20. november 2025
Sedan EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering infördes i svensk lag 2024 har allt fler företag omfattats, och reglerna fortsätter få genomslag. Men vad innebär hållbarhetsrapportering egentligen, och vilka företag påverkas?
Hållbarhetsrapportering ger finansmarknaden tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företag om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar.
Kravet att företag ska föra hållbarhetsrapportering kommer från Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), ett direktiv från EU som reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning. Syftet med direktivet har varit att skapa förutsättningar för att EU ska klara sina Net Zero-målsättningar (minska växthusgasutsläpp kraftigt) till 2050.
I Sverige trädde lagändringarna i kraft den 1 juli 2024. Direktivet ställer högre krav på informationsgivningen från de företag som omfattas, till exempel gällande den så kallade värdekedjan och utsläpp av växthusgaser.
Vad innebär det att ett direktiv blir lag?
Direktiv är en typ av beslut som tas i EU tillsammans av medlemsstaterna. Ett direktiv är en lag som sätter upp ett mål som ska uppnås, vilket kan kallas ramlagstiftning. Till skillnad från förordning, så är direktiv inte direkt gällande när de antas av EU, utan medlemsländerna måste själva genomföra direktiven och oftast inom två år.
Medlemsländerna avgör själva hur de ska göra för att målet i direktivet ska uppnås. I Sverige stiftar riksdagen de lagar som krävs för att nå målet. I och med hållbarhetsdirektivet är det flera lagar som ändrades 1 juli 2024, bland annat årsredovisningslagen och aktiebolagslagen.
I och med direktivet har skyldigheten utvidgats till att omfatta små och medelstora företag som är börsnoterade, stora eller börsnoterade dotterföretag och vissa större filialer till tredjelandsföretag som har en betydande verksamhet inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet).
Tidigare var det endast stora företag av allmänt intresse med fler än 500 anställda i snitt som behövde skriva en hållbarhetsrapport.
Redan 2014 antogs ett direktiv som krävde att vissa stora företag skulle lämna en hållbarhetsrapport. Det nya direktivet, som antogs 2022, omfattar alltså fler företag och skyldigheten att rapportera om hållbarhet har blivit mer detaljerad.
Det är flera viktiga skillnader som det nya direktivet innehåller:
Upplysningarna i hållbarhetsrapporten ska beskriva både omvärldens inverkan på företaget och företagets påverkan på dess omgivning. Det innebär i princip att företagen ska rapportera om hur deras verksamhet påverkar människor och miljö, men även hur olika hållbarhetsfrågor kan påverka företagets ekonomiska ställning.
Det nya direktivet innebär fler rapporteringsområden än tidigare, bland annat om:
Hållbarhetsrapporteringen gör att företagens produkter, tjänster, affärsförbindelser och distributionskedjor berörs.
Hållbarhetsrapportens närmare innehåll regleras i standarder för hållbarhetsrapportering, både på EU-nivå och globala standarder.
Hållbarhetsrapporten ska inkluderas i förvaltningsberättelsen, eller åtminstone hänvisas till i förvaltningsberättelsen. Detta innebär att rapporteringen är en del av årsredovisningen. Granskningen av rapporten ska göras av en revisor som i sin tur ska utmynna till en granskningsberättelse som efter varje räkenskapsår ska lämnas till bolagsstämman.