Vår support är öppen mån. - fre. kl 09.00 - 16.00

04. september 2025

Vad är styrränta?

Ränta kan ha olika betydelse beroende på sammanhanget; du kan exempelvis få ränta på ditt sparkonto, eller behöva betala ränta när du tar ett lån. Även om dessa är olika typer av räntor, påverkas båda av styrräntan, som i sin tur fastställs av Riksbanken.

Vad är ränta?

Ränta har många olika definitioner beroende på vilket sammanhang det gäller. De vanligaste sammanhangen där begreppet förekommer är dock vid lån och sparkonto. Ränta betyder både kostnaden för att låna pengar och avkastningen man kan få för att låna ut pengar. Det är till stor del styrräntan som påverkar dessa räntor. 

Vad är styrränta?

Styrränta, tidigare kallat reporänta, är Riksbankens största penningpolitiska verktyg för att se till att ekonomin och inflationen i Sverige håller sig stabil. Detta genom att höja eller sänka styrräntan, vilket påverkar ekonomin i samhället. Uppgiften tillfaller Riksbanken eftersom det är Sveriges centralbank, som har som uppdrag att skapa ett stabilt finansiellt system i landet. 

Styrräntan beslutas utifrån det ekonomiska läget och ska medföra att inflationen antingen höjs eller sänks, för att kunna ligga på en stabil nivå runt 2 procent – vilket är målet. 

Varför höjer Riksbanken styrräntan?

När styrräntan går upp blir det dyrare att låna och samtidigt får man mer pengar tillbaka om man sparar pengar på banken i ett sparkonto. Det medför att personer och företag inte handlar lika mycket.

Tanken med att minska på konsumtionen är att priserna inte ska stiga och inflationen minska. Och tvärtom, när styrräntan sjunker och vi spenderar mer pengar, ökar inflationen eftersom efterfrågan på varor och tjänster stiger. Styrräntan påverkar alltså våra konsumentbeteenden för att kunna hålla ekonomin stabil.

Investeringar och skulder som påverkas av styrräntan

Bankerna bestämmer till största del själv vilken räntesats de ska använda. Därför kan räntorna skilja sig mycket åt beroende på vilken bank du vänder dig till. Styrräntan har dock en stor inverkan på bankernas egna ränta! Bankerna utgår nämligen från styrräntan när de ska bestämma vilka räntor som ska gälla för lån och sparkonton. En hög styrränta leder till att räntan för lån höjs och att vi får mer ränta på våra sparkonton, medan en låg styrränta leder till det motsatta.

Lån

Om du behöver låna pengar från en bank kommer du behöva betala ränta på lånet. Hur stor räntan blir avgörs av många olika faktorer, bland annat vad det är för typ av lån, hur stor risk banken bedömer det är att låna ut pengar till dig, hur länge du behöver låna pengarna samt vad du behöver låna till. Även styrräntan påverkar storleken på räntan.

Sparkonto

Ibland erbjuder banker också ränta när du sätter in pengar på ditt konto, vanligtvis kallat sparkonto. Ett sparkonto med insättningsgaranti (en garanti på att du får dina pengar tillbaka vid exempelvis konkurs upp till en viss summa) är en sparform med låg risk, och därför brukar sparkonton erbjuda mycket lägre ränta än den avkastning du kan få på investeringar i andra former, exempelvis aktier eller fonder. Även här har styrräntan betydelse.

Skuld

Om du inte betalar din faktura i tid kan du behöva betala ränta på fakturabeloppet. Vanligtvis är den mellan 5-10 procent, vilket kan bli dyrt om det du köpt är något som kostar mycket pengar. Utöver ränta kan du ibland också behöva betala en förseningsavgift och en administrationskostnad – så försök komma ihåg att betala räkningar och skulder i tid!

Ska Riksbanken höja eller sänka styrräntan?

Sex gånger per år fattar Riksbanken beslut om styrräntan, vilket betyder att övriga räntor kan ändras under sex tillfällen varje år. Men Riksbanken kan också besluta om att lämna styrräntan oförändrad. Om de lämnar styrräntan oförändrad betyder det att Riksbanken har beslutat om att den inte behöver ändras i just det skedet. Men även om de kommer med ett sånt besked, kan de samtidigt flagga för att styrräntan kommer att sänkas eller höjas när det är dags att besluta om den nästa gång. Beslutet om att lämna styrräntan oförändrad, alternativt höja eller sänka den, tillämpas direkt av finansiella institut som exempelvis banker som är beroende av att ha koll på styrräntan.