Uppsägning av personliga skäl

När kan en uppsägning ske på grund av personliga skäl?

En arbetsgivare kan säga upp en anställd av två anledningar, arbetsbrist eller personliga skäl. Med personliga skäl menas att arbetstagaren har misskött sig i sitt arbete. Det kan handla om att den anställde har begått brottslig handling mot arbetsgivare, kollegor eller kunder. Andra anledningar kan vara arbetsvägran eller att arbetstagaren startar en konkurrerande verksamhet. Uppsägningen får däremot inte ha sin grund i fackligt engagemang, eller vara diskriminerande enligt diskrimineringslagen.

Den anställde måste utöver sin misskötsamhet ha varit medveten om att hen misskött sig och vilka konsekvenser det kan få. Uppsägning av personliga skäl får alltså inte komma som en överraskning. Slutligen måste misskötseln ha betydelse för arbetsgivaren och ha orsakat skada. Vilken medveten misskötsel som helst leder alltså inte till uppsägning. Skada för arbetsgivaren kan till exempel vara att någon nonchalerar arbetstider eller har en negativ inverkan på arbetsmoralen. Oavsett vilka skäl som föreligger ska arbetsgivaren i första hand göra arbetstagaren uppmärksam på och i samråd försöka avhjälpa det beteende som arbetsgivaren anser vara misskötsel.

Tvåmånadersregeln

Om du som är arbetsgivare betraktar en händelse hos någon av dina anställda som misskötsel så måste du agera inom två månader. Regen innebär att något som hänt för mer än 2 månader sedan inte får läggas till grund för uppsägning. Syftet med regeln är att arbetsgivaren ska agera snabbt och inte vänta om det sker ett brott mot anställningen. Tiden utgår från den dag arbetsgivaren, arbetsledaren eller någon annan företrädare för arbetsledningen fick kännedom om händelsen. Om det råder oklarheter kring den inträffade händelsen börjar tiden räknas från den dagen då situationen uppklarats.

Vilka åtgärder ska arbetsgivaren vidta före en uppsägning?

1.Varning

En uppsägning på grund av personliga skäl får som sagt inte komma som en överraskning. Arbetsgivaren måste först göra arbetstagaren medveten om det aktuella problemet som är grund till uppsägning. Arbetstagaren ska informeras om att anställningen kan avslutas om inte beteendet upphör. En sådan förvarning måste ske minst två veckor före uppsägningen. Varningen behöver inte vara skriftlig, men juridiskt kan det vara en bra idé, eftersom det blir lättare att bevisa att arbetstagaren har tagit del av varningen. 

2. Omplaceringsskyldighet

Arbetsgivaren har en så kallad omplaceringsskyldighet innan arbetstagaren blir uppsagd. Det innebär att arbetsgivaren är skyldig att undersöka om det finns ett annat ledigt arbete för den anställde inom verksamheten. Omplacering kan till exempel vara lämpligt om arbetstagaren har samarbetssvårigheter med personer på avdelningen eller om arbetstagaren inte gör bra ifrån sig men kan tänkas vara bättre på andra arbetsuppgifter. 

Det lediga arbetet ska vara ett som arbetstagaren har tillräcklig kompetens för. Arbetstagaren ska uppfylla samma minimikrav som en nyanställd för det aktuella arbetet. Först när det står klart att arbetsgivaren inte kan omplacera arbetstagaren kan hen sägas upp.

Här kan du läsa mer om hur ett uppsägningsbesked bör gå till.

Vad kan arbetstagaren göra? 

En arbetstagare som blir uppsagd på grund av personliga skäl kan vända sig till facket och begära en så kallad överläggning. En sådan begäran måste göras inom en vecka från beskedet om uppsägningen. Under tiden som överläggning sker kan uppsägningen inte genomföras. Först efter att överläggningen är avslutad eller efter att det har gått en vecka, kan arbetsgivaren genomföra uppsägningen av arbetstagaren. Om detta inte skulle följas riskerar arbetsgivaren att behöva betala skadestånd till arbetstagaren. Eftersom arbetsgivaren har bevisbördan att visa att det finns saklig grund för uppsägningen gäller det därför att tydligt ha dokumenterat den påstådda grunden för uppsägning.

Om arbetstagaren själv vill säga upp sig, så finns mer information här.