04. november 2025
När du blir egenföretagare kommer du stöta på många nya begrepp som kan tyckas svåra att förstå sig på till en början. Räkenskapsår är ett sånt begrepp, men när du läst vår artikel kommer du ha stenkoll!
Om du driver ett företag behöver du ha koll på bokföringen, oavsett om du driver exempelvis aktiebolag, enskild firma eller handelsbolag. Vid bokföringen ska du dokumentera de intäkter och utgifter som bolaget haft under räkenskapsåret. Räkenskapsåret är alltså själva perioden då du ska bokföra dina intäkter och utgifter, och som ska avslutas med antingen en årsredovisning eller ett årsbokslut.
Oftast motsvarar räkenskapsåret ett vanligt kalenderår, det vill säga från den 1 januari till 31 december. Men så är det inte alltid. När du startar ditt bolag börjar ditt räkenskapsår den dag du registrerat bolaget hos Bolagsverket, vilket betyder att ditt räkenskapsår oftast är lite kortare det första året.
Om du inte vill att ditt räkenskapsår ska följa kalenderåret, behöver du ha ett brutet räkenskapsår. Det är dock inte helt fritt att välja vilka datum som ska anses ingå i det brutna räkenskapsåret. Brutna räkenskapsår måste börja första dagen i en kalendermånad och avslutas 12 månader senare på den sista dagen i månaden.
Exempel: Om ett brutet räkenskapsår börjar den 1 februari, avslutas det den 31 januari.
Inte alla bolag kan ha ett brutet räkenskapsår. Finansbolag, försäkringsbolag och enskilda firmor eller handelsbolag med en fysisk person som delägare kan inte ha brutet räkenskapsår. Därför måste de ha 31 december som slut på sitt räkenskapsår.
För att få brutet räkenskapsår måste man få tillstånd hos Skatteverket, som vanligtvis inte beviljar brutet räkenskapsår om det inte finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan det vara om det aktuella bolaget ingår i en koncern som redan har ett annat räkenskapsår än kalenderår.
Räkenskapsår ska omfatta 12 månader, men det finns möjlighet att tillfälligt förlänga eller förkorta ditt räkenskapsår om:
Ditt bolag kan ha ett förkortat räkenskapsår om du väljer att avsluta det tidigare än ett år från registreringsdagen hos Bolagsverket. Alternativt, om du startar bolaget efter årets början och väljer kalenderår som räkenskapsår.
Vid ett förlängt räkenskapsår börjar räkenskapsåret när Bolagsverket registrerar och sträcker sig längst 18 månader framåt.
Det finns några saker du behöver fundera på när du ska välja räkenskapsår, för att ditt företagande ska bli så smidigt som möjligt. Om du har ett bolag som har möjlighet att justera räkenskapsåret väljer du rätt period genom att fundera över dessa punkter:
Anpassa ditt räkenskapsår utifrån din verksamhets säsong för att fördela arbetsbördan och utveckla ditt bolag på rätt sätt: Om du driver en glasskiosk har du troligtvis högsäsong under månaderna maj-augusti. Då kan du ha ett räkenskapsår som följer kalenderåret, eftersom räkenskapsåret då inte bryter mitt i din högsäsong.
Driver du en affär som hyr ut skidutrustning kan det istället vara en fördel med brutet räkenskapsår eftersom din högsäsong troligtvis kommer att infalla under samma period som ditt räkenskapsår är slut om det följer kalenderåret.
Det finns två starka fördelar med att anpassa räkenskapsåret efter säsong: Dels kan du enklare jämföra resultat mellan olika år, dels förlägga räkenskapsåret så att det inträffar under din lågsäsong, när du oftast har mindre att göra och tid för att göra bokslutsarbetet.
Om ni är få anställda i bolaget bör ni fundera över om ni ska ta hänsyn till ert privatliv: Är samtliga anställda alltid ute och reser samma period varje år, eller vill ni alltid ha lite mindre att göra under sommaren?
Om du vill ändra ditt räkenskapsår till att följa kalenderåret, går det i regel bra. Men om du vill ändra ditt räkenskapsår till att inte följa kalenderåret, behöver du motivera detta för att du ska få tillstånd att ändra. Om du har flera bolag i samma koncern, ska alla dessa ha samma räkenskapsår.