Skapa konto
Logga in
17. juli 2025
Vad är obligationer?
Obligationer är ett av många sätt du kan investera dina pengar på. När du köper en obligation lånar du ut dina pengar och får sedan en avkastning. Här går vi igenom olika typer av obligationer, hur du handlar med dem och vilka risker som finns.
Vad är obligationer?
Obligationer är en typ av värdepapper som du kan köpa på samma sätt som du kan köpa aktier. Obligationer är dock långt ifrån detsamma som aktier, eftersom du inte köper en andel i ett företag – snarare köper du ett lån.
När du köper en obligation köper du ett skuldebrev där du är långivaren och där emittenten (låntagaren), i utbyte mot att låna pengar av dig, betalar dig en serie framtida betalningar i form av amorteringar och ränta.
Hur fungerar obligationer?
Obligationer funkar på så sätt att det finns någon som vill låna pengar, ofta staten eller ett bolag. Men istället för att låna pengar från en bank eller annan finansiell institution, utfärdar de en obligation – alltså ett erbjudande till dig att låna ut pengar till dem. Om du köper denna obligation har du utfärdat ett lån till emittenten, så din vinst består av ränta på lånebeloppet.
Precis som ett vanligt lån har en obligation också en löptid, vilket vanligtvis varar mellan 3 och 5 år. Om du till exempel köper en obligation med en löptid på 5 år kommer emittenten att återbetala ditt investerade belopp till dig under en femårsperiod plus ränta. Vid slutet av obligationens löptid har du fått tillbaka dina investerade/utlånade pengar plus den ränta du tjänat.
Olika typer av obligationer
Företagsobligationer
Företagsobligationer är obligationer som ges av ett företag och som någon i sin tur kan köpa. Företaget blir då låntagare och den som köper obligationen blir långivare. När ett företag utfärdar företagsobligationer kallas företaget för emittenter. Företagsobligationer är alltså ett av flera tillvägagångssätt företag har för att finansiera expansion och investeringar. Andra sätt är nyemission och banklån.
Statsobligationer
Statsobligationer, eller premieobligationer som de också kallas, är obligationer som utfärdats av staten för att finansiera offentliga behov. Eftersom det är staten som är emittent och anses kunna betala tillbaka det lånade beloppet, har dessa obligationer hög kreditvärdighet och därmed låg risk för långivaren – vilket också betyder att räntan är lägre. Oftast är det banker och internationella investerare som handlar med statsobligationer, men de kan även handlas i mindre poster på börsen.
Privatobligationer
Privatobligationer har alltid ett slutdatum för när de upphör och har oftast en löptid mellan 1 och 10 år. Det finns två typer av privatobligationer:
- Kupongobligation är ett lån där du som köpare får ränta regelbundet. Den som ger ut obligationen, kallad emittenten, lovar att betala ut denna ränta – som kallas kupong – under löptiden. Hur ofta du får räntan kan variera: vissa obligationer betalar en gång om året, andra betalar var sjätte månad, varje kvartal eller till och med varje månad.
- En nollkupongobligation, ofta kallad nollkupongare, är en obligation som inte ger någon löpande ränta. Till skillnad från vanliga kupongobligationer får du ingen ränta under tiden du äger den. I stället betalas all ränta ut på en gång, när obligationens löptid är slut.
Bostadsobligationer
Bostadsobligationer är, som namnet antyder, obligationer som ges ut av banker, hypoteksbolag och andra bostadsinstitut för att finansiera bostadslån. Dessa brukar ha en löptid på 2 till 5 år. Bostadsobligationer anses ha hög kreditvärdighet men betalar samtidigt ut mer ränta än statsobligationer eftersom de anses vara lite mer riskfyllda.
Indexobligationer
Vid indexobligationer styrs avkastningen av ett index, oftast ett aktieindex. Index är en beräkning på värdet under viss tid och aktieindex är alltså värdet för aktier under den specifika tiden. Obligationerna kan även styras av andra index, såsom ränte- eller valutaindex.
Gröna obligationer
Gröna obligationer är precis som det låter, obligationer som används för att finansiera klimat- eller miljöprojekt. Det kan exempelvis vara finansiering av vindkraftverk.
Att handla med obligationer
Du kan antingen köpa börsnoterade obligationer, även kallade marknadsnoterade obligationer, eller obligationer som enskilda företag själva utfärdat. Generellt sett är avkastningen lägre när du köper obligationer jämfört med aktier. Däremot anses obligationer ha en låg risk jämfört med aktier. Om företaget som du har köpt obligationen hos går i konkurs är dock risken betydligt större för att du inte kommer få tillbaka dina pengar.
Risker med obligationer
Att handla med obligationer är självklart inte riskfritt. I och med att en obligation är i grund och botten ett lån så finns det risker med att handla med dem. Det är främst tre risker som är aktuella när man investerar i obligationer:
- Kursrisk – Risken när kursen ändras
- Kreditrisk – Risken att emittenten inte klarar av att betala tillbaka sitt lån
- Likviditetsrisk – Risken att obligationen inte kan köpas eller säljas vidare
Företagsobligationer har den högsta kreditrisken. Till exempel kan ekonomin hos det emitterande företaget förändras, vilket gör att de inte kan betala tillbaka lånet. Det finns dock flera institut som bedömer kreditrisken för enskilda obligationer.
Likviditetsrisker påverkar främst obligationer som är mycket omsättningsbara (likvida). En ökad likviditetsrisk kan innebära att du snabbt måste sälja obligationen igen. I och med att det inte finns så många köpare av obligationen kan du behöva sänka priset på obligationen och därmed förlora pengar.
Obligationer kan även påverkas av kursen eller marknaden. När marknaden ändras kan även värdet på obligationen ändras. Obligationen kan exempelvis påverkas negativt vid inflation eller när marknadsräntan höjs.
