Vem får bostaden vid en skilsmässa?

Hur går man tillväga vid skilsmässa?

Första steget vid en separation är att ansöka om skilsmässa hos domstolen. Ansökan kan antingen göras gemensamt, eller av en av makarna. 

Egendom delas lika vid skilsmässa

Efter att domstolen har dömt till skilsmässa inleds bodelningsprocessen, där egendomen ska delas upp. Som huvudregel ska makarnas egendom delas lika genom en bodelning, och då är särskilt två begrepp viktiga att förstå: giftorättsgods och enskild egendom. 

Giftorättsgods

All egendom som inte är enskild räknas som giftorättsgods, och ska delas lika vid en skilsmässa. 

Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, eller hur länge man har ägt något. Pengar på sparkonto, aktier och fondpapper, bilar och konstverk – vid skilsmässa och vid bortgång räknas värdet av allt sammanlagt giftorättsgods ihop, eventuella skulder dras av, och därefter delas det återstående värdet lika mellan makarna. 

Det enda som undantas från denna regel är alltså sådant som har gjorts till enskild egendom. 

Enskild egendom

Enskild egendom är motsatsen till giftorättsgods, och istället för att dela värdet 50/50 får vardera make behålla sin ägarandel. Om du äger din enskilda egendom till 100 procent så behåller du egendomen för dig själv. Om du och din make äger en båt där ägarandelarna är 60 respektive 40 procent så har du rätt till 60 procent av båtens värde i en bodelning.

Inom äktenskapet finns det bara ett sätt för makar att göra någonting till enskild egendom, och det är genom att skriva ett äktenskapsförord, där man kommer överens om att viss (eller all) egendom ska fördelas baserat på vem som äger vad. Egendom kan också vara enskild ifall man har fått något från någon annan än maken i gåva eller i arv – förutsatt att gåvobrevet eller testamentet innehåller ett villkor om enskild egendom.

Vad händer med bostaden vid en skilsmässa?

För makar som bor i en fastighet eller en bostadsrätt räknas hemmet allt som oftast som giftorättsgods. Det betyder att både huset eller bostadsrätten delas lika vid en skilsmässa. 

Förtur till bostaden – vem får bo kvar?

Ifall det gemensamma hemmet räknas som giftorättsgods kan den make med störst behov av att bo kvar få “förtur” till bostaden vid lottläggningen. Vanliga skäl för förtur är:

• Barnens behov av stabilitet (skola, förskola i närheten)
• Närhet till arbete eller sjukvård på grund av sjukdomstillstånd
• Svårigheter att skaffa ny bostad

Om en make får förtur innebär det inte att den andra maken får mindre – den som bor kvar måste fortfarande lösa ut den andra ekonomiskt.

Köpa ut sin make från bostaden

För att en av makarna ska kunna bo kvar i den gemensamma bostaden måste det finnas ekonomiska förutsättningar. Den som bor kvar måste kunna lösa ut den andra maken från bostaden och ta över eventuella lån. Rent praktiskt innebär det att maken som inte bor kvar ska överta en större del av övrigt giftorättsgods, men ibland räcker det inte för att fördelningen ska bli helt jämn. 

Exempel

Makarna Emma och Klara köpte ett hus för 2 000 000 kronor, med ett banklån på 1 000 000 kronor. Sedan dess har värdet på huset stigit till 3 000 000 kronor, och när ägarna nu går skilda vägar så har de rätt till 1 000 000 vardera, efter att bolånet räknats bort.

Ifall de säljer huset, delas vinsten lika mellan de båda makarna. Men Emma vill gärna bo kvar i huset efter skilsmässan. För att kunna göra det måste hon dels ta över hela banklånet på en miljon kronor, dels kompensera Klara, som fortfarande har rätt till den miljon kronor som hon hade fått vid försäljning.

Antingen kan maken som flyttar bli utköpt, eller så kan hon kompenseras med egendom motsvarande en miljon kronor. 

Med andra ord måste den som vill bo kvar ha en tillräckligt stark ekonomi för att ta över ett bolån och köpa ut sin partner. 

Skatt och deklaration vid försäljning eller utköp av bostad

Den make som blir utköpt måste redovisa sin andel som en kapitalvinst i deklarationen. Om bostaden säljs, beskattas vinsten som vid en vanlig försäljning.

Vad är kvarsittningsrätt och besittningsrätt?

Under en pågående skilsmässa kan en domstol besluta att en av makarna får “sitta kvar” (bo kvar) i bostaden tills bodelningen är klar. Detta kallas kvarsittningsrätt. Kvarsittningsrätt ska ej förväxlas med besittningsrätt:

• Kvarsittningsrätt gäller vid skilsmässor, och innebär en tillfällig rätt att bo kvar i bostaden under processen.
• Besittningsrätt handlar om långsiktigt besittningsskydd och är relevant i andra juridiska sammanhang, exempelvis vid hyresavtal – men inte vid skilsmässa.

Domstolen bedömer vilken av makarna som har störst behov av att bo kvar i bostaden. Detta beslut påverkas bland annat av huruvida det finns gemensamma barn, och hos vem de ska bo, barnens närhet till skola eller förskola samt makarnas hälsotillstånd och  ekonomiska situation.