Populära produkter
Priser
Aktieägaravtal
Anslutningsavtal till aktieägaravtal
Anställningsavtal
Sekretessavtal / NDA
Framtidsfullmakt
Testamente
Fullmakt
Gåvobrev
Enkelt skuldebrev
Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome
Du börjar nu skapa ett testamente. Genom att svara på våra frågor skräddarsys avtalet efter dina behov.
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta oss i chatten, på telefonnummer 08-446 889 49 eller genom e-post till kontakt@jurio.com.
Tryck på 'Vidare' för att komma igång!
Kom ihåg!
Om du inte är svensk medborgare bör du gå igenom din situation närmre med en jurist innan du upprättar ett svenskt testamente.
När ni upprättar ett nytt testamente med Jurio kommer det att ersätta ert tidigare testamente i dess helhet.
När du upprättar ett nytt testamente med Jurio kommer det att ersätta ditt tidigare testamente i dess helhet.
Eftersom du angett att du inte har några barn får du nu välja vem eller vilka du vill ska få ärva dig. Dessa kallas för testamentstagare.
Det kan vara så att testamentstagaren du angett inte längre finns när du går bort. Du får nu bestämma vad som i sådana fall ska ske med det som testamentstagaren skulle ha fått.
Det kan vara så att en testamentstagare du angett inte längre finns när du går bort. Du får nu bestämma vad som i sådana fall ska ske med det som testamentstagaren skulle ha fått.
Eftersom du bara valt en testamentstagare som är en organisation, kommer ditt arv att gå till dina legala arvingar (din familj) om organisationens verksamhet skulle ha upphört när du går bort. Om du vill undvika detta kan du välja ytterligare en organisation som testamentstagare.
När ni båda gått bort kommer arvet från gå till s barn. Eftersom inte har några barn får du nu ange om s släktingar eller egenvald testamentstagare ska ärva istället.
Kom ihåg!Vi utgår nu ifrån att ni partners vill ärva varandra när ni går bort, och att det först är när båda gått bort som andra får ärva. Om ni istället vill att s barn och s önskade arvingar ska ärva direkt när den första av er går bort, kommer ni kunna välja det i ett senare steg.
Det kan vara så att testamentstagaren angett inte längre finns när går bort. Du får nu bestämma vad som i sådana fall ska ske med det som testamentstagaren skulle ha fått.
Det kan vara så att en testamentstagare angett inte längre finns när går bort. Du får nu bestämma vad som i sådana fall ska ske med det som testamentstagaren skulle ha fått.
Eftersom bara valt en testamentstagare som är en organisation, kommer s arv att gå till hens legala arvingar (din familj) om organisationens verksamhet skulle ha upphört när det är aktuellt för den att få arvet. Om du vill undvika detta kan du välja ytterligare en organisation som testamentstagare.
Eftersom endast har ett barn kommer få ärva allt.
Det är fortfarande en väldigt bra idé att skapa ett testamente. Du kan till exempel bestämma att det du lämnar efter dig ska vara enskild egendom. På så vis kommer s nuvarande eller framtida make inte få ta del av arvet om skulle skilja sig i framtiden.
Med detta val kommer barnen att få lika stora andelar av arvet.
Exempel:
Fredrik har vid sin död en kvarlåtenskap på 900 000 kr, och lämnar efter sig tre barn - Peter, Louise och Charlotte.
Fredrik vill att alla tre barn ska få lika stor del av arvet och väljer därför likadelning. Peter, Louise och Charlotte ärver därför 300 000 kr vardera.
Med detta val kommer ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn.
Kerstin har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 000 000 kr, och lämnar efter sig fyra barn - Anna, Beatrice, Camilla och David.
Kerstin väljer att David ska ärva det minsta som lagen tillåter. Istället för att få 25 % (250 000 kr) i arv, får David endast ärva 12,5 % (125 000 kr).
Med detta val kommer ett barn ärva så mycket som möjligt, medan övriga barn endast får ärva sin laglott.Exempel:
Göran har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 200 000 kr och lämnar efter sig fyra barn - Ylva, Filip, Teodor och Gustav.
Göran väljer att Ylva ska få ärva mest möjligt och begränsar Filip, Teodor och Gustav till deras laglott. Istället för att ärva 25 % (300 000 kr) vardera får Filip, Teodor och Gustav endast 12,5 % (150 000 kr) vardera. Ylva ärver resterande 62,5 % (750 000 kr).
Eftersom är den enda person som ska ärva av finns inget behov av att välja hur arvet ska fördelas. ska alltså få hela arvet.
Eftersom fler än en testamentstagare ska få ärva får du nu välja hur kvarlåtenskapen ska fördelas mellan testamentstagarna.
Den av och som lever längst kommer ärva efter den andra maken med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken får använda arvet fritt, men inte testamentera eller skänka bort det i gåva.
Ni får nu välja vad som ska hända med arvet efter er när ni båda gått bort. Klicka på respektive val för att få mer information.
s legala arvingar kommer få arvet från , och s legala arvingar kommer få arvet från . Eftersom ni saknar barn innebär det att det är eventuella barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn som står i tur att få ärva.
Ni väljer själva en eller flera så kallade testamentstagare som ska ärva er när ni båda har gått bort.
Det kan vara så att testamentstagaren ni angett inte längre finns när ni går bort. Ni får nu bestämma vad som i sådana fall ska ske med det som testamentstagaren skulle ha fått.
Det kan vara så att en testamentstagare ni angett inte längre finns när ni går bort. Ni får nu bestämma vad som i sådana fall ska ske med det som testamentstagaren skulle ha fått.
Välj ifall ni makar ska ärva varandra, eller om ert barn ska få sitt arv direkt efter den första makens död. Det vanligaste alternativet är att makar ärver varandra, och att barn får vänta på sitt arv.
Välj ifall ni makar ska ärva efter varandra, eller om era barn ska få sitt arv direkt efter den första makens död. Det vanligaste alternativet är att makar ärver varandra, och att barn får vänta på sitt arv.
Konsekvens:
Detta valet innebär att barnen ärver den först avlidne maken direkt. Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först bör den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.
Detta valet innebär att ärver den först avlidne maken direkt. Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först bör den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.
Eftersom och bara har ett barn kommer ärva allt efter sina föräldrars död. Ni behöver därför inte bestämma hur arvet ska fördelas efter bådas bortgång.
Även om ärver allt är det fortfarande en bra väldigt god idé att skapa ett testamente. Ni kan till exempel bestämma att er kvarlåtenskap ska vara enskild egendom. Det betyder att s nuvarande eller framtida make inte kommer få del av arvet om skulle skilja sig i framtiden.
Ni har valt att den av er som lever längst ska ärva med fri förfoganderätt. Det betyder att barn får vänta på arv tills båda makar har gått bort.
Med detta val kommer barnen att få lika stora andelar av arvet.Exempel: Fredrik har vid sin död en kvarlåtenskap på 900 000 kr, och lämnar efter sig tre barn - Peter, Louise och Charlotte. Fredrik vill att alla barn ska få lika stor del av arvet och väljer därför likadelning. Peter, Louise och Charlotte ärver 300 000 kr vardera.
Med detta val kommer ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn.Exempel: Kerstin har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 000 000 kr, och lämnar efter sig fyra barn - Anna, Beatrice, Camilla och David. Kerstin väljer att David ska ärva det minsta som lagen tillåter. Istället för 25 % (250 000 kr) i arv, får David endast 12,5 % (125 000 kr).
Med detta val kommer ett barn ärva så mycket som möjligt, medan övriga barn endast får ärva sin laglott.Exempel: Göran har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 200 000 kr och lämnar efter sig fyra barn - Ylva, Filip, Teodor och Gustav. Göran väljer att Ylva ska få ärva mest möjligt och begränsar Filip, Teodor och Gustav till deras laglott. Istället för att ärva 25 % (300 000 kr) vardera får Filip, Teodor och Gustav endast 12,5 % (150 000 kr) vardera. Ylva ärver resterande 62,5 % (750 000 kr).
Ni har valt att ska få arvet från den först avlidna maken direkt. När den sist avlidna maken går bort kommer får hela arvet efter den sist avlidna maken.
Ni har valt att barnen ska få arvet från den först avlidna maken direkt, med lika stor del vardera. När den sist avlidna maken går bort kommer barnen även få dela på arvet efter den sist avlidna maken.
Ni har angett att ni har särkullbarn på båda sidor. Nu får ni välja hur arvet efter er ska fördelas.
Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och har valt testamenstagare. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och testamentstagare.
Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och att s kvarlåtenskap ska ärvas enligt svensk arvsordning. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och familjemedlemmar.
1. Den som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande maken så långt som lagen tillåter.
2. Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad som står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att särkullbarnen på bägge sidor respekterar er vilja att låta maken ärva allt.
3. Om testamentet respekteras kommer varje särkullbarn få sin del av arvet efter sin förälder när båda makar har gått bort.
2. Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt, oavsett vad som står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att s särkullbarn ska respektera er vilja att låta maken ärva allt. Om er önskan respekteras kommer allt arv att fördelas när ni båda har gått bort.
3. När ni båda har gått bort kommer s barn och s testamentstagare få sitt arv.
1. Den av er som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande maken så långt som lagen tillåter.
2. Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt, oavsett vad som står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att s särkullbarn ska respektera er vilja att låta maken ärva allt. Om er önskan respekteras kommer allt arv fördelas när ni båda har gått bort.
1. Barnen får sitt arv efter den först avlidne maken direkt och behöver inte vänta på att båda makar ska gå bort.
2. Den make som lever längst garanteras dock att dennes egendom ska uppgå till minst fyra prisbasbelopp efter bodelning vid den först avlidnes bortgång.
3. När den längst levande maken har gått bort får dennes barn sitt arv.
Tänk på! Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.
1. Barn eller testamentstagare får sitt arv efter den först avlidne maken direkt, och behöver inte vänta på att båda makar ska gå bort.
3. När den längst levande maken har gått bort får dennes barn eller testamentstagare sitt arv.
Välj ifall makarna ska få ärva varandra, eller om gemensamma barn och särkullbarn ska få sitt arv direkt efter sin förälders död.Särkullbarn kan alltid kräva hälften av arvet från sin förälder direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad som står i testamentet. Om ni väljer att makarna ska få ärva varandra innehåller testamentet alltså endast en önskan om att särkullbarnen på bägge sidor respekterar er vilja att låta maken ärva allt.
Nu får vardera förälder bestämma hur hens kvarlåtenskap ska fördelas mellan sina bröstarvingar. Din makes särkullbarn ärver inte dig.1. Likadelning mellan barnen
Vid likadelning fördelas arvet i lika stora andelar.
2. Minst möjligt till ett barn
Ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn.
3. Mest möjligt till ett barn
Ett barn ärver så mycket som möjligt, medan alla andra barn endast får ärva sin laglott.
Enligt svensk lag har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Med andra ord går det inte att helt utesluta ett barn från att ärva.
Arvet efter
Eftersom du endast har ett barn kommer ärva allt efter dig.
Vilket av s barn ska ärva minst möjligt?
Vilket av s barn ska ärva mest möjligt?
Med detta testamente får ni sambor samma skydd som makar. Den av och som lever längst kommer ärva efter den andra med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande sambon får använda arvet fritt, men inte testamentera eller skänka bort det i gåva.Ni får nu välja vad som ska hända med arvet efter er när ni båda gått bort. Klicka på respektive val för att få mer information.
Skapa konto
Logga in
