Vår support är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng

14. februari 2023

Tvistelösning – domstol eller skiljeförfarande?

Tvister som är kopplade till kommersiella avtal avgörs i huvudsak på två sätt: antingen i allmän domstol eller i skiljedomstol. Men hur vet man vilket sätt man ska välja? Här kan du läsa mer om för- och nackdelarna med varje tvistelösningssätt.

Vad menas med tvistelösning?

En tvist uppstår när två parter inte kan komma överens i en juridisk fråga. I många fall lyckas man komma överens innan frågan hamnar i domstol, men ibland är en tvist oundviklig och då måste frågan avgöras genom en rättslig prövning.

För kommersiella avtal finns det huvudsakligen två sätt att avgöra en tvist på. Antingen går man till en allmän domstol (en tingsrätt) eller till en skiljedomstol (en sorts privat domstol) som prövar tvisten. Prövningen fungerar på olika sätt beroende på vilken sorts domstol man väljer. Båda sätten har för- och nackdelar.

Du bör välja tvistelösningssätt i ditt avtal

I juridiska avtal brukar man skriva hur eventuella tvister kopplade till avtalet ska lösas. Vill man att tvisten ska prövas av en skiljedomstol måste det nämligen stå i avtalet; avtalet måste innehålla en skiljeklausul. Utan en skiljeklausul kan tvisten inte prövas av en skiljedomstol.

Finns det ingen skiljeklausul ska tvisten prövas i allmän domstol. Ibland skriver man uttryckligen att tvisten ska prövas i allmän domstol, trots att det egentligen är överflödigt. Så gör man för att det ska vara lätt och tydligt att se vad som gäller.

Upprättar du ett kommersiellt låneavtal eller ett sekretessavtal med hjälp av Jurio får du möjlighet att välja om du vill att tvisten ska prövas i allmän domstol eller i skiljedomstol.

Att pröva en tvist i allmän domstol

Allmän domstol är tingsrätterna, hovrätterna och Högsta domstolen. Om en tvist prövas i allmän domstol går rättegången till i enlighet med reglerna i rättegångsbalken.

1. Staten betalar domarens lön – inte du

Det som ”kostar” i allmän domstol brukar vara kostnaderna för en advokat. Ingen av parterna behöver betala lön till domaren som avgör tvisten. Det står staten för.

Den som förlorar en tvist i allmän domstol ska som huvudregel betala inte bara sina egna rättegångskostnader, utan också motpartens rättegångskostnader. Vinner du tvisten behöver du alltså som huvudregel inte betala utgifterna du haft. Förlorar du behöver du däremot betala både dina egna kostnader för din advokat och din motparts kostnader för sin advokat.

2. Allmänheten får insyn

En rättegång i allmän domstol är offentlig. Det innebär att vem som helst kan begära ut och ta del av alla dokument som domstolen har fått in med anledning av tvisten. Det är också öppet för alla att komma och titta på rättegången. Allmänheten kan alltså få tillgång till information som du kanske vill hålla hemlig, något som skiljer sig åt i skiljeförfarandet där information som framkommer under tvisten inte får spridas.

3. Det kan ta tid ibland 

Hur lång tid det tar för en tvist att avgöras i allmän domstol beror på hur komplicerad tvisten är. Ju mer komplicerad tvist, desto längre tid. Vad som verkligen kan dryga ut prövningen är att tvisten kan överklagas och under vissa förutsättningar prövas igen i en högre instans.

En tvist i allmän domstol prövas alltid först av en tingsrätt. Samma tvist kan prövas igen av en hovrätt, men bara om hovrätten meddelar prövningstillstånd. Det gör man bara i vissa speciella fall, som till exempel om hovrätten är osäker på om tingsrätten dömt rätt eller om en fråga som tas upp i tvisten är viktig för rättstillämpningen i alla domstolar. I sällsynta fall kan hovrättens avgörande prövas av Högsta domstolen.

Att pröva en tvist i skiljedomstol

En skiljedomstol är en privat domstol. Prövningen i en skiljedomstol går till via en speciell lag, lagen om skiljeförfarande, som gör det möjligt att i flera aspekter själv anpassa hur prövningen ska gå till. Skiljedomstolen i Sverige är Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC).

Tänk på! 

Skulle din motpart stämma dig i allmän domstol för att pröva tvisten där, trots att ni har avtalat om att tvisten ska prövas i skiljedomstol, kommer tvisten prövas i allmän domstol om du inte invänder. Det är alltså du som måste uppmärksamma tingsrätten om att avtalet innehåller en skiljeklausul. Gör du inte det kommer tvisten att prövas av tingsrätten och inte av skiljenämnden.

1. Ni väljer själva domare

I ett skiljeförfarande får ni själva bestämma vem som avgör tvisten, alltså vem eller vilka som ska vara domare (skiljeman). Det innebär att ni kan tillsätta någon som är expert på något som avtalet rör.

2. Det blir mer att betala

Det kostar att pröva en tvist i skiljedomstol. Förutom dina egna (och ibland motpartens) advokatkostnader behöver du nämligen betala skiljemännens arvode, en administrativ avgift och vissa omkostnader. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut har en kostnadskalkylator där du kan räkna ut vad det kostar att pröva din tvist i skiljedomstol (räkna enligt reglerna om Förenklat förfarande; det är det regelverk som används om du väljer skiljeförfarande i något avtal du upprättar med Jurio).

3. Tvisten omfattas av sekretess

När Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut prövar en tvist gör den det under sekretess. Det innebär att ingen utomstående får ta del av rättegången. Dokument som kommer in till domstolen kan inte begäras ut av allmänheten, ingen utomstående får vara åhörare under rättegången och den slutgiltiga domen är bara tillgänglig för parterna. Allmänheten får inte ens reda på att en rättegång äger rum.

4. Det går ofta snabbare

Det går inte generellt att säga hur lång tid det tar att pröva en tvist i skiljedomstol. Ju mer komplicerad tvist, desto längre tid brukar det ta. Det brukar dock gå snabbare att pröva en tvist i skiljedomstol än i allmän domstol. Det har att göra med att en skiljedom som huvudregel inte kan överklagas. Tvisten prövas alltså bara en gång.

Regelverken som används för skiljeförfarande är också byggda för att det ska gå snabbt att avgöra tvisten. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut har ett regelverk som innebär kortare tidsfrister och begränsningar i hur många inlagor man kan komma med.

Vad ska jag välja?

Det finns både för- och nackdelar med båda tvistelösningssätt. Vilket av sätten du bör välja beror på hur din situation ser ut. Här listar vi några av fördelarna och nackdelarna med respektive lösning. 

Allmän domstol

 
Fördelar

  • Ofta billigare – du betalar inte något arvode för domaren
  • Tvisten kan prövas igen (en fördel om du är missnöjd med utgången)

Nackdelar

  • Hemlig information blir offentlig
  • Det kan ta lång tid innan tvisten är slutligt avgjord
  • Tvisten kan prövas igen (en nackdel om du är nöjd med utgången)
     

 
Skiljeförfarande


Fördelar

  • Hemlig information blir inte offentlig
  • Allmänheten får aldrig reda på att tvisten överhuvudtaget existerar
  • Prövningen är anpassningsbar; ni kan till exempel själva välja domaren
  • Prövningen går ofta snabbt
  • Tvisten kan inte prövas igen (en fördel om du är nöjd med utgången)

Nackdelar

  • Ofta dyrare – du betalar arvode för domaren
  • Tvisten kan inte prövas igen (en nackdel om du är missnöjd med utgången)

Skapa ett sekretessavtal med Jurio

Finns det information i ditt företag som du vill skydda? Med Jurio kan du enkelt och snabbt skapa ett sekretessavtal online, och du får själv välja mellan allmän domstol och skiljedomstol. Att svara på frågor i vårt smarta och pedagogiska formulär tar bara 5 minuter. När du är nöjd och har betalat får du omedelbar tillgång till ditt avtal, som kan signeras för hand eller digitalt med BankID.

Klicka här för att skapa ett sekretessavtal med Jurio!