Har någon i din närhet gått bort?

Att navigera genom tiden efter att ha förlorat en närstående är en känslosam resa fylld med utmaningar. Bland annat finns det praktiska saker som måste tas tag i. Det underlättar att använda sig av en checklista, så att du inte riskerar att missa något.

Checklista vid anhörigs bortgång

1. Informera om dödsfallet

Informera om dödsfallet för dem som behöver veta. I första hand är det de närmast anhöriga och de som ärver av den avlidne – delägarna i dödsboet. 

 
2. Kontakta en begravningsbyrå

Ju tidigare du kontaktar en begravningsbyrå för att få tid för en begravning, desto större är sannolikheten att ni får en tid som passar alla. Begravningsbyrån kan hjälpa dig med mycket; till exempel planering, dödsannons och att beställa blommor.

Försök få klarhet i om den avlidne hade några egna önskemål kring begravningens utformning, det kan till exempel finnas inskrivet i Vita Arkivet eller liknande.

3. Samla och sortera papper

Samla ihop eventuella räkningar, avtal och kontobesked, förslagsvis i en pärm för att få bättre koll. Öppna post som är sänt till den avlidne och till dödsboet. Begär eftersändning av all post till den som är huvudansvarig för dödsboet. Du kan meddela personer och företag som skickar post om dödsfallet efter hand. 

4. Beställ ett dödsfallsintyg med släktutredning

Ett dödsfallsintyg med släktutredning visar när en person avled och vilka efterlevande som personen har. Du kan behöva ett dödsfallsintyg med släktutredning för att kunna ta hand om räkningar och avtal, sköta dödsboet och göra en bouppteckning. Du beställer intyget hos Skatteverket. Ofta kan också begravningsbyrån hjälpa till med att inhämta ett intyg, och så småningom sänds ett ut automatiskt från Skatteverket till dödsboets adress. 

5. Skapa en fullmakt

Tänk på att hantera betalningar som hyra, el och telefon efter någons bortgång. Ta med aktuella räkningar till den avlidnes bank. Det är också viktigt att avbryta betalningar som står på autogiro, samt att avsluta abonnemang, medlemskap och andra eventuella åtaganden. Det kan till exempel vara TV-abonnemang, tidningsprenumerationer eller medlemskap i en idrottsklubb. Tänk på att inte avsluta autogiron för kostnader för tjänster som fortsatt är nödvändiga, till exempel kostnad för larm i den avlidnes bostad. 

Om du är närstående till den avlidne har du ofta en roll som delägare i dödsboet. Ni är ofta flera som är dödsbodelägare och det kan därmed vara fördelaktigt att utse en företrädare bland er. För att göra detta behöver ni upprätta en fullmakt. Det kan vi på Jurio hjälpa er med här. 

6. Gör en bouppteckning

Skulder och tillgångar som finns i dödsboet ska sammanställas i en bouppteckning. Det har ni som dödsbodelägare ansvar för. I bouppteckningen ska det även framgå vilka som ska ärva den avlidne och om det finns testamente eller äktenskapsförord som ni behöver ta hänsyn till. En bouppteckning måste nästan alltid göras när någon går bort, men om den avlidne varken har tillgångar eller skulder kvar behövs det inte.

Tänk på! Bouppteckningen ska skrivas under och skickas in till Skatteverket senast fyra månader efter dödsfallet, så kom igång i god tid.

Med Jurio kan du enkelt och smidigt upprätta en bouppteckning. Med vår bouppteckningstjänst får du vägledning genom hela processen. Svara på våra frågor och få en överblick över vilka personer som behöver involveras och den avlidnes huvudsakliga tillgångar.

Därefter får du kostnadsfritt prata med en jurist i 15 minuter, som går igenom den grundläggande informationen du lämnat in och besvarar eventuella frågor du har. Du får löpande information om vad som behöver göras och hur det ska göras, så att allt blir rätt och riktigt.

Skapa en Bouppteckning

7. Gör arvsskifte och dela upp arvet

När bouppteckningen har upprättats och registrerats hos Skatteverket kan ett arvskifte genomföras. Detta innebär att dödsboets tillgångar fördelas mellan arvingarna. Hur arvet ska fördelas bestäms av lagen, testamente och dödsbodelägarna emellan. Ni som dödsbodelägare ska gemensamt skriva ner hur arvet ska fördelas och detta dokument kallas för arvskifteshandling. Om det bara finns en dödsbodelägare behöver inget arvskifte upprättas.

Det kan vara klurigt att veta vem som ska ärva vad. Här kan du läsa mer om arvskifte och reglerna kring arvsordningen och testamente!

8. Deklarera för dödsbo

En inkomstdeklaration för dödsboet ska göras. Detta sker precis som en vanlig deklaration. Deklarationen ska alltså lämnas in till Skatteverket kalenderåret efter dödsfallet. Det är de inkomster som den avlidne hade före dödsfallet och eventuella inkomster som dödsboet haft som deklarationen gäller för. 

Precis som vid en vanlig deklaration får dödsboet tillbaka skatt eller betalar restskatt.

Annat som kan vara bra att komma ihåg

Nu har vi gått igenom det viktigaste som ska göras när en anhörig går bort. Det är mycket att tänka på och därmed kan det vara lätt att glömma andra saker som kan vara bra att göra. Här kommer en liten lista på övriga saker som kan vara bra att tänka på: