Supporten är öppen mån. - tors. kl 09.00 - 16.30. Fredag kl 09.00 - 16.00 | kontakt@jurio.com | Tlf. 08 446 889 49
Alternate Text

Din version av [[BrowserName]] är inaktuell och vissa funktioner på sidan kanske inte fungerar korrekt. Vi rekommenderar att du använder den senaste versionen av Google Chrome

Ignorera / stäng

Testamente

 

 

Du börjar nu skapa ett testamente. I formuläret får du svara på ett antal frågor. Testamentet formas automatiskt efter dina svar och du kan gå fram och tillbaka i formuläret tills du är nöjd. När du har betalt får du tillgång till testamentet omedelbart!

 

Om du har några frågor eller behöver hjälp är du välkommen att kontakta oss i chatten, på telefonnummer 
08-446 889 49 eller genom e-post till kontakt@jurio.com.

 

Tryck på ‘Vidare’ för att komma igång!

Ange din civilstatus

Med Jurio kan makar och sambor skriva ett inbördes testamente. På så vis skrivs båda era viljor ihop i ett och samma dokument. 



Om samboförhållandet

Fyll i den månad och det år ni blev sambor nedanför, alltså när ni flyttade ihop. 



Om äktenskapet

Ange det datum ni gifte er i kalendern nedan.

Testatorn är den som upprättar ett testamente. Ange testatorns fulla namn nedan.

Sambo nr. 1

Make nr. 1

 

Sambo nr. 2

 

Make nr. 2

Ange ifall redan har ett giltigt testamente sedan tidigare.

Som sambor kommer ni nu upprätta ett inbördes testamente.

Som makar kommer ni nu upprätta ett inbördes testamente.

 


 
Ersätta eller komplettera?

Du har angett att redan har ett giltigt testamente sedan tidigare. Ska det fortsätta gälla, eller helt ersättas av testamentet du skapar nu?

 


 

Ersätta eller komplettera?

Du har angett att och redan har ett giltigt inbördes testamente sedan tidigare. Ska det fortsätta gälla, eller helt ersättas av testamentet du skapar nu?

Konsekvens:

Detta testamente kommer helt ersätta det tidigare testamentet, tecknat den .

När det nya testamentet har undertecknats framför två vittnen upphör det tidigare testamentet att gälla.

Konsekvens:

Detta testamente kommer gälla tillsammans med det tidigare testamentet, tecknat den .

Ett tillägg till ett redan existerande testamente kallas också för ett kodicill. Skulle det tidigare testamentet och det nyskrivna testamentet motsäga varandra på någon punkt kommer det nyskrivna testamentet ha företräde på den punkten.

Om ni har skrivit ett äktenskapsförord bör det framgå i ert testamente.

Tips!

Med ett äktenskapsförord kan ni som är gifta bestämma att all eller delar av er egendom ska undantas från en framtida bodelning – vare sig det beror på skilsmässa eller dödsfall. Ni kan skapa ett äktenskapsförord med Jurio! 

Om ni har skrivit ett samboavtal bör det anges i ert testamente.

Tips!

Med ett samboavtal kan ni bestämma att all eller delar av er samboegendom ska undantas från en framtida bodelning – vare sig det beror på separation eller dödsfall. Ni kan skapa ett samboavtal med Jurio! 

Du har angett att du inte har några barn. Därför får du nu välja hur många personer som ska få ärva dig. Dessa personer kallas från och med nu för testamentstagare.

 


 

Du får nu välja ifall testamentstagarens arvingar ska bli testamentstagare i andra hand.

Om din utsedda testamentstagare skulle dö innan dig innebär det att din testamentstagares arvingar kommer få ärva dig istället.


 

Du kan nu välja ifall dina testamentstagares arvingar ska bli testamentstagare i andra hand.

Om någon du utsett till testamentstagare skulle dö innan dig, innebär det att testamentstagarens arvingar kommer få ärva dig istället.

Exempel:

Johan utser Ylva till sin enda testamentstagare och väljer att Ylvas arvingar ska få ärva i andra hand. Ylva går bort före Johan och lämnar efter sig dottern heter Emelie. När Johan går bort kommer Emelie få ärva av Johan i Ylvas ställe.

Exempel:

Karin utser Erik och Hamid till testamentstagare. Karin har valt att Eriks och Hamids arvingar ska ärva henne i andra hand. Erik går bort före Karin, och lämnar efter sig en son som heter Samuel. Eftersom Karin valt att Eriks arvingar ska få ärva i andra hand kommer Samuel få Eriks del av arvet efter Karin. Hamid lever fortfarande när Karin går bort, och får sin del av arvet som planerat.

Exempel:

Johan utser Ylva till testamentstagare, men väljer inte att Ylvas arvingar ska få ärva i andra hand. Ylva går bort före Johan och lämnar efter sig dottern heter Emelie. När Johan går bort kommer hans kvarlåtenskap gå vidare till hans familjemedlemmar enligt den legala arvsordnignen – i första hand till föräldrar eller syskon. 

Ange om ni har gemensamma barn och/eller särkullbarn.

Med särkullbarn menas barn från en tidigare relation.

 


 

Gemensamma barn

 


 

Särkullbarn från

 


 

Särkullbarn från


 

Arv till familj eller testamentstagare

Eftersom inte har några barn får du nu ange vem som ska ärva efter .

Antingen kan arvingar från den legala arvsordningen ärva. Det blir i första hand föräldrar, syskon, syskonbarn eller halvsyskon. Annars kan utse egna testamentstagare.

 

Kom ihåg!
Den du nu väljer kommer som utgångspunkt ärva först efter att ni båda har gått bort. Detta kan ändras i nästa steg.

 


 

Välj testamentstagare

Utse testamentstagare. Det går att välja upp till fyra testamentstagare. Alla testamentstagare kommer få lika stor andel i arv.

 


 

Arv till familj eller testamentstagare

Eftersom inte har några barn får du nu ange vem som ska ärva efter .

Antingen kan arvingar från den legala arvsordningen ärva. Det blir i första hand föräldrar, syskon, syskonbarn eller halvsyskon. Annars kan utse egna testamentstagare.

 

Kom ihåg!
Den du nu väljer kommer som utgångspunkt ärva först efter att ni båda har gått bort. Detta kan ändras i nästa steg.

 


 

Välj testamentstagare

Utse testamentstagare. Det går att välja upp till fyra testamentstagare. Alla testamentstagare kommer få lika stor andel i arv.

 

Eftersom endast har ett barn kommer få ärva allt. Du behöver därför inte bestämma hur arvet ska fördelas.

 
Även om ärver allt är det fortfarande en bra idé att skapa ett testamente. Du kan till exempel bestämma att det du lämnar efter dig ska vara enskild egendom. På så vis kommer s nuvarande eller framtida make inte få ta del av arvet om skulle skilja sig i framtiden.

Välj hur arvet ska fördelas mellan dina barn. Det kan göras på tre olika sätt:

1. Likadelning mellan barnen

Vid likadelning fördelas arvet i lika stora andelar.

2. Minst möjligt till ett barn

Ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn

3. Mest möjligt till ett barn

Ett barn ärver så mycket som möjligt, medan alla andra barn endast får ärva sin laglott.

Kom ihåg!

Enligt svensk lag har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Med andra ord går det inte att helt utesluta att barn från att ärva.

Exempel:

Fredrik har vid sin död en kvarlåtenskap på 900 000 kr, och lämnar efter sig tre barn - Peter, Louise och Charlotte.

Fredrik vill att alla tre barn ska få lika stor del av arvet och väljer därför likadelning. Peter, Louise och Charlotte ärver därför 300 000 kr vardera.

 

Exempel:

Kerstin har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 000 000 kr, och lämnar efter sig fyra barn - Anna, Beatrice, Camilla och David.

Kerstin väljer att David ska ärva det minsta som lagen tillåter. Istället för att få 25 % (250 000 kr) i arv, får David endast ärva 12,5 % (125 000 kr).

Exempel:

Göran har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 200 000 kr och lämnar efter sig fyra barn - Ylva, Filip, Teodor och Gustav.

Göran väljer att Ylva ska få ärva mest möjligt och begränsar Filip, Teodor och Gustav till deras laglott. Istället för att ärva 25 % (300 000 kr) vardera får Filip, Teodor och Gustav endast 12,5 % (150 000 kr) vardera. Ylva ärver resterande 62,5 % (750 000 kr).



Vilket barn ska ärva minst möjligt?



Vilket barn ska ärva mest möjligt?

Eftersom  är den enda person som ska ärva av finns inget behov av att välja hur arvet ska fördelas. ska alltså få hela arvet.

Eftersom fler än en testamentstagare ska få ärva får du nu välja hur kvarlåtenskapen ska fördelas mellan testamentstagarna. Du har två olika möjligheter:

1. Likadelning

Arvet fördelas med lika stor del mellan testamentstagarna.


2. Skevdelning

Du bestämmer själv hur mycket varje testamentstagare ska ärva, genom att ange procentandelar.

 

%
%
%
%

Arv efter först avlidna maken

Den av och som lever längst kommer ärva efter den andra maken med fri förfoganderätt. Egendom ärvd med fri förfoganderätt får användas relativt fritt, men inte testamenteras bort eller skänkas bort i gåva.



Arvet efter bådas bortgång

Välj vad som ska hända när båda makar har gått bort. 

1. Likadelning bland respektive familjer

s arvingar kommer få arvet från , och s arvingar kommer få arvet från . Eftersom makarna saknar barn är det eventuella barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn som står i tur att få ärva. 

2. Fördela arvet mellan utvalda testamentstagare

Makarna väljer själva vem som ska ärva dem när båda har gått bort. Om någon person ni väljer skulle gå bort innan den sista av er, kommer den personens bröstarvingar att ärva andelen istället.  

 

Exempel:

Britta och Timo är gifta utan barn. Den längst levande ärver den andra med fri förfoganderätt. Efter bådas död ska arvet gå till deras respektive släkter. Timo går bort först. En bodelning görs, och Britta ärver allt från Timo. Ett par år senare, när även Britta går bort, fördelas arvet mellan familjerna. Brittas syster får ärva från Britta. Timos arv går i sin tur till hans närmaste släkting i livet, en brorson.

Exempel:

Dejan och Sofia är gifta och har inga barn. Den längst levande ärver den andra med fri förfoganderätt. Efter bådas död ska deras gemensamma kvarlåtenskap gå till testamentstagare som de själva valt. De väljer att hela kvarlåtenskapen ska gå till deras vän Frida, som har hjälpt dem mycket på äldre dar.


 

Välj testamentstagare

 



Fördelning bland testamentstagare

Eftersom fler än en testamentstagare ska få ärva er får ni nu välja hur er gemensamma kvarlåtenskap ska fördelas mellan era testamentstagare. Ni har två olika möjligheter:


1. Likadelning

Arvet fördelas med lika stor del mellan era testamentstagare.

2. Skevdelning

Ni bestämmer själva hur mycket varje testamentstagare ska ärva genom att ange procentandelar.

%
%
%
%

Arvet efter första maken

Välj ifall makarna ska ärva varandra, eller om deras barn ska få sitt arv direkt efter den första makens död. Det vanligaste alternativet är att makar ärver varandra, och att barn får vänta på sitt arv.

Arv efter första maken

Välj ifall makarna ska ärva efter varandra, eller om deras barn ska få sitt arv direkt efter den första makens död. Det vanligaste alternativet är att makar ärver varandra, och att barn får vänta på sitt arv.

Konsekvens:

Den av er som lever längst kommer ärva efter den andra med fri förfoganderätt. Det betyder att barn får vänta på arv tills båda makar har gått bort. Ni behöver inte oroa er för att sälja hus eller bostadsrätt – allt kommer tas över av den efterlevande maken.
 
Den efterlevande maken får spendera arvet nästan hur som helst. Men det finns vissa begränsningar. Till exempel får arvet inte ges bort eller testamenteras bort.

Konsekvens: 

Barnen ärver efter den först avlidne maken direkt och behöver inte vänta på att båda makar ska gå bort.

Den make som lever längst garanteras dock att dennes egendom ska uppgå till minst fyra prisbasbelopp efter bodelning vid den först avlidnes bortgång. 

 
Kom ihåg!

Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.

 

 

Konsekvens: 

Barnet ärver efter den först avlidne maken direkt och behöver inte vänta på att båda makar ska gå bort. 

Den make som lever längst garanteras dock att dennes egendom ska uppgå till minst fyra prisbasbelopp efter bodelning vid den först avlidnes bortgång. 

 
Kom ihåg!

Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.

 



Arv efter bådas död

Eftersom och bara har ett barn kommer ärva allt efter sina föräldrars död. Ni behöver därför inte bestämma hur arvet ska fördelas.

 
Även om ärver allt är det fortfarande en bra idé att skapa ett testamente. Ni kan till exempel bestämma att er kvarlåtenskap ska vara enskild egendom. Det betyder att s nuvarande eller framtida make inte kommer få del av arvet om skulle skilja sig i framtiden.

 



Arvet efter bådas död

Du har valt att den av er som lever längst ska ärva med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken sitter kvar i ett orubbat bo. Först när ni båda har gått bort går arvet vidare till era barn.

Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan era barn. Det kan göras på tre olika sätt:

1. Likadelning mellan barnen

Vid likadelning fördelas arvet i lika stora andelar.

2. Minst möjligt till ett barn

Ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn

3. Mest möjligt till ett barn

Ett barn ärver så mycket som möjligt, medan alla andra barn endast får ärva sin laglott.

Kom ihåg!

Enligt svensk lag har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Med andra ord går det inte att helt utesluta att barn från att ärva.

Exempel: Fredrik har vid sin död en kvarlåtenskap på 900 000 kr, och lämnar efter sig tre barn - Peter, Louise och Charlotte.

Fredrik vill att alla barn ska få lika stor del av arvet och väljer därför likadelning. Peter, Louise och Charlotte ärver 300 000 kr vardera.

Exempel: Kerstin har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 000 000 kr, och lämnar efter sig fyra barn - Anna, Beatrice, Camilla och David.

Kerstin väljer att David ska ärva det minsta som lagen tillåter. Istället för 25 % (250 000 kr) i arv, får David endast 12,5 % (125 000 kr).

Exempel: Göran har vid sin död en kvarlåtenskap på 1 200 000 kr och lämnar efter sig fyra barn - Ylva, Filip, Teodor och Gustav.

Göran väljer att Ylva ska få ärva mest möjligt och begränsar Filip, Teodor och Gustav till deras laglott. Istället för att ärva 25 % (300 000 kr) vardera får Filip, Teodor och Gustav endast 12,5 % (150 000 kr) vardera. Ylva ärver resterande 62,5 % (750 000 kr).



Vilket barn ska ärva minst möjligt?



Vilket barn ska ärva mest möjligt?

 



Arvet efter den sist avlidna maken

Ni har valt att ska få arvet från den först avlidna maken direkt. När den sist avlidna maken går bort kommer får hela arvet efter den sist avlidna maken.

 



Arvet efter sist avlidna maken

Ni har valt att barnen ska få arvet från den först avlidna maken direkt, med lika stor del vardera. När den sist avlidna maken går bort kommer barnen även få dela lika på arvet efter den sist avlidna maken.

Ni har angett att ni har särkullbarn på båda sidor. Nu får ni välja hur arvet efter er ska fördelas.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och har valt testamenstagare. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och testamentstagare.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och har valt testamenstagare. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och testamentstagare.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och att s kvarlåtenskap ska ärvas enligt svensk arvsordning. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och familjemedlemmar.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och att s kvarlåtenskap ska ärvas enligt svensk arvsordning. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och familjemedlemmar.


Konsekvens:
 

1. Den som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande maken så långt som lagen tillåter.

2. Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad som står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att särkullbarnen på bägge sidor respekterar er vilja att låta maken ärva allt.

3. Om testamentet respekteras kommer varje särkullbarn få sin del av arvet efter sin förälder när båda makar har gått bort.


Konsekvens:
 

1. Den som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande maken så långt som lagen tillåter.

2. Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt, oavsett vad som står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att s särkullbarn ska respektera er vilja att låta maken ärva allt. Om er önskan respekteras kommer allt arv att fördelas när ni båda har gått bort.

3. När ni båda har gått bort kommer s barn och s testamentstagare få sitt arv.


Konsekvens:
 

1. Den av er som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande maken så långt som lagen tillåter.

2. Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt, oavsett vad som står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att s särkullbarn ska respektera er vilja att låta maken ärva allt. Om er önskan respekteras  kommer allt arv fördelas när ni båda har gått bort.

3. När ni båda har gått bort kommer s barn och s testamentstagare få sitt arv.


Konsekvens:

1. Barnen får sitt arv efter den först avlidne maken direkt och behöver inte vänta på att båda makar ska gå bort.

2. Den make som lever längst garanteras dock att dennes egendom ska uppgå till minst fyra prisbasbelopp efter bodelning vid den först avlidnes bortgång. 

3. När den längst levande maken har gått bort får dennes barn sitt arv.

Tänk på! Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.


Konsekvens:

1. Barn eller testamentstagare får sitt arv efter den först avlidne maken direkt, och behöver inte vänta på att båda makar ska gå bort.

2. Den make som lever längst garanteras dock att dennes egendom ska uppgå till minst fyra prisbasbelopp efter bodelning vid den först avlidnes bortgång. 

3. När den längst levande maken har gått bort får dennes barn eller testamentstagare sitt arv.

Tänk på! Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.


Konsekvens:

1. Barn eller testamentstagare får sitt arv efter den först avlidne maken direkt, och behöver inte vänta på att båda makar ska gå bort.

2. Den make som lever längst garanteras dock att dennes egendom ska uppgå till minst fyra prisbasbelopp efter bodelning vid den först avlidnes bortgång. 

3. När den längst levande maken har gått bort får dennes barn eller testamentstagare sitt arv.

Tänk på! Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.

Arv mellan makar

Välj ifall makarna ska få ärva varandra, eller om gemensamma barn och särkullbarn ska få sitt arv direkt efter sin förälders död.

Tips!

Det vanligaste alternativet är att makar ärver varandra med fri förfoganderätt, och att barn får vänta på sitt arv tills båda makar har gått bort. Fri förfoganderätt innebär att du får ärva och använda din makes egendon – men du får inte ge bort den i gåva eller testamentera bort den till någon annan.

 

Tänk på!

Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad som står i testamentet. Om ni väljer att makarna ska få ärva varandra innehåller testamentet alltså endast en önskan om att särkullbarnen på bägge sidor respekterar er vilja att låta maken ärva allt. 

Om ni väljer att barn ska få sitt arv direkt efter sin förälders död, så garanteras dock alltid den make som lever längst att dennes egendom ska uppgå till minst fyra prisbasbelopp efter bodelning vid den först avlidnes bortgång.

 

 

 



Barnens arv

Nu får vardera förälder bestämma hur hens kvarlåtenskap ska fördelas mellan sina bröstarvingar. Din makes särkullbarn ärver inte av dig.

1. Likadelning mellan barnen

Vid likadelning fördelas arvet i lika stora andelar.

2. Minst möjligt till ett barn

Ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn.

3. Mest möjligt till ett barn

Ett barn ärver så mycket som möjligt, medan alla andra barn endast får ärva sin laglott.

Kom ihåg!

Enligt svensk lag har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Med andra ord går det inte att helt utesluta ett barn från att ärva.



Arvet efter

Eftersom du endast har ett barn kommer ärva allt efter dig.



Vilket av s barn ska ärva minst möjligt?



Vilket av s barn ska ärva mest möjligt?



Arvet efter

Eftersom du endast har ett barn kommer ärva allt efter dig.

 



Vilket av s barn ska ärva minst möjligt?



Vilket av s barn ska ärva mest möjligt?

Arv efter först avlidna sambon

Med detta testamente får ni sambor samma skydd som makar. Den av och som lever längst kommer ärva efter den andra med fri förfoganderätt. Arvet kan användas relativt fritt, men får inte testamenteras bort eller skänkas bort i gåva.



Arvet efter bådas bortgång

Vad ska hända med er gemensamma kvarlåtenskap när båda har gått bort?

1. Likadelning bland våra respektive familjer

s arvingar kommer enligt lag få arvet från , medan kommer få arvet från . Eftersom ni saknar barn är det eventuella barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn som står i tur att få ärva. 

2. Fördela arvet mellan utvalda testamentstagare

Ni får själva välja vem som ska ärva efter er.

Exempel:

Britta och Timo är sambor och har inga barn. De skriver ett testamente som säger att den längst levande ska ärva den andra med fri förfoganderätt. Efter bådas död ska arvet delas mellan deras respektive släkter. När Timo går bort ärver Britta allt från Timo. När även Britta går bort fördelas arvet mellan familjerna. Brittas syster får ärva från Britta. Timos arv går i sin tur till hans närmaste släkting i livet, en brorson.

Exempel:

Dejan och Sofia är sambor och har inga barn. De skriver ett testamente som säger att den längst levande ska ärva den andra med fri förfoganderätt. Efter bådas död ska arvet efter dem båda gå till testamentstagare som de själva väljer. De väljer att hela kvarlåtenskapen ska gå till deras vän Frida, som har hjälpt dem mycket på äldre dar.

 



Välj testamentstagare

 



Fördelning bland testamentstagare

Eftersom ni har valt fler än en testamentstagare som ska få ärva er får ni nu välja hur er kvarlåtenskap ska fördelas mellan era testamentstagare. Ni har två möjligheter:

1. Likadelning

Arvet fördelas med jämnt mellan era testamentstagare.

2. Skevdelning

Ni bestämmer själva hur mycket varje testamentstagare ska ärva, genom att ange procentandelar.

 

%
%
%
%

Arvet efter första sambon

Välj om ni ska ärva efter varandra, eller om ert barn ska få hela sitt arv direkt efter den första sambons död.

Arvet efter första sambon

Välj om ni sambor ska ärva varandra, eller om era barn ska få sitt arv direkt efter den första sambons död.

Konsekvens: 

Den av er som lever längst kommer ärva den andra med fri förfoganderätt. Ert barn får vänta på sitt arv tills ni båda har gått bort.

Kom ihåg!

Testamentet kommer uppmana ert barn till att vänta. Men kan fortfarande kräva sin laglott, alltså halva sitt arv, direkt efter den först avlidna föräldern så länge ni är sambor och inte gifta.

Konsekvens: 

Den av er som lever längst kommer ärva efter den andra med fri förfoganderätt. Era barn får vänta på sitt arv tills ni båda har gått bort.

Kom ihåg!

Testamentet kommer uppmana era barn till att vänta. Men era barn kan fortfarande kräva sin laglott, alltså halva sitt arv, direkt efter den först avlidna föräldern så länge ni är sambor och inte gifta.

Konsekvens: 

Ert barn kommer ärva efter den först avlidne sambon direkt och behöver inte vänta på att båda sambor ska gå bort. 

Tänk på!

Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.

Konsekvens:

Era barn ärver den först avlidne sambon direkt och behöver inte vänta på att båda sambor ska gå bort. 

Tänk på!

Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.

 



Arv efter bådas död

Eftersom och endast har ett barn kommer få ärva allt efter den sista sambons död.

Kom ihåg!

Med detta testamente säkerställer ni att ni åtminstone kommer ärva hälften av varandras kvarlåtenskap. Dessutom kan ni skydda ert barns arv genom att göra det till enskild egendom.

 



Arv efter bådas död

Ni har valt att den av er som lever längst ska ärva med fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande sambon sitter kvar i ett orubbat bo. Först när den efterlevande sambon har gått bort fördelas arvet mellan era barn.

Ni får nu välja hur arvet ska fördelas efter att båda har gått bort.

Eftersom och har flera barn får ni välja hur arvet ska fördelas mellan barnen. Det kan göras på tre olika sätt:

1. Likadelning mellan barnen

Vid likadelning fördelas arvet lika mellan barnen i lika stora andelar.

2. Minst möjligt till ett barn

Detta betyder att en av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av arvslotten. Arvslotten i sin tur är vad barnet annars skulle få enligt ärvdabalkens regler. 

3. Mest möjligt till ett barn

Ett barn ärver så mycket som möjligt medan alla andra barn endast får ärva sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är det arv som barn vanligtvis får enligt ärvdabalkens regler.

Exempel:

Fredrik och Maria har tre barn - Peter, Louise och Charlotte. Fredrik går bort först och Maria ärver efter Fredrik med fri förfoganderätt. När Maria går bort får alla tre barn ska få lika stor del av arvet, alltså en tredjedel var.

Exempel:

Kerstin och Pål har fyra barn - Anna, Beatrice, Camilla och David. Kerstin avlider först, och Pål ärver allt efter Kerstin med fri förfoganderätt.

Kerstin och Påls testamente säger att David ska ärva det minsta som lagen kräver i sitt testamente. Istället för att få 25 % i arv, får David endast ärva 12,5 %. De tre andra barnen Anna, Beatrice och Camilla får ärva 29,2 % vardera.

Exempel:

Göran och Beata har fyra barn - Ylva, Filip, Teodor och Gustav. Göran avlider först, och Beata ärver allt efter Göran med fri förfoganderätt.

Göran och Beata väljer att Ylva ska få ärva mest möjligt enligt testamentet, genom att begränsa Filip, Teodor och Gustav till deras laglott. Istället för att ärva 25 % vardera, så får Filip, Teodor och Gustav endast 12,5 % vardera. Ylva ärver resterande 62,5 %.



Vilket barn ska ärva minst möjligt?



Vilket barn ska ärva mest möjligt?

Ni har angett att ni har särkullbarn på båda sidor. Nu får ni välja hur arvet efter er ska fördelas.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och har valt testamenstagare. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er, särkullbarn och testamentstagare.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och har valt testamenstagare. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er, särkullbarn och testamentstagare.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och att s kvarlåtenskap ska ärvas enligt svensk arvsordning. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och familjemedlemmar.

Ni har angett att har särkullbarn från en tidigare relation, och att s kvarlåtenskap ska ärvas enligt svensk arvsordning. Ni får nu välja hur arvet ska fördelas mellan er makar, särkullbarn och familjemedlemmar.


Konsekvens:
 

1. Den av er som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den andra sambon med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande sambon så långt som lagen tillåter.

 
2.
Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad det står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att särkullbarnen på bägge sidor respekterar er vilja att låta den längst levande sambon ärva allt med fri förfoganderätt.

 
3.
Om särkullbarnen respekterar testamentet kommer allt arv att fördelas när ni båda har gått bort.


Konsekvens:

1. Barnen får arvet efter sin avlidna förälder direkt och behöver inte vänta på att båda sambor ska gå bort.

 
2.
När den längst levande sambon har gått bort, får dennes barn sitt arv.

 
Tänk på!

Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.


Konsekvens:
 

1. Den av er som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den andra sambon med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande sambon så långt som lagen tillåter.

 
2.
Särkullbarn kan kräva hälften av arvet från sin förälder direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad testamentet säger. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att särkullbarn respekterar er vilja att låta den längst levande sambon ärva allt. Om testamentet respekteras kommer allt arv att fördelas när ni båda har gått bort.

 
3.
När ni båda har gått bort kommer s barn och s testamentstagare få sitt arv.


Konsekvens:
 

1. Den av er som lever längst kommer som utgångspunkt ärva allt efter den andra sambon med fri förfoganderätt. Testamentet gynnar alltså den längst levande sambon så långt som lagen tillåter.

 
2.
Särkullbarn kan kräva hälften av sitt arv direkt när föräldern har gått bort, oavsett vad som står i testamentet. Testamentet innehåller alltså endast en önskan om att särkullbarnen respekterar er vilja att låta den längst levande ärva allt. Om testamentet respekteras kommer allt arv att fördelas när ni båda har gått bort.

 
3.
När ni båda har gått bort kommer s barn och s testamentstagare få sina arv.


Konsekvens:

1. Barn eller testamentstagare får sitt arv efter den först avlidne sambon direkt och behöver inte vänta på att båda sambor ska gå bort.

 
2.
När den längst levande sambon har gått bort får dennes barn eller testamentstagare sitt arv.

 
Tänk på!

Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande maken ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.


Konsekvens:

1. Barn eller testamentstagare får sitt arv efter den först avlidne sambon direkt och behöver inte vänta på att båda sambor ska gå bort.

 
2.
När den längst levande sambon har gått bort får dennes barn eller testamentstagare sitt arv.

 
Tänk på!

Välj bara detta alternativ om ni båda har god ekonomi. Oavsett vem som dör först ska den efterlevande sambon ha råd att köpa ut den gemensamma bostaden och klara sig ekonomiskt utan något arv.

Arv mellan sambor

Till skillnad från gifta par har sambor inte någon automatisk rätt att ärva varandra i Sverige. Istället går er respektive kvarlåtenskap direkt till barn eller andra arvingar – exempelvis föräldrar eller syskon. Detta kan ni ändra i ett testamente.



Barnens arv

Nu får vardera förälder bestämma hur hens kvarlåtenskap ska fördelas mellan sina bröstarvingar. Din sambos särkullbarn ärver inte av dig.

1. Likadelning mellan barnen

Vid likadelning fördelas arvet i lika stora andelar.

2. Minst möjligt till ett barn

Ett av barnen begränsas till att endast få sin laglott, vilket är hälften av vad barnet skulle få vid likadelning. Resten går till övriga barn.

3. Mest möjligt till ett barn

Ett barn ärver så mycket som möjligt, medan alla andra barn endast får ärva sin laglott.

Kom ihåg!

Enligt svensk lag har bröstarvingar alltid rätt till sin laglott. Med andra ord går det inte att helt utesluta ett barn från att ärva.



Arvet efter



Vilket av s barn ska ärva minst möjligt?



Vilket av s barn ska ärva mest möjligt?

Eftersom du endast har ett barn kommer ditt barn att ärva allt efter dig.



Arvet efter



Vilket av s barn ska ärva minst möjligt?



Vilket av s barn ska ärva mest möjligt?

Eftersom du endast har ett barn kommer ärva allt efter dig.

Såhär kommer arvet att fördelas: