut för exempelvis demenssjukdom eller en allvarlig olycka, som gör att du inte kan sköta dina angelägenheter själv. En framtidsfullmakt är ett alternativ till en god man, och gör att du själv kan bestämma vem som ska ta hand om dina angelägenheter i framtiden.
Läs mer om framtidsfullmakter här.
Vem kan få hjälp av en anhörig?
För att företräda någon med stöd av anhörigbehörighet måste det stå klart att den person som behöver hjälp är oförmögen att fatta ekonomiska beslut på egen hand. Denna oförmåga kan vara resultatet av faktorer som sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande omständigheter. Dessutom krävs det att personen har fyllt 18 år och först efter denna ålder har blivit beslutsoförmögen.
Personens oförmåga att ta egna beslut behöver inte vara permanent för att du ska kunna få anhörigbehörighet.
Hur bedömer man om personen inte kan fatta ekonomiska beslut?
Det är du som är anhörig som ska bedöma om personen har blivit oförmögen att fatta ekonomiska beslut. Bedömningen behöver inte grundas på något läkarintyg eller liknande, men det ska vara uppenbart att personen inte klarar av sin ekonomi själv.
Hur länge gäller anhörigbehörigheten?
Anhörigbehörigheten kan vara en tillfällig lösning, exempelvis i väntan på att personen i fråga ska få en god man. Det finns dock ingen tidsgräns för anhörigbehörigheten och ibland kan behörigheten vara tillräcklig för att ge en långsiktig lösning för vardagslivet. Då kan man istället komplettera med ett godmanskap vid behov.
Vad kan man göra med anhörigbehörigheten?
Syftet med anhörigbehörigheten är att den person det gäller för ska kunna behålla den vanliga livsstandard som hen är van vid. Exempel på vad som ingår i den anhörigas behörighet är att betala räkningar, ta ut pengar, göra överföringar, ingå enklare avtal och att ansöka om sociala förmåner.
Vad får man inte göra med en anhörigbehörighet?
Det finns en del saker du inte får göra med din anhörigbehörighet:
- överföra pengar mellan konton eller banker när de avser förvaltning av personens medel
- köpa aktier, fonder och liknande
- sälja egendom
- ge bort egendom som gåvor
- upprätta fullmakter (förutom fullmakt för autogiro)
- köpa en bil eller fastighet
- företräda personen i domstol.
Om det redan finns god man eller framtidsfullmakt
Anhörigbehörigheten gäller inte när personen redan har en god man eller förvaltare som hanterar samma frågor. Inte heller om det finns en framtidsfullmakt som har trätt i kraft inom samma område.
Den anhöriga har skyldigheter
Du som är anhörig och hjälper din närstående med ekonomin har en lojalitetsplikt mot hen. Det innebär att du måste göra det som ligger i personens intresse och ta hänsyn till dennes vilja och antagna inställning.
Dokumentation
Som anhörig har du ingen redovisningsskyldighet, men du bör dokumentera vad du gör på ett lämpligt sätt. Oftast räcker det med att spara kvitton och kontoutdrag. Om uppdraget utförs under en längre tid kan det vara bra att notera utgifter och inkomster löpande för varje år och anteckna vad du har gjort.
Dokumentationen behöver inte lämnas in någonstans.
Om den anhöriga orsakar ekonomisk skada
Ifall du orsakar ekonomisk skada för personen du företräder, är du lagligt ansvarig för att ersätta skadan om den uppstod genom avsiktligt eller vårdslöst agerande. Ekonomisk skada kan till exempel inträffa på grund av onödiga inköp, försummade betalningar av räkningar eller om att en räkning betalats för sent.
