01. september 2025
Köpeskillingen är det slutpris som köpare och säljare kommit överens om vid försäljning av en bostad eller fastighet. Att ha koll på sin köpeskilling är en fördel vid låneansökan, då lånelöftet från banken avgörs av detta. Här reder vi ut begreppet!
Köpeskilling, eller försäljningspris, är det exakta belopp som en köpare och säljare kommer överens om vid en försäljning. Det är alltså köpeskillingen som betalas av köparen till säljaren.
Begreppet köpeskilling dyker oftast upp vid försäljning av en bostad, bil, båt eller något annat av högt värde, och uppgifter om köpeskilling ska alltid finnas med i köpekontraktet. Köpeskillingen betalas vanligtvis innan man får tillträde till bostaden. Oftast kommer en del av köpeskillingen från kontantinsatsen, och resterande del från lånet hos banken.
Att ha koll på uppgifterna om sin köpeskilling är väldigt viktigt, eftersom det är bra att veta hur mycket man har betalat eller tjänat på försäljningen. Vid köp eller försäljning av en bostad så beräknas till exempel kontantinsatsen och mäklarens arvode utifrån köpeskillingens belopp. Även eventuell skatt beräknas utifrån köpeskillingen.
Innan man lägger ett bud på en bostad måste man få igenom ett lånelöfte hos banken. Lånelöftet fungerar som en trygghet för dig, säljaren och mäklaren. Löftet visar att banken har gjort en bedömning av hur stor köpeskilling du har råd med. Hur mycket man kan låna beror bland annat på hur stor andel av det totala värdet som lånet rör sig om och alltså summan av en köpeskilling. Därför är det viktigt att känna till den förväntade köpeskillingen för bostaden man funderar på att köpa.
I Sverige har vi ett så kallat bolånetak. Det innebär att man inte får låna mer än 85 procent av bostadens värde. Om en köpeskilling är på 1 000 000 kronor så innebär det att man som högst kan låna 850 000 kronor. Resterande belopp kallas för kontantinsats och den får man betala ur egen ficka direkt vid köp av en bostad.
Kom ihåg! Ett lånelöfte är bara en preliminär uppskattning av hur mycket man får låna. Efter budgivningen ska man meddela banken (långivaren) om slutsumman för att säkerställa att man kan betala tillbaka på lånet. Först därefter går lånet igenom.
Om man ska ta ett lån för en fastighet så behöver man pantbrev, förutsatt att det inte redan finns pantbrev kopplat till fastigheten. Ett pantbrev är ett dokument som anger att banken har rätt till en viss summa pengar som säkerhet för lånet. Pantbrevet motsvarar oftast lånets storlek.
Om det redan finns pantbrev kopplade till fastigheten överförs de till den nya ägaren i samband med fastighetsköpet. Om befintliga pantbrev är på en lägre summa än vad man behöver låna, får man söka ytterligare pantbrev, så att lånebeloppet täcks. Det kostar 2 procent av pantbrevets värde att få ut ett nytt pantbrev, därför vill man inte göra det i onödan. Kostnaden på 2 procent kallas för stämpelskatt. Det tillkommer också en expeditionsavgift om 375 kronor för varje pantbrev som tas ut.
Om pantbrevets värde skulle överstiga köpeskillingen är det i praktiken en fördel för köparen, eftersom hen kan ta ut ett lån utan att behöva ansöka om nya pantbrev, vilket sparar köparen en del pengar.
Om säljarens bolån överstiger köpeskillingen kommer resten av säljarens bolån att omvandlas till ett privatlån, eftersom den egendom som överlåts inte längre kan användas som säkerhet för lånet. I det här fallet riskerar säljaren att få högre ränta på lånet eftersom bankens säkerhet går förlorad.
Funderar ni på att flytta ihop eller köpa en ny bostad tillsammans? Då behöver ni fundera på hur stor del av kontantinsatsen ni ska gå in med vardera samt hur ägarandelarna ska fördelas. Om ni går in med olika stora delar av insatsen, eller äger olika andelar av bostaden, behöver ni ett samboavtal eller äktenskapsförord om inte bostadens försäljningsvärde ska delas lika mellan er om ni skulle gå isär.
I ett samboförhållande delar ni lika på bostad och bohag vid en separation, och vid ett äktenskap delar ni lika på allt ni äger, om det inte finns något dokument som säger annorlunda. Utan ett samboavtal eller äktenskapsförord kommer ni alltså att dela lika på bostadens värde, oavsett om någon av er har betalat en större del av kontantinsatsen eller äger en större del av bostaden på papper.
Det går inte på rak arm att säga vad som kommer att hända med köpeskillingen och resterande saker som ni har gemensamt vid en bodelning, oavsett om ni är sambor eller makar. Det som spelar roll är exempelvis om det finns något annat juridiskt dokument, exempelvis ett gåvobrev eller ett testamente, som gör egendomen till enskild. Då kommer egendomen inte att ingå i bodelningen, även om ni inte har ett samboavtal eller äktenskapsförord på plats.
Läs mer om vad som gäller för sambor vid en eventuell bodelning
Läs mer om vad som gäller för makar vid en eventuell bodelning