Vår support är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng

02. februari 2024

Så funkar behovsanställning

Behovsanställning är en särskild anställningsform som egentligen inte regleras i svensk lag. Därför kan det vara svårt att veta vad som gäller. Här går vi igenom grunderna för behovsanställningar.

Vad är en behovsanställning?

En behovsanställning är en slags anställning som förnyas varje arbetspass – vid behov. I svensk lag finns två anställningsformer: tillsvidareanställning (i vanligt tal fast anställning) och tidsbegränsad anställning, så kallad allmän visstidsanställning

Behovsanställningar är ingen anställningsform i sig och regleras inte i lagen om anställningsskydd – LAS. Där finns dock likheter med både tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. Ofta blir den behovsanställda anställd utan ett bestämt slutdatum, likt en tillsvidareanställning. Men hur mycket den anställda kommer jobba, och vilka tider, är sällan fastställt. Faktum är att varje enskilt arbetstillfälle kan tolkas som en ny, tidsbegränsad anställning.

Hur fungerar en behovsanställning?

För den som är behovsanställd kan varje jobbtillfälle ses som ett separat anställningsavtal. Juridiskt blir alltså personen anställd på nytt inför varje arbetspass, trots att det i praktiken verkar som att arbetstagaren är en fast medarbetare som bara jobbar när den blir inringd. Anställningen börjar och slutar med arbetspasset och arbetstagaren är fri att tacka ja eller nej till varje jobbtillfälle.

Alternativt kan behovsanställningar vara utformade som en särskild visstidsanställning. Det kan stå i anställningsavtalet att den anställde ska jobba minst X antal timmar i veckan under en viss period. Sedan blir arbetstagaren avlönad för det slutgiltiga antalet timmar denne faktiskt har arbetat.

Anställningsavtal för behovsanställning

Att behovsanställningar inte regleras i lagen innebär att innehållet i anställningsavtalet och arbetsplatsens kollektivavtal blir extra viktigt, eftersom det inte finns några tydligt lagstadgade riktlinjer att förhålla sig till. Som arbetsgivare måste du vara noga med att skriva ett rättvist anställningsavtal som tar hänsyn till alla aspekter av anställningen. Ännu viktigare blir det om arbetsplatsen saknar kollektivavtal.

Vad gäller vid avbokade arbetspass?

Det är viktigt att påpeka att anställningsavtal kan variera mycket, men som huvudregel har den som är behovsanställd rätt att få betalt för de timmar hen har ingått avtal om. Skulle arbetstagaren tacka ja till att jobba ett visst antal timmar i veckan har arbetstagaren alltså rätt till lön för de timmarna, även om arbetsgivaren avbokar passen. 

Om du är behovsanställd och din arbetsgivare inte betalar den lön du anser dig ha rätt till enligt anställningsavtalet kan du kontakta ditt fackombud eller en facklig representant på din arbetsplats.

Har en behovsanställd någonsin rätt till fast anställning?

Ja. En behovsanställning ses som en särskild visstidsanställning. Enligt lag har den som har en särskild visstidsanställning rätt till fast anställning efter en sammanlagd anställningstid på mer än 12 månader under en femårsperiod. När man ska räkna ut dessa 12 månader är det 365 ‘’LAS-dagar’’ som gäller. Det är dagar som du är anställd. 

Det kan vara så för dig att varje nytt arbetstillfälle räknas som en ny anställning, då är det alltså 365 dagar som du faktiskt har arbetat som gäller. Om dina anställningar sträcker sig över längre perioder kan även dagar då du har varit ledig räknas som arbetade dagar. När man räknar ut LAS-dagar utgår man bara från antalet dagar du har jobbat. Hur många timmar du jobbat respektive dag spelar ingen roll.

Kom ihåg att andra villkor kan gälla om det finns ett kollektivavtal!