Vad är tvistemål?

Tvistemål betyder…

En tvist uppstår när parterna inte kommer överens. Vanliga exempel  är tvister om pengar eller köp. Ofta kan parterna lösa det själva, men annars kan domstolen pröva frågan i ett tvistemål. 

Ett avtal behöver inte finnas för att en tvist ska uppstå. Tvister kan också gälla skadestånd eller andra situationer utan kontrakt.

Parterna

När man inom juridiken talar om parten eller parterna syftar det på de personer som står på varsin sida i en rättegång eller förhandling som uppstått ur en tvist. 

I tvistemål kallas den som lämnar in en stämningsansökan (den som vill stämma) för kärande. Den som blir stämd kallas svarande. 

Kärande väcker alltså talan, svarande är den som talan riktas mot.

Olika typer av tvistemål

Det finns två typer av tvistemål: dispositiva och indispositiva tvistemål. 

Dispositiva tivstemål

Ett dispositivt tvistemål är ett tvistemål där parterna kan förlikas, alltså själva komma överens om hur tvisten ska lösas istället för att domstolen ska avgöra målet. I ett dispositivt tvistemål ska domstolen aktivt verka för förlikning, och det går att förlikas under hela processen fram till dom. 

Förenklat tvistemål

En del dispositiva tvistemål kan avgöras i en förenklad form, vilket kallas förenklat tvistemål. Det är upp till domstolen att bedöma om tvisten kan avgöras som ett förenklat tvistemål. Vanligtvis gäller det mål som inte uppgår till mer än ett halvt prisbasbelopp, vilket är 29 400 kronor. 

Syftet med förenklat tvistemål är att göra processen snabbare, enklare och mindre kostsam för de involverade parterna. Förenklat tvistemål kan alltså vara en bra lösning i små mål där tvisten rör ett mindre belopp.

Indispositivt tvistemål

Ett indispositivt tvistemål är ett tvistemål där förlikning inte är tillåten, eftersom staten i dessa fall har ett intresse i tvisten och inte tycker att förlikning är ett lämpligt alternativ. Det finns även en större utredningsskyldighet för domstolen i indispositiva tvistemål, vilket innebär att domstolen verkar för att målet blir tillräckligt utrett. Exempel på indispositiva tvistemål är mål om vårdnad av barn och mål om äktenskapsskillnad. 

Olika typer av talan i ett tvistemål

I tvistemålet kan man antingen föra en fastställelsetalan eller fullgörelsetalan. En fastställelsetalan innebär att man vill få något fastställt, till exempel hur ett visst villkor i avtalet ska tolkas. En fullgörelsetalan innebär att man vill att motparten ska fullgöra något, exempelvis prestera enligt avtalsvillkoren.

En fastställelsetalan och en fullgörelsetalan kan vara både positiv och negativ. 

• En positiv fastställelsetalan innebär att kärande vill att domstolen ska döma att någonting finns.
• En negativ fullgörelsetalan innebär att man vill att svaranden ska sluta göra något.

Processen i tvistemål

Om en tvist uppstår är det enklast om parterna löser tvisten på egen hand utan domstol, eftersom en process i domstol kan ta lång tid och bli kostsam för den part som förlorar. Vi går igenom de olika stegen i ett tvistemål och vad som ska göras av respektive part, och när. 

1. Tvist konstateras och kravbrev skrivs

En tvist kan uppstå om en överenskommelse inte följs, eller om du är missnöjd med vad ni kommit överens om. Tvisten kan egentligen gälla vad som helst – såväl vad ni har avtalat som om det finns ett avtal över huvud taget.

När en tvist har konstaterats kan du skriva ett kravbrev, vilket är en åtgärd där du påtalar för motparten vad du vill att de ska göra. Vanligtvis handlar det om betalning. Kravbrevet innebär inte att mottagaren måste prestera enligt det, men det kan vara en effektiv lösning om man vill undvika en domstolsprocess. Om mottagaren av kravbrevet bestrider kravet, inleds vanligtvis ett tvistemålsförfarande och någon av er tar tvisten vidare.

2. Stämningsansökan

I stämningsansökan ska du ange all information om tvisten. Du behöver precisera vad du yrkar på, det vill säga vad som ska fullgöras eller fastställas och vem som ska stå för eventuella ränte- och rättegångskostnader. Du ska även ge en bakgrund eller sammanfattning för att domstolen ska förstå tvisten. Efter det utvecklar du din talan genom att beskriva vad som har hänt och vilken rättsföljd det ska leda till. Dina bevis och eventuella vittnen ska också tas upp och beskrivas i stämningsansökan! 

Stämningsansökan skickas antingen digitalt eller lämnas in till den tingsrätt där din motpart är folkbokförd. Om tvisten är riktad till ett företag, ska stämningsansökan lämnas in till tingsrätten belägen i den ort där företaget har sitt säte. Tingsrätten utfärdar sedan en stämning som skickas till motparten, som då ska besvara stämningen med ett svaromål.

3. Svaromål

I svaromålet ska svarande ange sin inställning, det vill säga om hen medger, bestrider eller stämmer käranden (genkäromål). Motparten kan också vitsorda information som framkommer av stämningsansökan, vilket betyder att hen erkänner att något stämmer eller att en begärd ersättning är rimlig. Här ska motparten också ange sin inställning till rättegångskostnaderna. Motparten ska också beskriva vad som enligt hen har hänt, ge en bakgrund och ange om hen erkänner eller förnekar det som du påstår i stämningsansökan. Motparten ska också ha med bevis i sitt svaromål.

4. Muntlig förberedelse och eventuell stupstock

När domstolen fått svaromålet av motparten kallar de till en muntlig förberedelse, ett slags möte där ni får en chans att förklara eventuella oklarheter i era talan. Här får ni också en chans till förlikning och man fastställer en plan för hur tvisten ska fortgå. Normalt tillämpar domstolen den så kallade Göteborgsmodellen vid förlikning. Göteborgsmodellen innebär att domaren diskuterar med parterna var för sig, eftersom parterna brukar vara mer villiga att resonera över vad de tycker när den andra parten inte sitter med i rummet. 

Förberedelsen i ett mål kan inte pågå hur länge som helst, eftersom det skulle bli dyrt både för er och staten. Dessutom ska ingen av er kunna missbruka processen genom att agera illojalt eller försöka överraska motparten. Därför kan domstolen bestämma att en eller båda av er måste avsluta sin talan i tvistemål där ni själva kan bestämma över tvisten, vilket kallas för stupstock.

Domstolen kan antingen besluta att du eller motparten inte får lämna in nytt material eller att förhandlingen är avslutad.

5. Förberedelse och huvudförhandling

Rättegången i tvistemål består av två steg: förberedelse och huvudförhandling. Under förberedelsen har ni möjlighet att träffa en förlikning, det vill säga komma överens. Om ni inte kan träffa en överenskommelse kommer huvudförhandling hållas, där ni båda får presentera bevis och förhöra era egna och varandras vittne. Efter förhandlingen bestämmer domarna eller domaren i tingsrätten utgången i målet. 

6. Dom och överklagan

Domen kan meddelas direkt, men det vanligaste är att tingsrätten meddelar domen tre veckor efter att förhandlingen ägt rum. När domstolen dömer till kärandens fördel, det vill säga såsom det står i stämningsansökan, kallas det för att domstolen bifaller kärandens talan och motsatsvis ogillar talan. 

Domstolen kan avgöra målet utan huvudförhandling om de anser att det inte behövs och ingen av parterna begär att en huvudförhandling ska äga rum. 

Om du inte är nöjd med tingsrättens dom kan du överklaga målet till hovrätten. Det ska du göra senast tre veckor efter att domen meddelats. Överklagandet ska du skicka in till tingsrätten, som kommer skicka det vidare med samtliga handlingar i målet till hovrätten. 

Om målet överklagas även i hovrätten kan det tas upp av Högsta domstolen. Det krävs prövningstillstånd i både hovrätten och Högsta domstolen, men förutsättningarna för prövningstillstånd i Högsta domstolen är betydligt strängare än de som gäller för hovrätten. 

Vad kostar det att förlora i rätten?

Om du förlorar målet eller återkallar din talan kan du, utöver dina egna kostnader, även behöva betala motpartens rättegångskostnader.