Basbeloppsregeln

Basbeloppsregeln trumfar testamente

När man skriver ett testamente tänker många att testamentet är det som gäller och att alla andra arvsregler får gå i andra hand. Riktigt så är det inte. 

Det finns nämligen några regler som “trumfar” testamentet och som måste iakttas trots att man har testamenterat bort sin egendom. Basbeloppsregeln är just en sådan regel. Den måste därför tillgodoses innan man följer vad som står i testamentet.

Vad är basbeloppsregeln? 

Basbeloppsregeln är en skyddsregel för efterlevande make eller sambo som ser till att den som är kvar vid sin partners bortgång alltid har rätt till en viss summa pengar.

Vad innebär det för den efterlevande?

Basbeloppsregeln fungerar som ett ekonomiskt skydd för den efterlevande när en make eller sambo går bort. Enligt basbeloppsregeln har den efterlevande alltid rätt att få ett visst belopp ur det arv som den avlidne lämnar efter sig.

Basbeloppsregeln fungerar olika för gifta och sambor – för makar gäller stora basbeloppsregeln och för sambor gäller lilla basbeloppsregeln.

Basbeloppsregeln utgår från prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet fastställs årligen av regeringen och utgår från prisutvecklingen i samhället. Prisbasbeloppet används för flera olika beräkningar, bland annat för basbeloppsregeln som vi fokuserar på här. 

Men hur funkar det i praktiken? 

Om en person går bort ska den personens tillgångar ha någonstans att ta vägen. I Sverige styr delvis den svenska arvsordningen över vem som ska få ärva och delvis regler om testamenten. 

Om den avlidne personen har ett testamente ska tillgångarna fördelas utifrån vad personen har önskat i sitt testamente – men om personen var gift eller sambo behöver man sätta testamentet åt sidan först, för att följa basbeloppsregeln. 

Oavsett vad som står i testamentet ska en efterlevande make eller sambo alltid få en summa pengar från den avlidne makens tillgångar. 

Vi tar ett exempel! 

Tänk dig att Kalle och Kajsa är gifta. Kalle går plötsligt bort och Kajsa funderar på hur det blir med arvet. Hemma hittar hon ett testamente – och till Kajsas stora förfäran upptäcker hon att Kalle har testamenterat bort allt han äger till sin bästa vän August! 

Kajsa blir bestört och tänker “Men jag då? Ska jag inte få någonting alls?”. 

I det här exemplet kan Kajsa vara lugn – basbeloppsregeln går nämligen före Kalles testamente och Kajsa har alltid rätt att få ut en summa av pengarna som Kalle har testamenterat bort till August. 

Efterlevande makar får enligt basbeloppsregeln fyra prisbasbelopp. Sambor har rätt till två prisbasbelopp. 

Eftersom Kajsa och Kalle var gifta har Kajsa rätt att få ut fyra prisbasbelopp.