Uppskov bostadsförsäljning

Vad är uppskov?

Uppskov innebär att man skjuter upp hela eller delar av den skatt man ska betala vid en bostadsförsäljning, om man har gått med vinst. När du säljer en bostad måste du betala 22 procent skatt på vinsten. 

Anta att du för några år sedan köpte en bostad för 2 miljoner kronor, och nu säljer denna för 3 miljoner kronor. Då har du gjort en vinst på 1 miljon kronor, som ska beskattas med 22 procent. Du behöver alltså betala 220 000 kronor i skatt på den miljonen du går på vinst med.

Fördelen med att få uppskov är att du får mer fritt kapital att investera i din nästa bostad. Detta gynnar bostadsmarknaden och samhället eftersom fler har möjlighet att köpa och sälja bostäder. Nackdelen är att skatten skjuts upp till senare och därmed ska beskattas enligt de skatteregler som gäller vid den senare tidpunkten. Det innebär att man inte på förhand kan förutse hur skattereglerna kommer att se ut när skatten väl ska betalas.

Du kan antingen få preliminärt eller slutligt uppskov, vilket beror på när du säljer din bostad och när du köper en ny. Om du säljer din bostad men inte köper en ny direkt kan du i första hand ansöka om preliminärt uppskov. 

Preliminärt uppskov

Preliminärt uppskov kallas det när man inte kan räkna ut den exakta skatten förrän man har köpt en ny bostad. Då beräknas skatten på det preliminära uppskovsbeloppet. Det preliminära uppskovet gäller i ett år och redovisas i deklarationen året efter. Det gäller alltid på hela vinsten upp till en viss gräns, kallat takbelopp.

Slutligt uppskov

Om du köpte en ny bostad senast den 31 december samma år som du sålde din förra bostad, får du slutligt uppskov. Skatten betalas då senare och tas upp i deklarationen nästa år. För att få slutligt uppskov måste du flytta in i din nya bostad senast den 2 maj året efter du köpte den. 

Hur fungerar det?

För att få ett slutligt uppskov måste följande fem punkter uppfyllas:

1. Bostaden du säljer ska vara en så kallad privatbostad i Sverige eller inom EES-området. Privatbostad är en bostad där du och dina närstående använt mer än hälften av ytan som antingen permanent boende eller fritidsboende. Är bostaden en bostadsrätt ska den vara en andel i en privatbostadsförening (en så kallad äkta bostadsrätt).
2. Bostaden ska vara en permanentbostad, vilket den är om:du har bott i bostaden sammanhängande i minst ett år före du och köparen skriver på köpekontraktet, eller du har bott i bostaden i minst tre av de senaste fem åren.
3. Den nya bostaden ska vara belägen i Sverige eller inom EES-området och vara antingen ett småhus (exempelvis en villa eller ett radhus), en ägarlägenhet, en tomt eller en bostadsrätt.
4. Den nya bostaden ska vara köpt tidigast 1 januari året före och senast 31 december året efter att du säljer din gamla bostad. Det vill säga om du har sålt din bostad under år 2024 ska din nya bostad vara köpt någon gång mellan 1 januari 2023-31 december 2025.
5. Inflyttning i den nya bostaden ska ske senast den 2 maj andra året efter att du sålt din bostad. Om du sålde din bostad under 2024 så behöver du flytta in i din nya bostad innan 2 maj 2026.

Hur mycket uppskov kan jag få?

Det finns en lägsta och högsta gräns för hur mycket uppskov du kan få. Det lägsta beloppet för att kunna få uppskov är 50 000 kronor (10 000 kronor vid tvångsförsäljning) och det högsta beloppet är 3 000 000 kronor. Om du äger hälften av bostaden är det halva beloppet, det vill säga 1 500 000 kronor. 

Kan man få uppskov vid köp av billigare bostad?

Man behöver inte ha köpt en dyrare bostad för att ha rätt till uppskov. Om den nya bostaden är billigare än den du tidigare ägde ser uppskovsberäkningen bara lite annorlunda ut, eftersom du då bara kan få uppskov på en del av vinsten. 

För att räkna ut ditt eventuella uppskov kan du gå in på Skatteverkets hemsida och ta hjälp av deras digitala verktyg.