Företagskonkurs

Hur kan ett företag gå i konkurs?

Ett företag kan gå i konkurs om skulderna inte betalas under en längre tid. En konkurs innebär i princip att alla företagets tillgångar tas hand om och används för att betala företagets skulder. För att försättas i konkurs krävs det att företaget är på obestånd.

Att vara på obestånd, eller insolvens, betyder att man inte kan betala sina skulder i tid, och att det inte bara är tillfälligt. För att undvika konkurs är det företagaren som måste kunna visa att oförmågan att betala bara är tillfällig. Tillfällig oförmåga att betala skulder kan exempelvis bero på stora kundförluster, eller att stora investeringar har gjorts under en kort tid.

För att försättas i konkurs räcker det inte med att skulderna är större än tillgångarna. I det fall man räknar med att skulderna kan betalas inom kort ska företaget inte försättas i konkurs.

Även privatpersoner kan gå i konkurs om de inte kan betala sina skulder, så kallad personlig konkurs.

Vem ansöker om konkurs?

Det är antingen företaget självt eller borgenären – den som vill ha betalt – som ansöker om konkurs. Ansökan ska göras hos tingsrätten, där domstolen beslutar om företaget ska gå i konkurs eller inte. Om konkurs beslutas utses en konkursförvaltare. 

Konkursförvaltare

Egendomen som finns i företaget vid en konkurs bildar ett så kallat konkursbo. Konkursförvaltaren företräder konkursboet och förvaltarens uppgift är att fastställa vilka tillgångar och skulder företaget har, för att sedan omvandla tillgångarna till pengar.

Pengarna används för att betala arvode till konkursförvaltaren och därefter fördelas pengarna till borgenärerna i en viss bestämd ordning. Därmed har företaget inte längre tillgång till den egendom som ingår i konkursboet. 

Det är konkursförvaltaren som bestämmer om verksamheten ska drivas vidare eller om företagets egendom ska säljas direkt.

Vad händer efter att konkursen inletts?

När tingsrätten har beslutat om att företaget gått i konkurs skickas en underrättelse till Bolagsverket som registrerar att konkursen är inledd. Efter det kan man inte ändra vissa uppgifter för företaget, såsom företagsnamnet.

Även Skatteverket får information om konkursen från Bolagsverket. Anledningen är att företaget inte längre ska ha F-skatt, inte längre ska betala moms och inte är arbetsgivare.

Under konkurstiden

Under konkurstiden ska man lämna in kontrolluppgifter om företagets tillgångar och skulder. Vanligtvis är det konkursförvaltarens uppgift men det måste ni komma överens om. Företagets företrädare är fortfarande ansvarig för att lämna in företagets inkomstdeklaration.

Även under konkurstiden ska företaget betala skatt för alla sina inkomster.

Personligt ansvar

Den som är företrädare för ett företag har ett så kallat företrädaransvar, vilket innebär att den kan bli personligt ansvarig för att betala företagets skatter och avgifter. Ofta är den eller de som sitter i styrelsen företrädare.

Företaget kan drivas vidare

Konkursförvaltaren kan även bestämma att verksamheten ska drivas vidare under konkursen. I sådana fall får konkursboet ett särskilt organisationsnummer och ska betala företagets skatter. Konkursboet blir också arbetsgivare.

När konkursen är klar

När konkursen är klar och tillgångarna i konkursboet har betalats ut till borgenärerna ska konkursförvaltaren redovisa sitt arbete till tingsrätten som i sin tur avslutar konkursen. När konkursen är över upphör bolaget att existera och kan därmed inte längre krävas på betalning. 

Företagsrekonstruktion – ett alternativ till konkurs

Företagsrekonstruktion kan vara ett alternativ till konkurs för företag, om företaget anses kunna överleva på sikt. Det är företaget eller en borgenär som ansöker om rekonstruktion hos tingsrätten, som sedan beslutar om det. Vid företagsrekonstruktion får företaget möjlighet att ta sig ur sina ekonomiska svårigheter samt ombilda och återuppbygga sin verksamhet.