Skulder i dödsbo

Vad är ett dödsbo?

Ett dödsbo bildas automatiskt på dödsdagen och består av alla tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Dödsboet räknas som en egen juridisk person, vilket innebär att det bland annat kan äga egendom, ha skulder, ingå avtal och till och med bli stämt i domstol.

Dödsboets syfte är att det i slutändan ska lösas upp genom arvskifte. Fram tills dess är det boets delägare som ska hantera det som finns i boet – från räkningar och hyror till abonnemang och eventuella lån.

Bouppteckningen: grunden för att förstå dödsboets skulder

Det finns krav på att en bouppteckning ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Bouppteckningen ger en tydlig bild av dödsboets tillgångar och skulder eftersom den listar allt som finns kvar i dödsboet samt vilka som är delägare i dödsboet. 

När bouppteckningen är klar och registrerad får ni en överblick över vilka tillgångar som finns och vilka skulder som ska betalas. Det är även först då dödsboet kan lösas upp genom arvskifte.

Ärver man skulder i Sverige?

I Sverige går skulder aldrig i arv, vare sig du ärver enligt arvsordningen eller genom ett testamente. Det innebär att du som arvtagare inte blir personligt betalningsansvarig för dödsboets skulder.

Hur betalas skulder i ett dödsbo?

Skulder i dödsboet ska i första hand betalas med dödsboets tillgångar. Det kan handla om pengar på konton, värdepapper som säljs, skatteåterbäring eller annan egendom som omvandlas till kontanter. I vissa fall kan försäkringsutbetalningar tillfalla dödsboet och användas för att betala skulderna.

Kostnader som hyra, el och begravningskostnader behöver ofta hanteras först. Arvskifte får inte göras förrän alla skulder är reglerade.

Det är viktigt att delägare i dödsboet inte använder eller delar på tillgångar innan skulderna är betalda. Om det sker kan det leda till att arvskiftet måste gå tillbaka och i värsta fall att dödsbodelägarna blir personligt ansvariga för de skador som uppstår.

När skulderna är större än tillgångarna

Om dödsboets tillgångar inte täcker skulderna räknas dödsboet som insolvent. I många fall avstår borgenärer från att driva kraven vidare när det står klart att det inte finns pengar kvar i dödsboet.

Om skulderna är större och mer komplexa kan dödsboet sättas i konkurs. Det är då dödsbodelägarna eller en boutredningsman som ansöker om konkurs vid tingsrätten där den avlidne hade hemvist. När en konkurs inleds tar en konkursförvaltare över och delägarna behöver inte göra något mer.

Det viktiga att komma ihåg är att även om ett dödsbo går i konkurs påverkar det inte  arvingarnas privata ekonomi. Skulder förs inte över till de efterlevande.

Kan dödsbodelägare ändå bli ansvariga?

Trots att skulder inte ärvs finns situationer där delägare i dödsboet kan bli ekonomiskt ansvariga. Det händer framför allt om tillgångar delas ut eller används innan skulderna är betalda. Eftersom dödsbodelägarna är solidariskt ansvariga för dödsboets ekonomi – med boets tillgångar – kan en delägare drabbas om någon annan handlat fel.

Det handlar alltså inte om att skulder överförs till arvingarna, utan om att felaktig hantering av dödsboets tillgångar kan skapa ansvar.

Om den avlidne hade skulder tillsammans med någon annan

Om den avlidne delade ett lån med en partner, exempelvis ett bolån, skrivs den del som hör till den avlidne av. Partnern ansvarar fortfarande för sin del.